Skälet är den före detta sparbankens svindlande spekulationsaffärer, som redan fördjupar den svenska krisen. På andra sidan Östersjön har den spruckna lånebubbla som Swedbank och SEB bär huvudansvaret för fått den svenska regeringen att diktera dramatiska svältkurer för Lettlands folk i utbyte mot krislån.
Här hemma har redan bankernas så kallat ”baltiska exponering” fått kronan, aktier och pensionsfonder att rasa mer än annars. Dyrare import och utlandsresor är två konsekvenser.
När den svenska högerregeringens vårbudget nobbade vård, skola och omsorg, samtidigt som den svek alla förhoppningar om pengar till infrastruktur och klimatomställning eller räddningspaket för bilindustrin, kun-de finansministern skylla på bankernas kris. Enligt Anders Borg måste regeringen hålla en hög beredskap för nya brandkårsutryckningar på grund av bankernas vansinnesutlåning i Baltikum och Ukraina.
– Vi har avsatt 50 miljarder för att kunna säkra stabiliteten i banksektorn, säger Borg enligt Expressen.
Tre svenska banker står idag för 53 procent av all utlåning på de baltiska marknaderna, varav Swedbank har lånat ut 220 miljarder och SEB 170 miljarder kronor. Swedbank har också lånat ut 19 miljarder kronor i det redan närmast kollapsade Ukraina.
Som Expressen beskrivit tog utlåningen till vad som snabbt blev sanslösa spekulationsaffärer till stor del fart genom en snabb belåning av upp till 60 procent av fastigheter som många balter över en natt blivit ägare till mot en billig peng. Karusellen gjorde på kort tid Riga till Europas Hummer- och Maseratibiltätaste stad.
”För Sverige utgör utvecklingen i Baltikum en specifik risk”, heter det i regeringens vårbudget. Särskild oro gäller den höga risken för en stor devalvering (nedskrivning) av den lettiska valutan, latsen.
Men som tidningen Affärsvärlden påpekar är det på lång sikt för bankernas del ”ingen skillnad om laten devalveras med 30-50 procent, som vis- sa hävdar är vad som krävs. Eller om letterna får en lika stor lönesänkning, något som just nu sägs ske i baltiska företag, framförallt i byggsektorn och finansbranschen”.
Den svenska staten har också efter förhandlingar med IMF, EU och Lettland om ett nödlån på totalt 80 miljarder kronor gett ett svenskt lån på 10 miljarder kronor till Lettland i hopp om att hindra en finansiell härdsmälta.
Krisen för de mest exponerade bankerna, Swedbank och SEB, är ännu inte akut, då de har lyckats öka sina buffertar genom lån och nyemis- sioner, där Swedbank lyckats få in nytt kapital främst från sin nya huvudägare Folksam.
Regeringen har också utlovat totalt 669 miljarder kronor i statliga nödlån och kreditgarantier till de svenska bankerna.
Frågan är vad som händer när den nya lettiska fempartiregeringen piskas till nya gigantiska nedskärningspaket och bankernas kreditförluster tar fart i höst och nästa år? Risken är stor för politisk oro, när svältkuren river upp balternas sista hopp om ett bättre liv. Enligt Lettlands nye finansminister Einar Repse kan inte ens 40-procentiga budgetnedskärningar begränsa budgetunderskottet till mer än 7,7 procent, vida över IMF:s krav på maximalt fem procent.
I ett pessimistiskt “stresstest” av Merril Lynch varnas för ytterligare 56 miljarder kronor i förluster för Swedbank, varav 48 från ett baltiskt devalveringsscenario. Detta skulle då sänka det så kallade kärnprimärkapitalets buffert till ohållbara 5 procent i slutet av 2010.
Klart är att Swedbanks nya huvudägare Folksam inte kan öka sin ägarandel i banken mer än till de 15 pro- cent som nu har uppnåtts. Alternativen kan då bli att staten eller en annan bank måste gå in som ny ägare. Enligt DN:s börskrönikör Pia Gripenberg den 20 april skissar regeringen på en ”plan B” där staten går in som direkt, om än tillfällig, ägare om den tvingas skjuta till mer pengar.
Allt talar för att man då försöker avskilja skräplånen i ett eller flera särskilda bolag (”bad banks”), enligt modell från den förra bankkrisens Secu- rum. Detta samtidigt som man tar sikte på att försöka hitta nya privata ägare till de på sikt lönsamma delarna, som bolåneverksamheten, fondbolaget och kapitalverksamheten. Swedbank har på 20 år genomgått en hisnande utveckling från en sparbanks- rörelse med eken som trygghetssymbol till en, som ArbetarInitiativet beskriver det, ”rovgirig affärsbank med spararnas pengar som högriskkapital”.
ArbetarInitiativet står för ett allmännyttigt statligt ägande av affärsbankerna, demokratiskt styrda av samhället under kontroll av de anställda och brukarna. Detta får inte som regeringen planerar betyda att man än en gång förstatligar förlusterna bara för att åter överlåta de lönsamma delarna till nya spekulanter och nya bubblor.
Arne Johansson
Så blev sparbanken en hungrig affärsbank▼
- 1820 bildades Sveriges första sparbank.
- 1992 bildas Sparbanken Sverige genom en fusion av elva regionala sparbanker.
- 1997 bildades Föreningssparbanken genom Sparbanken Sveriges köp av lantbrukarbanken Föreningsbanken.
- 1998 tar satsningen i Estland, Lettland och Litauen fart när Hansabank, som är Baltikums största bank, blev ett helägt dotterbolag.
- 2001 stoppade EU:s konkurrensmyndigheter planerna på en fusion med SEB.
- 2006 bytte Föreningsparbanken namn till Swedbank.
- 2005-2008 fyrdubblades utlåningen i Baltikum till drygt 200 miljarder kronor, medan inlån-ingen endast fördubblades till drygt 100 miljarder kronor.