Dagen innan kongressen började hade S-ledaren Mona Sahlin angett tonen med att säga att ”vi måste jobba tre år längre” och bedyra att för Socialdemokraterna är privat eller offentlig regi en ickefråga.
Kapitalismens kris och marknadsekonomins globala kollaps var inget som diskuterades på ”jobbkongressen”, som Socialdemokraternas valt att kalla kongressen för. S-kongressen präglades av en total brist på antikapitalism, istället markerade besluten att socialdemokratin fortsätter högerut.
– Vi är det nya småföretagarpartiet. Socialdemokraterna ska ha den mest framtidsinriktade politiken för företag och entreprenörer, sa Luciano Astudillo från den socialdemokratiska partistyrelsen när kongressen debatterade näringslivsfrågor.
”I partiledningens förslag till po-litiska riktlinjer [för jobbpolitiken] upprepas ordet ’entreprenörer’ tretton gånger. ’Arbetare’ nämns över huvud taget inte. Sex timmars arbetsdag avvisas bestämt” (tidningen Fokus om S-kongressen).
Lika bestämt sa S-toppen och kongressen nej till att ersättningarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen skulle höjas till 90 procent. Istället gavs ett löfte om att S skulle sikta mot 80 procent. Och de LO-toppar som var på kongressen höll med, trots att LO-kongressen i fjol beslutat att ersättningen från a-kassan ska höjas till 90 procent och sjukpenningen till 90 procent av lönen.
”Vänstersvängar är inte välkomna. Det är Mona Sahlins signal till ombuden när Socialdemokraterna inleder sin partikongress idag”, skrev Svenska Dagbladet den 28 oktober. Redan vid kongressens början fastslog Mona Sahlin att åsikten om ”att offentlig verksamhet bara ska drivas i egen regi inte längre är en representativ åsikt inom partiet”. Hon fortsatte med att säga att det för henne och Socialdemokraterna inte var något problem om privata bolag tjänade pengar på skola, vård och omsorg, d v s att skattemiljarder går rakt ned i fickan på aktieägare. Föga förvånade beslöt kon- gressen också att vinst på vård och friskolor är helt i sin ordning.
– När vi talar om friskolor låter det ibland som om de står för allt ont. Jag tycker inte det, de har tillfört bra saker, sa Göteborgs kommunalråd Annelie Hulthén, som var S-toppens fördragande när skolan diskuterades.
Hon försvarade friskolorna samtidigt som hon kommer från en stad där skolnedskärningar och friskoleeländet resulterat i att antalet skolor minskat från 165 till 151 under de senaste åren.
Nästan samtidigt som S-kongressen diskuterade skolan publicerade Dagens Nyheter siffror som visade att på tio år har var åttonde kommunal grundskola i Sverige försvunnit. De senaste fem åren handlar det om cirka 400 skolor (DN den 29 oktober).
– Skolan har blivit mer som en marknad nu, kommenterar Christina Sandström på Skolverket.
Det är denna ”marknad” som S-kongressen välsignade.
De svenska Socialdemokraterna har därmed t o m ställt sig till höger om Tories, de brittiska Moderaterna, som vill införa ett friskolesystem som i Sverige om man vinner valet men som hittills sagt nej till vinst på skolan.
Även vårdbolagen ska fortsätta att göra vinst och få skattemiljarder.
När det gäller den ekonomiska politiken bedyrade Thomas Östros att utgiftstak och överskottsmål ska vara fortsatt rättesnöre. Det betyder fortsatt åtstramningspolitik och att löften om små återställare ska tas med en rejäl nypa salt.
S-kongressen uttalade sig också för svenska truppinsatser i Afghanistan och var extremt EU-positiv.
”För mig är det en gåta att denna jobbkongress inte lyckades klämma ur sig att offentlig sektor är och måste förbli en av de viktigaste skaparna av jobb, nu och i framtiden… Den glömdes bort och en möjlighet att mäta ut avståndet till borgerligheten gick förlorad”, skrev en uppgiven Göran Greider i Dala-Demokraten efter S-kongressen.
Den offentliga sektorn ”glömdes” dock inte bort. Det var länge sedan som Socialdemokraterna ville satsa mer på att bygga ut den offentliga sektorn. När det gäller privat eller offentlig regi finns ingen grundläggande skillnad mellan S och högerallian- sen, utan bara gradskillnader.
På frågan om man inte borde använda offentliga sektorn för att få ner arbetslösheten, svarade S-toppens Sven-Erik Österberg att: ”Nej, det kan man inte göra, för då skapar man mer ett kommunistiskt system” och hänvisade till att ”eftersom vi tror på marknadsekonomin så kan man inte använda offentlig sektor till att vara någon som måste anställa för anställandets skull” (Dagens Arena den 9 oktober).
Hans uttalande ska ställas mot att det behövs 200 000 nya offentliga jobb för att rädda vård, skola och omsorg. Samme Österberg sa på kongressen att Socialdemokraterna ”är både löntagarnas och företagarnas parti”. Han sa vad socialdemokraterna blivit – ännu ett ”folkparti”.
Men medan Socialdemokraterna flirtar med företagarna, entreprenörerna och de välbärgade i storstäderna växer behovet av ett nytt kämpan- de demokratiskt och socialistiskt arbetarparti.
Det krävs kamp och socialistiska svar på kapitalismens kris. Uppgiften att återuppbygga arbetarrörelsen på socialistisk grund kan inte vänta.
- För ett nytt arbetarparti och demokratiska kämpande fack.