Privatiseringar hotar yttrandefriheten

2008-04-02 13:37:20




Riksdagen har avslagit förslaget om att meddelarskyddet ska gälla också hos privata arbetsgivare. Det betyder att anställda inom kommunal verksamhet som privatiseras inte får rätt att öppet kritisera arbetsgivaren. ISS städare i Vilhelmina får inte tala med media över huvud taget.

Städarna i Vilhelmina var anställda hos kommunens bostadsbolag tills bolaget 2005 lades ut på entreprenad. Det billigaste anbudet kom från Riksbyggen, som i sin tur anlitade det multinationella bolaget ISS för att sköta städningen. I samma veva förlorade 21 av städarna sina jobb och att de tolv som var kvar fick sämre löner och villkor, allt enligt Kommunalarbetaren den 26 mars.
När Kommunalarbetaren ville intervjua städarna, vågade de inte uttala sig, eftersom de skrivit på ett kontrakt om tystnadsplikt. Om de bryter kontraktet, riskerar de inte bara sina anställningar utan också böter, skadestånd eller fängelse.
Före detta ordförande i Seko klubb 119, Per Johansson, hade vid flera tillfällen påpekat brister i tunnelbanans säkerhet för Connex, som skötte driften på uppdrag av Stockholms läns landsting. När företaget vägrade att lyssna, gick han ut i media. Han kallades illojal och samarbetsovillig av företaget, som gav honom sparken.

Förväntas hålla tyst

Att anställda förväntas hålla tyst när arbetsgivaren är privat bekräftades av Connex vd Pelle Svensson: ”Man kan konstatera att det bedrivs en politisk kampanj som inte hör hemma på en avreglerad marknad och i konkurrensutsatt verksamhet” (Ekot den 30 september 2005).
Anställda utan meddelarskydd är anställda som är rädda för att kritisera och påtala oegentligheter – kanske till och med för facket. Problemet ökar med antalet privatiseringar och upphandlingar. Ändå är det i dagsläget bara sex av landets landsting som kräver meddelarskydd av sina underleverantörer. I Vårdval Stockholm försvann de allmänna villkor som landstinget skrev in 2005 om yttrandefrihet för anställda.
Kommunals policy är visserligen att kräva meddelarskydd och i det centrala avtalet med arbetsgivarföreningen Almega ingår garantier om att de anställda ska få behålla löner och villkor vid entreprenörsbyten.
Men att detta lätt kringgås, exempelvis genom entreprenörskedjor i flera steg, visades i Vilhelmina. Eftersom städarna inte anställdes direkt av Riksbyggen, som har avtal med Almega, utan av ISS, fann Arbetsdomstolen (AD) att Almega inte hade brutit mot avtalet.
En märklig ironi i fallet Riksbyggen är att facken själva, i egenskap av arbetsgivare, bidrar till att avtal med underleverantörer slopar de rättigheter som man annars slåss för. LO äger nämligen 41,13 procent av Riksbyggen och Kommunals ordförande Ylva Thörn sitter i styrelsen.

Ingen vill ta ansvar

När Kommunalarbetaren ber henne om en kommentar, säger hon att Riksbyggens regel är att enskilda styrelsemedlemmar inte uttalar sig. Och när Offensiv talar med Riksbyggens förhandlingschef Kurt Sjöberg, säger han att det visserligen är tråkigt för de berörda städarna, men att Riksbyggen inte kan ta ansvar för underleverantörernas avtal. Var ligger ansvaret då? Ja, hos ISS, det multinationella bolaget. Men enligt ett riksdagsbeslut nyligen har det alltså full rätt att sätta munkavle på sina anställda. Förslaget om att usträcka meddelarskyddet till entreprenörsanställda inom offentliga sektorn röstades ner av riksdagshögern.
På den arbetsmarknad som högern dikterar har det fått bli viktigare att skydda företagens ”hemligheter” än att säkra kvalitén på och säkerheten för de tjänster som utförs. Den anställda ska tvingas till lojalitet mot företaget – oavsett vad konsekvenserna blir för arbetskamrater, brukare eller kunder.
Privatiseringarnas pris fick städarna i Vilhelmina betala. Det går inte att lita på att vare sig kommuner, landsting eller fack kräver att underleverantörerna respekterar de anställdas rättigheter. Därför gäller kampen mot privatiseringarna arbetsmiljön, lönen, yttrandefriheten – och att behålla jobben. Men om striden tas, har städarna och andra anställda inom Luleås tekniska förvaltning visat att den kan vinnas.
Ulrika Waaranperä

FAKTA meddelarskydd

  • Meddelarskyddet ger den anställda rätt att prata med media om sin arbetsplats och att påpeka problem utan att arbetsgivaren får ta reda på vem som har lämnat uppgifterna.
  • Meddelarskydd har den som är anställd i den offentliga sektorn. Det omfattar däremot inte den som jobbar i offentlig verksamhet utlagd på en privat utförare.
  • Meddelarskyddet regleras i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, men när arbetsgivaren är ett privat företag, träder andra lagar in istället, bland annat den om företagshemligheter.
  • Riksdagens borgerliga majoritet röstade nyligen nej till ett förslag om att meddelarskyddet ska omfatta också privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det betyder att offentligt anställda riskerar att förlora en grundlagsskyddad rättighet i samband med privatiseringar och upphandlingar.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!