Sommarens femte heta, dödliga och kostsamma värmebölja med temperaturer på 35-40 grader eller mer sköljer när detta skrivs över den europeiska kontinenten och Storbritannien. Kanske detta kan väcka nytt liv i den klimatrörelse som innan pandemin 2019 fick världens unga att inta gatorna?
Arne Johansson (arne.johansson@socialisterna.org)
Allt tyder på att augusti blir den fjärde månaden i följd med rekordhög värme och extrem torka i Europa, uppeldad av fortsatta utsläpp med rekordhöga koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och den nya upplagan av El Niño som alstras av ytvärmen i östra Stilla havet.
Den globala nivån av CO2-koncentration i atmosfären nådde 2025 425,6 miljondelar. Det är en ökning med 53 procent från den förindustriella nivån, samtidigt som utsläppen från fossila bränslen slog nya rekord trots alla årliga FN-ledda konferenser om hotet sedan början av 1990-talet.
De första två av Europas sommarmånader 2026 var 2,79 grader varmare än vanligt, enligt den europeiska observationstjänsten Copernicus, mer än det tidigare rekordet för fyra år sedan.
Trots att detta är vad världens klimatforskare och FN:s klimatpanel varnat för i årtionden tycks Europas kapitalistiska politiker fullständigt yrvakna, fullt upptagna av militär kapprustning, geopolitisk maktkamp och uppluckrade krav på industrins klimatomställning, men nästan helt blinda för det största säkerhetshot mänskligheten står inför.
Att en tysk ”Nationell tvärvetenskaplig klimatriskbedömning”, utarbetad av ledande tyska klimatforskare, underrättelse- och militärstrateger, förra året varnade för att i en värld som detta århundrade går mot 2,7 graders uppvärmning över det förindustriella genomsnittet skulle en tredjedel av världens befolkning bo i områden som är för varma eller torra för att leva i år 2050, med destabilisering och politisk konflikt även i Europa, har inte spelat någon roll.
Det globala femårssnittet över 1,5 grader väntas därmed inträffa före 2030. De tre senaste åren är globalt sett de tre varmaste och de elva senaste är de elva varmaste, samtidigt som Europa är den världsdel där temperaturökningen är allra störst, redan denna sommar 2,7 grader över förindustriell tid.
Konsekvensen är att elproduktion, inklusive kärnkraftverk, har stängts ner över hela kontinenten, asfalten har smält på tyska motorvägar, hus och sjukhus har överhettats, tusentals skolor har hållits stängda, jordbruksmarker har torkat ut.
Mest dramatiskt är tusentals skogs- och gräsbränder, fler och mer omfattande än någonsin vid denna tidpunkt på året. Just nu rasar från Portugal i väst till Ukraina i öst fler än 200 bränder samtidigt.
Men som Världsmeteorologiska organisationen WMO rapporterar triggar den globala uppvärmningen allt fler och mer intensiva extrema väderhändelser över hela världen.
I Tunisien har nära 50 grader uppmätts. Den orangea och giftiga röken från 800 kanadensiska bränder har till exempel denna sommar försämrat luftkvaliteten ända ner till New York.
I Kina har monstertyfonen Dolphin framtvingat en dramatisk evakuering av en miljon människor i Kina och årets monsunregn och smältande glaciärer på Himalaya enorma översvämningar även i Indien och Pakistan.
De allra största av tusentals bränder i hela Europa, varav 1 500 större än 30 hektar, har rasat sydväst om Bordeaux nära Frankrikes västkust och väster om Madrid i Spanien. Det är katastrofer som i Frankrike framtvingat en evakuering av 220 000 människor och i Spanien av 100 000. I mitten av augusti har en ny storbrand även brutit ut i Belgiens största naturreservat.
Enligt European Forest Fire Information System (EFFIS) hade redan i juli mer mark brunnit i Frankrike under 2026 än under hela 2025, medan även Spaniens och hela Europas skogsbränder överträffar tidigare rekordnivåer vid samma tidpunkt. I hela EU hade i slutet av juli 490 000 hektar brunnit, jämfört med ett tjugoårigt snitt på 197 000.
Europas stora floder som Donau, Rhen och Po har idag på grund av den rekordheta sommarens torka också så låga vattennivåer att de inte längre är farbara för större båtar och pråmar. En annan konsekvens av de rekordlåga vattennivåerna och höga temperaturerna i haven är att de saboterar både jordbrukets bevattning och elproduktionen. Den senare är beroende av kylningen av kärnkraft- och kolkraftverk. Dessutom sinar vattenkraften.
Rumänien var först ut att helt stänga ned sitt enda kärnkraftverk och utlysa ett nationellt nödläge. I förra veckan var Donaus vattennivå vid Ungerns enda kärnkraftverk Paks enligt den nye premiärministern Peter Magyar bara några millimeter från att tvingas stänga den sista fungerande turbinen. Ett regionalt nödläge har proklamerats längs Podalen i norra Italien, där floden Pos vattennivå redan i början av juli låg 70 procent under genomsnittet för perioden 1991-2020.
Även i Frankrike har kärnkraftverk nära floder och hav tvingats stänga tillfälligt på grund av sinande vattentillgång och varma hav. Ökade havstemperaturer har gjort manetsvärmar vanligare längs den franska kusten. Trots att man efter förra sommarens stängning spenderat hundratusentals euro på att hyra in fiskebåtar som kan skydda Gravelines kärnkraftverk i norra Frankrike mot de ”flera tiotals ton” maneter som blockerat pumpsystemen har det statliga elbolaget EDF denna sommar åter tvingats stänga verket av samma skäl, vilket visar att kärnkraftverk är dåligt rustade för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.
Sommarens extremvärme väntas enligt en analys från den nederländska banken Triodos Bank kosta EU 180 miljarder euro. Därmed utraderas hela den BNP-tillväxt på en procent som förväntats inom EU i år. För Frankrikes del tippas landet in i en klimatrelaterad recession.
Till detta bidrar minskad produktion i det europeiska jordbruket med lägre skördar av spannmål, lägre mjölkproduktion och höjda matpriser, begränsad elproduktion och högre grossistpriser på el, samt störningar i järnvägs-, väg- och vattenvägskapacitet.
Allt detta betyder högre priser på bröd, pasta, müsli, havregryn och mjöl. Då spannmålet används som foder i djurhållning kommer detta även att driva upp priserna på kött, ägg och mjölk.
– Det är inte alls omöjligt att vi får en prischock likt den vi fick 2022 efter att Ryssland invaderade Ukraina, varnar Helena Hansson, professor i nationalekonomi på SLU i en DN-intervju.
Investmentbanken Goldman Sachs förutser att de globala matpriserna stiger med 16 procent till 2028.
Värst är givetvis förlusten av människoliv. Världshälsoorganisationen WHO:s Europachef Dr Hans Henri P. Kluge uppskattade den 11 juni 2026 att hettan i Europa under de senaste fyra åren har krävt 200 000 människors liv. Siffran inkluderar bekräftade värmedödsfall, indirekta dödsfall orsakade av problem i infrastrukturen, konsekvenser av skogsbränderna och nationell överdödlighet bland särskilt sårbara äldre, spädbarn och hjärt-, lung- och njursjuka i 13 europeiska länder.
Vilka som drabbas är främst en klassfråga. Liksom att de samhällen som har bidragit minst till klimatförändringarna drabbas värst är det i alla länder de fattigaste utan trädgårdar och hem med god isolering, ventilation, tillgång till rent vatten, överkomlig energi, säkra jobb och vård inom räckhåll som har sämst möjlighet att undvika hettan, kyla ner sina hem eller återhämta sig.
Vad som i stället för att bistå dessa händer är att världens kapitalistiska makthavare ignorerar alla varningar, stänger sina gränser, rustar militären för nya krig utöver de som redan rasar, skär ned biståndet och inte ens ger FN en femtedel av de medel man begärt för att skydda världens 8,8 miljoner allra värst utsatta.
Kanske sommarens hetta i opposition mot allt detta kan tända nytt liv i den globala klimatrörelse, ledd av skolungdomar, som kroknade i samband med pandemin 2019. Ett lovande tecken är att den klimatmarsch som planeras i Stockholm den 23 augusti kan bli stor. Förhoppningsvis kan vi se fram emot att ”People Not Profit” återkommer som ett slagord bland de unga som börjat inse att en kapitalistisk lösning inte är möjlig.
Vad som krävs är en snar, massiv, jämlik och demokratiskt planerad omställning i såväl global skala som nationellt och lokalt av allt som produceras och inte produceras, av hur vi arbetar, bor, reser och lever i balans med naturen.
Detsamma gäller för att bemästra anpassningen till en oundvikligen allt varmare och instabilare natur. I Europas värst utsatta regioner är utmaningen redan nu skriande att utveckla allt från brandskydd, svalare bostäder, skuggade gator och parker till närproducerad mat, värmetåliga sjukhus, pålitliga vattensystem, offentliga kylutrymmen, arbetarskydd och tidiga varningssystem.
Något som för att lyckas kräver motstånd mot den destruktiva kapitalism som ohämmat plundrar både världens arbetare och natur och driver oss mot krig och miljökatastrofer, ett motstånd som för att segra måste övergå i en social revolution och demokratisk socialism i global skala.
Socialistiskt Alternativ och Offensiv säger:
• Gratis och utbyggd kollektivtrafik över hela landet, i offentlig regi.
• Förnybar energi i offentlig regi med reglerade elpriser. Vind och solkraft med miljöhänsyn och i samråd med lokalbefolkningen. Avveckla kärnkraften.
• Totalförbud mot kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk. Överta storbolagens skogsinnehav och ställ dem under demokratisk kontroll. Plan för massiv utökning av naturreservat i samråd med lokalbefolkning, fack, samebyar och miljöorganisationer. Stärk strandskyddet. Återställ våtmarker.
• Stopp för privata och utländska gruvbolag och stopp för nya gruvexploateringar. Ställ om till återbruk av mineraler och anpassa mineralproduktionen efter verkliga behov istället för lyxkonsumtion
• Samhället måste förändras i grunden. Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen.
• Samhälleligt ägande av storföretag och banker. Förstatliga de största företagen och bankerna utan kompensation. Demokratisk planerad ekonomi under kontroll av de anställda.
• För en demokratisk socialistisk värld i fred och frihet. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.