2012-10-01 09:30:22
foto: Offensiv
Sanna Tefke talar på 1 maj i Stockholm.
Jag trodde att åsiktsregistrering var förbjudet i Sverige. Kanske det är därför minst sex av ovanstående personer fått felaktig organisationsbeteckning. Men källkritik kanske inte ligger så högt på listan?
Om det räcker med att ha blivit citerad i partimärkt press för att bli medlem i den, som det verkar på Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius, skulle våra politiska partier vara betydligt större. Lite naivt har jag gått och trott att det är demonstrationernas syfte som är det viktiga och inte vilka som deltar. Men när de sakliga argumenten inte håller kan man alltid sänka sig några nivåer och komma dragandes med personpåhopp och ”kommunistspöket”.
Även om det helt klart är smickrande för oss som faktiskt är ”trottar”, att vi får äran för LO-kongressens beslut och den växande oppositionen inom Socialdemokraterna, är det uppenbart ett utspel motiverat av rädsla från ”vinstkramarna” med syfte att försöka skrämma den växande rörelsen till splittring. Men om jag ändå ska ha synpunkter på kommentarer som ”folkvalda politiker lierar sig med odemokratiska krafter”, kan jag ju tillägga att även jag är folkvald politiker, i Haninge Kommun och förtroendevald till bland annat styrelsen i Kommunals största sektion och jag har aldrig hymlat med min partitillhörighet.
Där finns såklart också människor som inte håller med mig om allt politiskt, men det är hur jag utför mitt fackliga arbete som är det väsentliga.
Att våra skattepengar avsedda för välfärden ska gå just till välfärden, och inte rakt ner i riskkapitalisters fickor och/eller ut till skatteparadis, är en fråga så viktig att den enar över parti- och organisationsgränser och stöds av 8 av 10 svenskar.
Välfärdssektorn är inte som andra verksamheter som till exempel industrier, det går inte att uppfinna effektivare maskiner eller dylikt som ökar profiten. Inom dessa områden är det personalen som är produkten, det är vi som producerar välfärdstjänsterna och det är också vi som står för den absolut största kostnaden.
Det är också oss det skärs ner på när vinsterna ska ökas. Det är ingen slump att privata vårdbolag generellt har 10 procents lägre bemanning än kommunal verksamhet. Vi som jobbar inom dessa sektorer är väl medvetna om att miljardvinsterna görs på bekostnad av brukarnas och vår hälsa och säkerhet.
Det är heller ingen slump att många privata företag inom välfärdssektorn saknar kollektivavtal (t ex 56 procent av hemtjänstföretagen i Stockholm) eller att många saknar meddelarfrihet för personalen så att många missförhållanden aldrig når allmänheten.
Avkastningen på eget kapital (vinsten) inom välfärdssektorn är nära dubbelt så stort som i näringslivet och trots ordet ”riskkapitalist” i stort sett helt utan någon som helst risk. Så länge det är så, kommer systemet utnyttjas, att tro att ”etiska koder” skulle förändra något är inget annat än naivt.
Självklart finns det även dåliga kommunala verksamheter (liksom de även finns seriösa och bra privata). Det är därför vi från nätverket Välfärd utan Vinst även kräver en kraftig utbyggnad och mer resurser till vår offentliga sektor, som har tvingats gå allt mer på knä sedan slutet på 1980-talet.
Sanna Tefke
