I måndags var det rättegång mot de 13 åtalade asylaktivisterna som ställs inför rätta för att de den 22 mars i år försvarat mänskliga rättigheter och fördömt Sveriges och EU:s rasistiska flyktingpolitik, samt försökt stoppa utvisningen av en romsk man via fredliga sittblockader och talkörer.
Dagen började med att ett 60-tal människor samlades i Brunnsparken i
centrala Göteborg för att demonstrera mot dessa orättfärdiga åtal, och
sedan tillsammans tåga ner till tingsrätten. Slagord som ”Den som flyr
har inget val – åtalen är en rättsskandal” och ”Flyktingpolitik på EU:s
vis – barnen jagas av polis” skreks av demonstranterna.
Tal hölls av bl.a Stefan Berg och Amer Mohammed Ali från Rättvisepartiet Socialisterna, som båda två är åtalade, vid Brunnsparken och utanför tingsrätten där de förklarade hur polisen använt övervåld mot fredliga demonstrationer och att de aldrig kommer sluta kämpa för mänskliga rättigheter, samt att fortsätta ta kamp mot Sveriges och EU:s fruktansvärda flyktingpolitik.
Väl inne på själva rättegången så hävdade åklagaren att de åtalade
inte hade lyssnat på poliserna på plats och att de var en folksamling
som störde den allmänna ordningen. Åtalet gällde ohörsamhet mot
ordningsmakten, då de åklagade ej hade skingrat sig vid den andra
ordningshållande befallningen.
Men det är detta som är så intressant, då
både video och skalenlig karta visar att polismannen som utfärdade
denna ordern, Thomas Delerud, stod över tjugo meter från sista
blockadlinjen, medan han själv hävdar att han stod två meter ifrån. Att
Delerud hördes under ed gör detta extra intressant.
Det var en kaosartad situation, med en massa olika ljud, tumult, slagord och människor som sprang fram och tillbaka. Att anta att de ska höra denna befallning, som sägs under dessa tumultartade scener, är befängt. Befallningen gällde tydligen också även de som låg nedslagna och nedbrottade av polisen, samt de som vacklade omkring i disorientering efter pepparsprayning i ansiktet på nära avstånd.
De åtalade sade under förhör alla ungefär samma sak: att de inte hörde befallningen pga att de antingen låg nedslagna, nedbrottade eller pepparsprayade, eller att de var på alldeles för långt avstånd för att uppfatta något sånt under de kaosartade scener som utspelade sig. De sade även att de poliser som slog ner, brottade ner, pepparsprayade ner och höll fast och tryckte ner folk aldrig kommunicerade med dem, mer än att säga saker såsom ”nu ligger du risigt till!” eller ”sluta fjanta dig nu!”. Att polisens övervåld och fruktansvärda förhållningssätt gentemot aktivisterna inte är uppe för åtal är en skam.
De åtalade aktivisterna försvarade sig själva och aktionen politiskt.
Alla var tydliga med att säga att de var där mot den flyktingpolitik
Sverige bedriver. När Linnea Wallberg (RS) under slutpläderingen ville
få in den politiska aspekten i det hela så blev hon abrupt avbruten av
domaren, som inte ville få det till en politisk fråga, ”vi behandlar en
sakfråga och detta är inte ett forum för politiska argument” hette det
bl.a, trots hennes motargument till varför.
Domaren tyckte då att försvarsadvokat Staffan Sörensson skulle slutplädera istället, varpå han sa att ”det finns en politisk grund till varför dessa åtal väckts och detta måste vägas in i domen och tas hänsyn till under rättegången. Detta är ju inga busstreck, de gör ju detta för att rädda människors liv, för att ta ställning till den inhumana flyktingpolitik Sverige bedriver idag”.
Domen faller den 12 september, och man kan bara hoppas på att det är en frikännande dom. Allt annat vore en skandal och en skam. Men inget rättssystem kan stoppa vår kamp emot den rasistiska och inhumana flyktingpolitik som Sverige och EU bedriver, emot det kapitalistiska världssystemet som nödvändiggör en konstant strid emot orättvisor, nedskärningar, utvisningar och så vidare.
Robert Bielecki
