
Att LO-kongressen sedan skrällde genom att ta ställning mot vinster och riskkapitalister i vård, skola och omsorg garanterar både ett starkt genomslag för kampanjen och startskottet för en historisk armbrytning om välfärdens framtid.
LO-kongressens nej till vinster i välfärden är den senaste och hittills mest spektakulära konsekvensen av en markant kantring av den allmänna opinionen efter alla vårdskandaler som förknippats med Carema, Attendo o s v.
Att Svenskt Näringsliv tillsammans med Almega, Friskolornas Riksförbund och Vårdföretagarna, med Scaniachefen Leif Östling i spetsen, nu går till motattack med ett tvåårigt program på temat ”Stärk kvaliteten i välfärdstjänsterna” innebär samtidigt att kapitalägarna har insett faran och beslutat att satsa enorma resurser för att försvara sina snabbt växande profiter på skattebetalarnas och välfärdens bekostnad (DN Debatt tisdagen den 29 maj).
Det här blir en strid som kommer att föras både öppet och genom alla möjliga lobbygrupper, där inte minst en rad högersocialdemokratiska ”debattörer” och lobbyister kommer att lejas för att påverka opinionen och inte minst förhindra att LO:s ställningstagande även antas av nästa års S-kongress.
Såväl budkavlen som LO-kongressens beslut har rört om rejält i grytan och kommenteras redan flitigt på S-bloggar, samtidigt som framförallt den så kallade statsvetaren Stig-Björn Ljunggren (som i vissa sammanhang beskrivs som ”fri S-debattör” och i andra som lejd PR-konsult), på alla sätt försöker underminera budkavlen genom att stämpla den som ett exempel på ”trotskistiska övergångskrav”.
Handsken är nu kastad och innebär att Nätverket Välfärd utan vinst, som helt saknar ekonomiska resurser, nu måste nu ta nya initiativ för att utveckla en gräsrotskampanj som kan samla och kanalisera den växande viljan till protester och suget efter ett alternativ till den nyliberala experimentverkstad som länge har fått pågå helt utan motstånd.
Budkavlen för Välfärd utan vinst har redan fått ett stort genomslag.
Frågan är nu hur detta ska kunna omsättas i fortsatt aktivitet. Nätverket möts närmast till ett kampanjmöte i ABF-huset på torsdag denna vecka för att påbörja planeringen av en kreativ och slagkraftig kampanj, med en stor manifestation inför Riksdagens öppnande i september som nästa höjdpunkt.
En viktig fråga blir samtidigt om LO-facken nöjer sig med att ha fattat ett kontroversiellt beslut och därefter faller tillbaka i passivitet, eller om de fackligt aktiva på basplanet också kan förmå dem att sätta sina organisationer i rörelse.
Arne Johansson