Hundratusentals demonstranter bara i Tyskland och 3,5 miljoner undertecknare av det europeiska initiativet mot TTIP låter sig inte luras av makthavarnas sockrade löften. Syftet med TTIP-avtalet är, för att använda den tyska förbundskanslern Angela Merkels ord, att skapa en ”marknadsanpassad demokrati” där arbetsrätt, miljömål och sociallagstiftning kan offras för bolagsvinster.
Den liberalisering av handel med varor och kapitalrörelser, som frihandeln innebär, stärker de multinationella koncernernas makt. Denna form av exploatering av människor har ett namn: Kapitalism.
Det pågår förhandlingar om 22 handels- och investeringsavtal mellan 110 länder i samtliga världsdelar. Bland dessa avtal finns TTIP, CETA och TISA. Bakom avtalen döljer sig ett världsomfattande nyliberalt frontalangrepp.
Frihandelsavtal leder inte till högre tillväxt och fler jobb. I själva verket är det tvärtom. NAFTA-avtalet mellan USA, Kanada och Mexico har lett till att en miljon arbetstillfällen gått förlorade i USA och att andelen fattiga i Mexico har stigit från 45 till 51 procent. Större så kallade frihandelsområden leder till en förstärkt dominans för ett fåtal stora företag. Lokal produktion slås ut, vilket leder till färre arbetsplatser och utslagning av infrastruktur.
TTIP och andra frihandelsavtal är uttryck för kapitalismens kris. När de existerande marknaderna inte längre växer och möjligheterna att göra vinster begränsas ska privatiseringar och avregleringar av vinstnivån skapa nya marknader.
Det behövs en utbyggd miljölagstiftning, arbetsrätt och välfärd, inte en nedmontering. Istället för en anpassning nedåt av löner och sociala regler är det nödvändigt med en anpassning uppåt: En timlön på 15 dollar i USA – 12 euro i Tyskland! För att skapa nya jobb behövs offentliga investeringar och en kraftig arbetstidsförkortning med bibehållna löner. För att uppnå detta behövs socialistiska partier och kämpande fack.
Femhundra storbolag kontrollerar 90 procent av världsmarknaden. Det produceras för en världsmarknad, samtidigt som nationalstaterna fortsätter att existera. Genom att skapa handelsblock och sluta frihandelsöverenskommelser försöker kapitalisterna övervinna de begränsningar som nationalstaten orsakar, vilket inte är möjligt. Istället lyfts problemen till en högre nivå. Kriserna, konflikterna och katastroferna blir större.
Storbolag och banker måste överföras till gemensamt ägande och styras demokratiskt. Den globala kapitalismen måste ersättas av socialistisk demokrati.
Socialism innebär att människor i frihet och utan tvång och nöd kan besluta om produktionen och dess fördelning utifrån människornas och miljöns behov. Det innebär samarbete och solidaritet över gränser och mellan stater utifrån behoven. ■
