foto: Per-Åke Westerlund
Allt stöd till målarnas kamp.
– Vi är här för att bevaka att ingen målare jobbar.
Strejkvakterna utanför Liljeholmskajen 5 vet sin uppgift. Uppslutningen är total bland de sju som har tagits ut i strejk och de känner sympati och stöd från byggnadsarbetarna när Offensiv pratar med dem fredagen den 8 april.
–Strejken handlar om många frågor – lönerna, ackordssystemet och anställningsskyddet. Och lärlingsutbildning och arbetsmiljö, som jag själv känner mycket för, berättar en strejkvakt.
Två personer är där i förväg, sedan anländer de strejkande allt eftersom. I hela landet strejkar 260 målare på 35 arbetsplatser, varav 14 i Stockholm.
Trodde ni att det skulle bli konflikt?
– Det var svårt att veta. Men förhandlingarna med arbetsgivarna har ju inte kommit så långt.
– Jag trodde inte att det skulle bli strejk, det brukar det ju inte bli, säger en av de strejkande.
Målarna är osäkra på när förbundet senast var ute i strejk. Troligen var det kring år 1980-82, plus en kortare strejk 1998.
Den här gången är det arbetsgivarnas aggressivitet som har tvingat fram strejken. Företagen vill riva upp lönesystemet, som idag domineras av kollektivt ackord som hela tiden utvärderas av facket och de anställda.
Samma frågor gäller också för Byggnads, som har varslat 2 700 byggnadsarbetare om strejk. Det var medlarnas förslag om en utredning av ackordssystemet som gjorde att Målarförbundet sa nej till deras bud.
En annan stridsfråga är ersättningen till de många målare som har långa resor till arbetet.
– Strejken har full uppbackning. När den annonserades på Facebook var det många tummar upp, säger en av de strejkande.
Möten och annan information till fackets medlemmar har fått samma positiva gensvar.
– Ingen målar här nu, vi tror inte att det kommer några strejkbrytare. ■
