De som kampanjar för Luleås skolor har långt ifrån gett upp kampen.
Arbetet för att rädda de nedläggningshotade skolorna och förskolorna i Luleå fortsätter trots kommunfullmäktiges beslut att bifalla ”Framtidens Skola”. På ett gemensamt stormöte den 14 april vässades återigen argument och planer på att angripa nedläggningarna från flera håll. Stämningen bland skolräddarna är arg, enig och beslutsam.
Kampanjen har två mål: för det första att förhindra eller skjuta upp det omedelbara verkställandet av beslutet, för det andra att upphäva beslutet som sådant och därmed förpassa ”Framtidens Skola” till soptippen. På det första spåret arbetas det just nu med en mängd uppslag som involverar både föräldrar, barn och personal. För att upphäva beslutet är Folkinitiativet, namninsamlingen för en lokal folkomröstning om skolorna, en stor satsning, tillsammans med fler planerade protester.
Enligt ”Framtidens Skola” ska sju grundskolor och tio förskolor stängas inom de närmaste sju åren. Kommunledningens huvudargument är att med fler barn i kommunen, samtidigt som det råder brist på lärare i hela landet, behövs ”större enheter”. Med andra ord ska maximalt antal barn koncentreras på minimalt antal ”enheter”, lärare/förskollärare, stödpersonal och utrustning.
Istället för att satsa på att lösa bristen på lärare, genom exempelvis höjda löner, fortbildning, förbättrad arbetsmiljö med mera, ser Luleå kommun alltså lärarbristen som ett naturfenomen att resignera inför. Stordriftstänket ligger kvar som stomme i ”Framtidens Skola”, även efter att kommunledningen backade först om hotade högstadieskolor och sen om byskolorna i Vitå och Klöverträsk. Flera områden, som Björkskatan/Bensbyn, ska utredas framöver, liksom högstadiet. De räddade byskolorna kommer att sitta alltmer på undantag om den nya skolstrukturen införs.
Först ut för nedläggning är skolan i Svartöstaden, området som har varit mest drivande i de omfattande protesterna mot ”Framtidens Skola”. Efter 115 år i drift får skolan nu de sista veckorna av vårterminen på sig att förbereda för att bommas igen. Skolan är Q-märkt och ligger på en tomt som inte får användas för bostäder. Ändå ryktas det om att det finns en ambition att sälja byggnaden så snart som möjligt.
Men föräldrar, barn, personal och de boende i Svartöstaden kommer inte att tillåta att beslutet verkställs. Överklagan i olika former förbereds just nu, samtidigt som personalen söker hjälp av sina fackföreningar för att säkra en rimlig arbetssituation för sig själva och barnen på skolan. Föräldrar förbereder också en rad initiativ och protester för att visa på det orimliga i att ersätta en mycket väl fungerande skola med kaotiska transporter till en annan ”enhet” som inte ens har plats, utan redan idag använder inhyrda baracker som klassrum.
Grupperna från alla berörda områden är på god väg att gemensamt samla in de minst 6 000 namn som behövs för att kräva att en lokal folkomröstning anordnas i frågan. Även om insamlandet går lätt och snabbt är ett folkinitiativ, som det heter, en komplicerad process som tar tid.
På torsdagens stormöte deltog omkring hundra personer från flera olika områden. Fastän det stod klart att det efter många månaders kamp nu återstår ännu mer arbete hördes inte ett ord av uppgivenhet. Istället delades konkreta tips på hur arbetet ska fortsätta samtidigt som mer och mer klarsynta och förbittrade insikter om vems intressen de styrande egentligen företräder fördes fram.
Det styrande partiet i Luleå, S, har drivit igenom ”Framtidens Skola” med stöd av M och Landsbygdspartiet med sitt enda mandat. Att utvidga räckvidden för marknadens logik och New Public Management-dogmen till skolan genom stordrift och lönsamhetstänk verkar vara en viktig milstolpe på färden högerut för S.
För många som har engagerat sig mot nedläggningarna och försökt föra en dialog med kommunledningen känns sveket chockartat. Nästa gemensamma manifestation kommer därför att hållas på Första maj för att markera på denna arbetarrörelsens högtidsdag att kampen som S glömde fortsätter.
