Strejk i hamnarna?

2008-06-11 15:03:57




Den 26 maj inledde Transportarbetarförbundet och Hamnarbetarförbundet en blockad av övertid, nyanställning och inhyrning i alla svenska hamnar. Båda förbunden har ansett att ett gemensamt agerande är avgörande, speciellt då arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar har krävt långtgående försämringar av arbetstidsbestämmelserna. Men nu säger Hamnarbetarförbundet nej till att delta i Transports strejk som utlysts till den 13 juni.

I Varbergs och Wästhälls hamnar valde stuveribolagen att bryta blockaden genom att ta in oorganiserad extrapersonal. Transport har därför besvarat detta med att varsla om strejk från och med den 13 juni.
Varslet om strejk gäller förutom de båda ovan nämnda hamnarna även Stockholms hamn. I Stockholm är dock bara 5 procent av de anställ­da organiserade i Transport. Övriga är organiserade i Hamnarbetarförbundet.
– Vi ser inget skäl idag att gå ut i strejk i Stockholms hamnar, där inget konfliktbryteri förekommit, säger Björn A Borg, förbundsordförande för Hamnarbetarförbundet, som på ett medlemsmöte den 4 juni fattade beslutet om att inte strejka.
Hamnarbetarförbundet ­motiverar beslutet med att strejkbryteri inte förekommit i Stockholms hamnar. Till bakgrunden hör också Transports o­vilja att acceptera Hamnarbetarförbundets målsättning att bli kollektiv­avtalsslutande part.

Skulle inte strejken ha kraftigare effekt om ni gick ut tillsammans med Transport?
– Det vet jag inte, men om Transport ska ta ut folk i strejk borde de göra det där de själva har medlemmar. Det finns 100 hamnarbetare i Stockholm, Transport har fyra av dem och vi har resten. Det är svårt för oss att motivera våra medlemmar till att gå ut i strejk för Transports avtal, när vi direkt riskerar jobben om vi går ut, svarar Björn A Borg.
– Vår anställningstrygghet hänger idag på en skör tråd. Stockholms stads nyliberala ledning har ju fattat beslut om att konkurrensutsätta stuverierna i Stockholms hamnar. Vi vet att i samma stund vi inte tar emot lasten i Stockholms hamnar, står ett annat företag redo.

Liknar läget 2006

År 2006 strejkade svenska hamnarbetarförbundet mot ett EU-direktiv om ökad konkurrensutsättning, som allvarligt skulle äventyra anställningstryggheten i hamnarna. Tillsammans med det internationella facket IDC demonstrerade man i Strasbourg. Svenska Transport tog inte ut sina medlemmar den gången, trots att 40 000 av medlemmarna i EDF, det europafack Transport är anslutet till, strejkade.
Den gången lyckades man förhindra att direktivet röstades igen­om. År 2006 var inte första gången hamnarbetares rättigheter hotades av EU:s politik, och facken var redan då medvetna om att det inte skulle bli den sista.

Stockholms stads beslut ligger väl i linje med EU-direktivet som Hamnarbetarförbundet strejkade mot 2006?
– Ja, det är precis samma sak, men nu fick de en så ­överväldigande majoritet i förra valet.

Kommer Hamnarbetarförbundet att protestera mot den här utvecklingen på andra sätt?
– Vi är ute i en övertidsblockad. Men hela idén var att Transportarbe­tarförbundet och Hamnarbetarförbundet skulle samarbeta kring det.

Och i botten ligger konflikten med Transport om att vara kollektivavtalsslutande part?
– Eller mellan Hamnarbetarförbundet och arbetsgivarna, beroende på hur man ser det. Vi har ju haft långa strejker för eget avtal, utan att lyckas.

Hur tror du att utfallet i avtalsstriden blir?
– Avtalet har väldigt stor betydelse för våra medlemmar, men man har tagit strid i en principfråga och det skulle krävas otroligt mycket om man ska kunna komma överens. Hos oss är det medlemmarna som fattar de avgörande besluten, inte facktopparna. Stockholmsavdelningens medlemsmöte beslutade enhälligt att inte strejka.

Fullt stöd till strejken

Rättvisepartiet Socialisterna ger sitt fulla stöd till hamnarbetarnas gemensamma blockader och Transportarbetarförbundets strejk. Självklart ska arbetarna ha inflytande över sin arbetstid, särskilt då den även är belagd på kvällar, nätter och helger.
Gemensam kamp från hamnarbetarna, som söker stöd hos andra arbetargrupper, är vad som skulle ha kunnat vinna striden för arbetsvillkoren och hade blivit en tydlig markering mot EU:s och hamnbolagens nyliberala dagordning. Men den striden skulle också behöva kopplas till krav på kämpande och ­demokratiska fack, med medlemsomröstningar om avtalet.

Kristofer Lundberg
Ulrika Waaranperä

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!