Friskolorna har exploderat i an-tal medan kommunala skolor, främst i förorterna, dräneras på resurser. Borgarna i Haninge tog chansen att föreslå nedläggning när färre än väntat valde Jordbromalmsksolan i höstens skolval.
Men de 240 elever som valde skolan berövas sitt skolval. Eleverna i Jordbromalmsskolan har högre betygsgenomsnitt än elever från samma område som har gått i andra högstadieskolor i kommunen. Skolresultaten har förbättrats i takt med att antalet elever har sjunkit. Många upplever att det har blivit mindre stökigt och att eleverna har fått mer uppmärksamhet.
Då kommer borgarna med de ekonomiska argumenten – men bara vad gäller Jordbro. Borgarna har inte föreslagit nedläggning av Dalarö skola trots att den har ännu färre elever. Det är tydligt att små skolor och små klasser bara passar i mer välbärgade områden.
Dalarö skola har t o m undantagits från att ta emot elever från Jordbro vid nedläggningen medan andra skolor, som redan är överfulla, ska ta emot elever.
I Grund- och förskolenämndens konsekvensanalys finns scenariot att skolorna kan stoppa in elever i redan befintliga klasser. Resultatet blir rekordstora klasser, där alla elever drabbas och att eleverna från Jordbromalm splittras upp.
Nämndens åtgärdsplan är en pappersprodukt som saknar varje form av verklighet eller förståelse för skolpersonalen. Till exempel ska eventuell oro, ångest eller sorg bland lärarna åtgärdas genom gemensamt fika på tisdagar! Som om ingen skulle behöva tänka på vem som kommer att hamna på den övertalighetslista som det talas om. Om ett ”vi och dem”-tänkande uppstår bland lärarna ska rektor svara med att förmedla en ”vi-känsla”! Som om lärarna som förlorar sina elever och inte vet om de kommer att ha jobbet kvar skulle stämma in i ett ”Ja, nu lägger VI ner skolan” och bli bästa vän med kommunalrådet.
Striden om högstadieskolan i Jordbro är inte över. Kampanjen ”Uppror för Jordbros framtid” mobiliserar till ännu en demonstration utanför det avgörande kommunfullmäktigemötet den 7 mars.
Mattias Bernhardsson