
Höstens budget går inte ihop utan åtstramningar. Det svarar 80 procent av 50 grundskolor i en undersökning av socialdemokraterna.
– Vi uppskattar att det saknas 100 miljoner kronor. Vår slutsats är att det främst drabbar barn med behov av särskilt stöd, sade oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s) till Aftonbladet (den 21 augusti).
29 skolor uppger minskade resurser. För Engelbrektskolan på Östermalm betydde borgarnas satsning i slutändan 1,5 miljoner kronor mindre p g a nya kostnader. Trots ett överskott från förra året och ett utökat antal elever med två nya profilklasser till hösten, tvingas skolan dra ner på tre lärartjänster och en assistenttjänst, samt ta bort förberedelseklasserna för nyanlända elever från andra länder.
Nya kostnader
Skolornas ekonomiska underskott beror på att nya kostnader som stadsdelarna tidigare stått för nu läggs direkt på skolorna sedan ansvaret över grundskolorna gick över till Utbildningsförvaltningen den 1 juli i år.Skolorna får själva stå för sådant som exempelvis el, vatten, sophämtning och löner till rektorer. Dessutom faller mer administrativt arbete nu på skolorna. Framför allt tillkommer nya kostnader för barn med behov av särskilt stöd, något som stadsdelarna tidigare stod för.
Av en pott på 33 miljoner kronor för eventuella extrakostnader för vissa skolor i och med omorganiseringen, skulle 8 miljoner gå till barn med särskilda behov. Det är en långt ifrån tillräcklig summa.
– Barn med behov av särskilt stöd var ett underskattat problem. Vi valde att lägga ut alla pengarna på skolorna, men nu måste vi se om det fungerar. Finns det barn med behov av så mycket stöd att det finns anledning att ha en central organisation för detta?, frågar sig skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) i Svenska Dagbladet (den 22 augusti).
Med de knappa resurser som skolan får idag, med stora klasser, överbelastade lärare och en raserad välfärd i samhället i stort, vore det otroligt om det inte finns barn med behov av så mycket extrastöd.
Barnen är inte problemet
Problemet är inte barnen, utan folkpartiet liberalernas s k individualistiska ideologi som inte tar hänsyn till allas olika förutsättningar, utan föder en låglönearbetarklass.Satsningen på den kommunala skolan var en skenbild och jämsides sker en explosion av friskolor, vilka kan neka elever med särskilda behov om de inte anser sig ha råd. Det leder till en ännu större utarmning av den kommunala skolan.
Lina Westerlund