Så har Stockholms stad, till exempel, öppnat ett första friköpskontor, Bilda Bostad, i Rinkeby med information på flera språk.
Det moderata bostadsborgarrådet Kristina Alvendahl har sagt att hon ser ombildningarna av allmännyttan som en integrationsåtgärd. Till Stockholms Fria tidning den 18 december säger hon att ett friköp av den kommunala hyresrätten ökar egenmakten och gör det lättare för invandrare att komma in i det svenska samhället.
”Rent nonsens”
– Det är rent nonsens, kommenterar Lena Ridemar på Hyresgästföreningen i Stockholm.– Av den enkla anledningen att om du tar ett område som Östberga, vilka är det då som över huvudtaget kommer att ha råd att köpa sina bostäder? Ja, det är de bäst bemedlade och de köper för att kunna flytta och sälja sin lägenhet, och då finns bara de minst bemedlade kvar sedan…
Hyresgästföreningen kontara nu med att öppna ett eget informationskontor i Rinkeby, vägg i vägg med det moderata.
– Vi har öppnat kontoret av flera skäl, och ett av dem är att Stockholms stad i värsta fall kan ställa ombildning i ett bättre ljus än vad det är – till exempel genom att få det att verka som att man får kontanterna i handen, vilket det ju inte är frågan om, dessutom är räntorna på väg upp, förklarar Ridemar.
Enligt moderaternas sätt att se det vill människor äga sin bostad, men för att riktigt övertyga använder man sig av krasst ekonomiska argument; man tjänar ekonomiskt på att äga sin bostad.
Tjänar man på att äga?
Egentligen är det argumentet fel från början, eftersom det inte är den fysiska lägenheten utan en del i bostadsrättsföreningen man köper. Men bortsett från det, är det delvis sant att man kan tjäna ekonomiskt på att bo i bostadsrätt.I en undersökning som Hyresgästföreningen redovisade i juli förra året har man jämfört månadskostnaderna mellan hyresrätter och bostadsrätter i 26 svenska kommuner och kommit fram till att kvadratmeterhyran i en bostadsrätt tenderar att vara lägre, även sedan amorteringar på lån räknats in. Den slutsatsen skulle troligtvis inte hålla för de förortslägenheter som nu ska säljas i Stockholms stad. De ligger i miljonprogramshusen, där renoveringsbehovet är stort.
Det rör sig om stambyten, PCB-sanering och nya hissar, och Boverket rapporterar till Sveriges Radio att renoveringstakten kommer att behöva tredubblas.
Vem ska renovera?
Men varken Familjebostäder eller Stockholmshem säger att det är aktuellt med några renoveringar före en eventuell utförsäljning (DN 2006-01-21). De framtida bostadsrättföreningarna i förorten kommer därför få skyhöga kostnader. Den vinst på i genomsnitt 700 000 kronor som de som köpte bostadsrätt – framförallt i innerstaden – mellan 1998 och 2002 gjorde, lär de som köper andelar i förortens bostadsrättsföreningar inte komma i närheten av, med andra ord.Långtifrån alla har ekonomisk möjlighet att köpa sin lägenhet. Enligt Stockholms Fria Tidning rekommenderar Swebank i Solna att en ensamstående bör ha minst 7 000 över varje månad efter att hyran är betald för att ha råd att köpa sin lägenhet. I många av förorterna är medelinkomsten långt lägre än så.
Tillbaka till moderaternas grundargument: vill människor äga sin bostad?
Litet intresse i förorten
Ja, det verkar som om många vill säkra sin plats från knuff i det fiaspel som Stockholms bostadsmarknad har blivit. Men bara de, förstås, som har en plats att säkra. Det är troligt att de återstående 10 procenten hyresrätter i Stockholms innerstad kommer att säljas ut relativt raskt. I förorten lär det gå trögare. Den 12 januari konstaterade DN att av de 70 intresseanmälningar om att bilda bostadsrättsförmedlingar som dittills gjorts, var en från Järvafältet, där bl a Rinkeby ligger.Om bostadsrätter dominerar, blir det också mycket svårare att flytta till ett annat område för den som bor i hyresrätt. Som Lena Ridemar var inne på, finns det mycket mer som talar för att segregationen kommer att öka om bostadsrätterna blir fler. Hon får medhåll från bostadsprofessorn Bengt Turner. Till DN säger han att det som kommer att finnas kvar av allmännyttan blir en ”filial till socialförvaltningen” (2006-01-21). Då det blir regel att äga sin lägenhet, reserveras allmännyttans lägenheter för de mest marginaliserade. Med en sådan bostadsmarknad blir det också mycket svårt för unga, nyinflyttade och de som saknar fast jobb att få bostad i Stockholm.
– Styrkan med hyresrätter är ju, förutsatt att vi har någon form av hyresreglering, att människor med alla inkomster kan bo i sådana lägenheter. Och om vi inte har hyresrätter; hur ska våra barn kunna flytta hemifrån? avslutar Lena Ridemar.
När borgerligheten gör sig av med allmännyttan, gör man sig också av med de sista spåren av jämlikhet mellan olika ekonomiska grupper. Bostaden blir mindre av en rättighet och ännu mer av en vara. De som har kommer att bo i sina fina bostadsrätter i fina områden, de som inte har kommer att hyra sina slitna lägenheter i slitna områden. De kommer dessutom att ha små möjligheter att flytta därifrån, om de inte blir hyresgäster hos en bostadsrättsförening som de inte har råd att vara delägare i. Men då har de förlorat många av de rättigheter allmännyttans hyresgäster har, till exempel till interna bostadsbyten.
En familj i Högdalen, som medverkar i DN den 4 december, ringar in vad det att äga sitt boende egentligen handlar om. Under en bild från familjens kök på Skebokvarnsvägen lyder bildtexten: de vill inte köpa sin lägenhet men kanske en finare lägenhet i ett annat område.
I slutändan har bostadsrättsfrågan ingenting att göra med viljan att äga sin lägenhet. Så länge inte alla har råd att köpa sin bostad, är det en ekonomisk fråga. Och därmed också en klassfråga.
Ulrika Waaranperä
Protester mot utförsäljningen av allmännyttan har redan inletts och ett nätverk mot ombildningen är under uppbyggnad. Mer kamp är dock nödvändig!
Vad görs där du bor? Mejla till offensiv@socialisterna.org.