Socialistiska kandidater i höstens val i USA

2013-07-26 09:30:59




Sedan Occupy Wall Street, som ingick i en global våg av torgprotester, har Socialist Alternative betonat möjligheterna att bygga en mäktig valallians till vänster för att utmana storföretagens två partier, Republikanerna och Demokraterna.

År 2012 ställde Socialist Alternative upp med Kshama Sawant i valet till delstaten Washingtons representanthus och utmanade kammarens mäktiga talman. Kshama Sawant fick för att vara en socialist historiskt höga 30 procent av rösterna.
Detta bekräftade den enorma törsten efter en utmanande djärv arbetarpolitik.
– I år ställer vi upp med tre kandidater för Socialist Alternative till stadsfullmäktige i Boston, Minneapolis och Seattle. Våra kandidater vill ge en röst åt den växande rörelsen av låginkomsttagare, miljöaktivister och lokala kampanjer som vuxit fram över hela landet och försöka utöva socialistisk politik för att göra den kapitalistiska krisen förståelig, säger Kshama Sawant, kandidat i Seattle.


”Enda partiet som stödjer snabbmatsarbetarna”

– Vi stödjer snabbmatsarbetarnas krav på högre löner, berättar Kshama Sawant, kandidat till Seattles stadsfullmäktige position 2.

Vi har sett snabbmatsarbetarnas fantastiska kamp för en timlön på 15 dollar. Du upptäckte emellertid en annan inställning hos ­borgmästaren och andra politiker inom Demokra­terna i Seattle. Berätta.
– Borgmästaren och medlemmar av stadsfullmäktige säger att de stödjer en höjning av minimilönen, men när anhängare frågade om de kunde stödja kravet på en minimilön på 15 dollar vägrade samtliga att kommen­tera detta.
– I en intressant artikel i Seattle Weekly fick en politiker frågan och blev så chockad att han sa att han inte visste vad han skulle svara och att han var tvungen att återkomma i frågan, vilket han aldrig gjorde.
– Dessa demokrater är väl ­skolade i att låtsas hålla med i frågor, men endast när de kan se vartåt vinden blåser. Om de ser att det finns stort stöd för kravet på högre minimilön låtsas de stödja detta. Det är en helt annan sak att stödja tanken på en ­minimilön på 15 dollar i timmen och att faktiskt kämpa för det.

Du frågade om du fick tala vid ­mötet för Seattles strejkande snabbmatsar­betare. Vad hände?

– Mötet kontrollerades av de fackliga ledarna i SEIU. De tillät demokrater att tala men när vi frågade ville de inte låta mig tala, inte ens om vi inte nämnde vår valkampanj utan endast talade om ett stöduttalande från mitt lärarfack.
– Under demonstrationen för 15 dollar märktes det mycket väl vilken passion och energi det finns bland arbetarna. Arbetare i affärer där kampanjen Fast Food Forward inte ens försökt organisera, hörde talas om strejkerna och beslöt att delta.
– Oorganiserade arbetare är redo att ställa sig upp och vitalisera arbetarrörelsen om det finns en seriös ledning. ­Detta var den första ­smaken av det.
– Det faktum att rörelsen Fast Food Forward kräver 15 dollar i timmen och vår socialistiska valkampanj ställer samma krav går verkligen hem hos människor. Arbetare gick ­modigt ut i strejk för detta krav.
– Detta skapar ett klar samband mellan kampen på gatorna och frågan om att skapa en politisk röst för massrörelser och för arbetande människor.
– Det är en hjälp för oss att argumentera mot denna falska klyfta att om du ställer upp i val är du en företagspolitiker som inte kan göra något för arbetarklassen och om du vill kämpa för rättvisa kan du bara göra det på gatan.

Vilka andra frågor är viktiga för kampanjen?
– Vi kämpar även mot kolexportterminalen. Den kommer inte enbart att exportera kol till Kina utan även att exportera en klimatkatastrof.
– Koltågen kommer att gå genom många städer, inklusive Seattle. ­Detta skulle leda till ett fasansfullt trafikkaos och en dramatisk ökning av antalet luftvägssjukdomar.
– Stadsfullmäktige har antagit tandösa resolutioner mot kolterminalen, men det enda sättet att verkligen stoppa kolterminalen skulle vara att bryta politikernas ­kopplingar till de stora kol-, oljeföretag och banker som står bakom den.
– Vi är villiga att delta i en ­blockad för att stoppa terminalen och jag är beredd att personligen gripas av polisen för sakens skull.
– Kommer politiker inom det demokratiska partiet att ställa sina kroppar i vägen för att visa vad som krävs?
Intervju: Christian Brooks


”Kampen mot vräkningar har gett segrar”

– Folk känner till Occupy Homes och är glada för att vi ställer upp, säger Ty Moore, kandidat till Minneapolis stadsfullmäktige distrikt 9.

Din kampanj utgår från det arbete du och Socialist Alternative har gjort inom Occupy Homes. Berätta mera.
– På många sätt skulle vi inte kunna ställa upp utan det arbete vi och andra har genomfört för att bygga upp kampanjen Occupy Homes mot utmätningar och vräkningar.
– Jag bor i vad vi kallar en ”vräkningsfri zon”; två bostadsområden som har drabbats hårt av utmätning­ar. För att bekämpa banker och staden försöker vi bygga upp ett solida­riskt nätverk för de husägare som står inför en utmätning och andra arbetande människor i grannskapet – och vi har vunnit segrar.
– Än så länge har vi tre segrar i den vräkningsfria zonen och inte en enda förlust. Ett aktuellt fall är Jaymie Kelly som storbanken Chase och låneinstitutet Freddie Mac vill vräka. Jaymie har sagt att hon inte lämnar sitt hus utom i handbojor. Vi står på hennes sida och kommer att ­använda vår kampanj till att föra ut hennes kamp och om det krävs att jag grips tillsammans med Jaymie, för att framhäva vad arbetande människors verkliga representanter borde göra, är jag beredd att göra det.

Vad säger du till människor som tror att valdeltagande inte förändrar något?
– Valsystemet under den amerikanska kapitalismen används för att skapa illusionen att vi lever i en verklig demokrati när vi i själva verket lever i ett system som helt domineras av storföretagen och sköts i deras intresse.
– Ändå kan arbetande människor använda val som ett verktyg bland många för att kämpa för sina intressen. Vi kan tvinga debatten åt ­vänster och samtidigt avslöja systemets odemokratiska karaktär vilket leder till diskussionen om hur en verklig demokrati ska se ut.

Vilka konkreta effekter upplever du att kampanjen fått?
– Vi har redan tvingat de övriga kandidaterna i distrikt 9 och i resten av Minneapolis att börja tala om de krav som Occupy Homes har fört fram. Som att inte använda polisen för att genomföra vräkningar. Vi hjälper till att popularisera frågan om ­offentligt ägda bostäder och har tvingat de andra kandidaterna att också ta upp det.
– Vi betonar att endast organiserade arbetarrörelser kan skapa en bestående förändring och vi vill använ­da vår valkampanj till att bygga loka­la. Denna tanke har börjat få fotfäste.
– Till och med vår motståndare från det Demokratiska partiet har börjat använda en liknande retorik för att försöka kunna ta över det väx-ande stöd vi har. Detta visar att vår närvaro i valet tvingar hela debatten i Minneapolis åt vänster.
Vad är det som gör er kampanj så  annorlunda?
– Varje gång vi knackar på någons dörr inleder vi med Occupy Homes namninsamling och frågar om människor vill skriva på solidariskt. Folk känner till det arbete vi redan utfört och är glada för att vi ställer upp. Om vi kan gå ut med dessa frågor till tusentals boende kan vi bygga en kraftfull grund för Socialist Alternative och för bredare rörelser med arbetande människor i detta bostadsområde.

Är det något annat du vill vi ska känna till om kampanjen?

– Det finns ett vakuum, speciellt efter Occupy, som vänstern kan ­fylla med en djärv och seriös inställning. Arbetande människor saknar representation i såväl Minneapolis som USA i sin helhet. Vi behöver ett ­parti som kan stå upp för de 99 procentens intressen. Vi tror att vår kampanj kan spela stor roll i att etablera ­detta. Det är inte enbart en vild dröm för att ena bredare krafter överallt, utan ett angeläget och möjligt projekt.
Intervju: Dennis Prater


”Vi ställer inte upp som politiker utan som aktivister”

– Boston är en av de rikaste städerna i USA, som är det rikaste landet i mänsklighetens historia, förklarar Seamus Whelan, kandidat till Bostons stadsfullmäktige At-Large.
[Det finns fyra At-Large ledamöter i stadsfullmäktige för hela staden och nio ledamöter från olika distrikt.]


Vad fick dig att kandidera till Bostons stadsfullmäktige i år?
– Vi ställde upp med en kandidat 2007 i valet till Bostons stadsfullmäkt­ige och fick mersmak. I den nya politiska situationen efter Occupy Wall Street ville vi genom att föra ut våra idéer i ett val pröva igen, speciellt med tanke på framgången för Kshama Sawants kampanj i Seattle förra året. Det tycktes vara en gynnsam tid för socialister att ta ett djärvt steg här i Boston.
– Jag arbetar heltid på ett ­sjukhus nära Boston, är medlem av Massachusetts Nurses Association (MNA) och är på mitt sjukhus facklig representant på förhandlingsenheten.
– Jag är även delegat till National Nurses United-kongressen (NNU). Jag skrev en motion som antogs på NNU-kongressen, om att NNU ska ställa upp med och stödja ­oberoende kandidater i valen. Så jag vill pröva det här i Boston för att se om min fackförening faktiskt kommer att stödja en verklig kampanj, inte bara en motion, och agera i frågan.

Vilket gensvar har du fått från folk på gatan när du talat om kampanjen?
– Ofta får vi frågan varför vi gör detta och om vi tror vi kan förändra något genom att ställa upp i valet. Vårt svar är att vi inte ställer upp som politiker utan för att vi är aktivister. Vi använder valkampanjen till att lägga fram en vision om ett socialistiskt alternativ till de etablerade politikerna i Demokraterna och Republikanerna.
– Vi kommer att använda valkam­panjen, och mandatet om vi blir valda, som en plattform för att hjälpa till att bygga rörelsen som kommer att skapa en verklig samhällsförändring. Vår kampanj är emot dagens politik, emot etablissemangets politik, emot storföretagens politik och emot bolagsbetald politik.
– Vi har en alternativ politik där vi vägrar att ta emot donationer från företag, där vi lovar att endast ta en arbetarlön om vi blir valda. Vi kommer att vägra acceptera budgetnedskärningar och höjda skatter för arbetare medan man låter företagen och de rika betala väldigt lite i skatt.

Vilka är de främsta politiska ­frågorna i kampanjen?

– Vi driver frågor som vi känner är viktiga för väljarna i Boston, som till exempel utbildning och kollektivt­rafik. Ett jobbprogram och en lön att leva på är en del av vårt valmanifest. Detta har blivit tydligare genom framväxten av snabbmatsarbetarnas kampanj för 15 dollar i timmen och fackliga rättigheter.
– Arbetarna orsakade inte denna kris och ska inte behöva betala för den. Boston är en av de rikaste städerna i landet. USA är det rikaste landet i mänsklighetens historia. Resurserna finns där för att ge en anständig levnadsstandard, ­anständiga löner och en anständig service åt arbetande människor.
– Vi säger även att genom att ­välja socialister till stadsfullmäktige kommer detta inte att enbart vara ett val av en individ utan ett val av en idé – att arbetande människor behöver sin egen politiska representation som inte är köpt av företag.
Intervju: Christian Brooks

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!