En bred överenskommelse om att denna idé ska skrivas in i friskoleföretagens bolagsordning är ungefär lika revolutionerande som om man skulle be Volvo skriva in att det företagets huvudsyfte är att producera bilar.
Förslaget är så klart, som Rossana Dinamarca från V påpekar, ”ett slag i luften”.
Utöver detta nonsensförslag som självklart inte ens riskkapitalbolagen själva kan ha något att invända emot, innebär förslaget även att ändrade ägandeförhållanden ska anmälas till Skolinspektionen för en ny tillståndsprövning och att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Partierna vill även se en ökad samverkan mellan friskoleföretag och kommuner vid nyetablering av en friskola. Men de ställer inte ens något krav på att kommunerna ska få rätt att säga nej till nya friskolor.
Varken S eller MP vill förbjuda vinster, men hoppas att den etiska koden om att skolans huvudsyfte ska vara utbildning på något sätt ska dämpa det moraliska utrymmet för vinstutdelning.
Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan har säkert rätt i att förutsättningarna att nå en bred överenskommelse med Björklund är goda.
Mer förvånande är kanske att detta förslag, som föregriper den socialdemokratiska partikongressens ställningstagande med en linje som till och med tycks vara mer urvattnad än den socialdemokratiska partistyrelsens, inte har väckt större uppmärksamhet bland vänstersocialdemokrater som vill ha en non profit-linje.
I Skolverkets stora rapport från 2009 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola framhålls segregationen och de negativa spiraler detta skapar som den stora skillnaden mellan 1990-talets och dagens skolor. Med det här förslaget från S och MP ges grönt ljus för fortsatt och ökad segregering i skolan.
Arne Johansson