av RS Luleå // Artikel i Offensiv
Norrbotten har hittills haft begränsad coronasmitta jämfört med andra delar av landet. Ändå har vård och omsorg prövats hårt med brist utrustning och personal, som inneburit en extrem arbetsbelastning inom framför allt vården. Samtidigt avslöjar krisen än mer det sjuka med vinstintressen i välfärden.
Redan sedan tidigare har de privata personliga assistansföretagen haft en gräddfil jämfört med kommunerna. Till exempel behöver de privata assistansföretagen inte betala för sina egna vikariekostnader. När deras personal är sjuka kan de skicka räkningen till kommunen. Om de inte tycker att de kan hitta vikarier kan de bara ringa kommunen – som måste skicka någon omedelbart.
I Luleå kommun har assistansföretag under coronakrisen ringt helt utan förvarning och kommunen har fått skicka ut vikarie med taxi till den assistansberättigade.
Nu har det visat sig att samma system gäller för skyddsutrustning mot det nya coronaviruset. Många kommuner har haft extremt svårt att få tag i skyddsutrustning och har i många fall fått tillverka egna efter bästa förmåga. Enligt ansvariga i Luleå har det hela tiden funnits tillräcklig skyddsutrustning, men framförhållningen har varit mycket dålig. Nu finns en ”buffert” för några dagar.
Den stora oron i Luleå är hur situationen ser ut inom den välfärd som är utom kommunens kontroll, särskilt bland de privata assistansföretagen. Ingen vet om eller hur mycket skyddsutrustning de har tillgång till. Dessa företag kan när som helst kontakta kommunen och kräva till exempel 500 visir, andningsskydd eller förkläden – och kommunen måste förstås leverera. De har inte heller någon skyldighet att som kommunerna redogöra för eventuella lager, utan kan lägga skydd på hög medan andra kan bli utan.
– Luleå kommun har fått nej på begäran om mer skyddsutrustning från myndigheter med argumentet att utrustningen inte får användas för att bygga upp lager. Det kan vara vettigt när bristen är extrem att centralisera resurserna och fördela där behovet är som störst. Det sjuka är att denna princip bara gäller offentligt driven verksamhet – inte privat. Där används ”företagshemligheten” som ursäkt för den gräddfil som de privata företagen har. Det innebär att vården och omsorgen inte fördelas till de som behöver den mest, säger Jonas Brännberg, ledamot i Socialnämnden i Luleå för Rättvisepartiet Socialisterna, och fortsätter:
– Coronakrisen blixtbelyser varför vi måste kämpa för att all vård och omsorg ska återtas i offentlig regi och drivas efter behoven – utan vinstintresse.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.