Umeå: Därför Rättvisepartiet Socialisterna i valet

2006-12-10 18:22:22

– Det behövs ett kämpande och socialistiskt alternativ till riksdagspartierna. Och det är precis vad Rättvisepartiet Socialisterna är. Sossarna har tagit över mycket av moderaternas politik. Senaste exemplet i Umeå är att de säljer ut kollektivtrafiken, ett krav borgarna länge drivit. Vänsterpartiet har både på riksplanet och lokalt stött nedskärningspolitiken. Även vänsterpartiet röstade nej till vår motion i fullmäktige om att höja ingångslönerna till 17 000 för kommunens anställda.

Det säger Jan Hägglund, kommunfullmäktigeledamot, kandidat i Umeå kommunval, om varför Rättvisepartiet Socialisterna ställer upp i valet.
– Tillsammans med anställda, anhöriga och brukare har vi kunnat genomföra protester som ibland kunnat stoppa försämringar. Men för att kunna bryta med den nyliberala politiken för gott krävs att storföretag och banker ägs och styrs demokratiskt. Bara på så sätt kan beslut om investeringar och fördelningen av vinster ske utifrån behoven hos människor och miljö. Inte som idag utifrån aktieägarnas kortsiktiga behov av att maximera vinsterna.
– Det finns ett behov av att knyta samman lokala protester mot nedskärningar med ett landsomfattande uppror mot den nedskärningspolitik som förs över hela Sverige. Protesterna måste samordnas av demokratiska och kämpande fackföreningar och i bygget av ett nytt arbetarparti.
Rättvisepartiet Socialisternas deltagande i valet är ett steg i bygget av ett nytt och rikstäckande arbetarparti. Vi ställer även upp i valet för att återerövra våra mandat i Umeå, Luleå och vinna insteg i nya kommuner som till exempel Haninge. I Umeå kommunfullmäktige har vi suttit sedan 1991.

Minimilön 17 000

Att höja ingångslönerna är vårt viktigaste krav när det gäller lönefrågorna. Ingen som arbetar heltid ska tjäna mindre än 17 000 kronor i månaden!
Sedan måste slutlönerna upp. Ingen ska ha mindre än 22 000 i slutlön. Det måste finnas en löneutveckling även i låglöneyrken. Skicklighet grundad på år av erfarenhet ska märkas på lönebeskedet. Idag är det inte ovanligt att anställda som jobbat 30 år, exempelvis som skötare inom vården, bara har en månadslön på 18 800 kronor. Det finns många andra exempel på yrkesgrupper där både ingångslön och slutlön är orimligt låg. Det handlar främst om kvinnodominerade yrken, både offentliga och privata.
Det finns 1 100 fast anställda inom Umeå Kommun som tjänar under 17 000 kronor i månaden idag – även om de skulle arbeta heltid. Kommunens kostnad för att höja lägstalönerna till 17 000 skulle ligga på cirka elva miljoner kronor per år – en liten summa som skulle ge stora positiva effekter. För en rad grupper med tunga jobb, som undersköterskor, barnskötare och lokalvårdare, skulle höjda löner innebära ett erkännande av yrkets värde.
Dessutom ska alla kunna leva på sin lön! Även många tjänstemän, som förskollärare, ofta med dryga studie-skulder, skulle tjäna på en låglönesatsning.
Nästa år är det avtalsrörelse. Redan nu har olika fackföreningar börjat diskutera vilka krav som ska ställas i den kommande avtalsrörelsen. Nu är det verkligen läge att kräva rejäla lönehöjningar. De börsnoterade företagens aktieutdelning beräknas i år bli 170 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som den totala lönesumman (200 miljarder) för drygt en halv miljon av landets kommun- och landstingsanställda.
Vi driver kampen för högre löner i kommunfullmäktige, i facket via våra medlemmar, på arbetsplatserna och i bostadsområdena. Vårt mål är att göra frågan om de lågavlönade till en av de mest centrala i valet 2006.
• Rejäla lönehöjningar på vinsternas bekostnad – lågavlönade först.

100 nya i omsorgen

Att kämpa för ökad personaltäthet inom skola, vård och omsorg har varit en röd tråd i vårt arbete under den tid vi suttit i kommunfullmäktige. Inom äldreomsorgen driver vi nu kravet på 100 nya tjänster.
Detta är vad som krävs för att kunna ha följande bemanning på till exempel ett sjukhem:
För varje 15 boende, alla veckodagar:
• Dagtid: 5 personal
• Kvällstid: 3 personal
Hundra nya tjänster skulle även räcka till att förstärka hemtjänsten och ”natten”. Reformen skulle kosta cirka 35 miljoner per år – pengar vi avsatt i vårt alternativa budgetförslag. Detta ska ställas i relation till kommunens överskott 2005 på cirka 300 miljoner kronor. Ökad personaltäthet skulle också gynna brukare och anhöriga. Möjligheterna till promenader, småprat och utflykter skulle bli större.

Mer personal i vården

När vi kom in i kommunfullmäktige 1991 trodde många av våra motståndare att vi snabbt skulle bli som alla andra. Men vi har nu under femton års tid bevisat motsatsen. Vi har gjort hundratals arbetsplatsbesök. Våra ledamöter lever på arbetarlön och deltar inte på glassiga invigningar eller årliga julluncher. Vi har kombinerat vår position i kommunfullmäktige med att ta initiativ till protester på arbetsplatser och i bostadsområden. Tillsammans med personal, ungdomar och andra har vi bekämpat nedskärningar och privatiseringar. Protesterna har bidragit till att besparingarna minskat och att exempelvis ungdomsgårdar räddats.

Kamp i fullmäktige!

Nedan följer några exempel på den kamp vi för tillsammans med anställda, anhöriga och andra.

• Försvarar jobben inom äldreomsorgen
Vi tog initiativet till ”Nätverket mot nedskärningar” som 2000, 2001 och 2005 organiserade fyra punktstrejker mot nedskärningar inom främst äldre- och handikappomsorgen. Våren 2000 deltog cirka 30 arbetsplatser.

• Stöttar vårdpersonalens protester
Våren 2004 hjälpte vi personal på geriatriken att samla in över tvåtusen namn i protest mot att 24 vårdplatser skulle försvinna. Under 2004 samlade vi också in över 9 000 namn bland umebor och hade torgmöten i protest mot landstingets nedskärningspaket på cirka 250 miljoner. Niotusen namn måste ha varit en av de största namninsamlingarna i Umeå någonsin.

• Kämpar för höjda löner i kvinnodominerade yrken
Vi har i fullmäktige krävt att ingångslönen för kommunens anställda ska höjas till 17 000 – och att alla ska ha en slutlön på minst 22 000. Som enda parti i komunfullmäktige stödde vi aktivt kommunalarnas strejk 2003. Vi angrep kommunalrådet Holmlund (s) när han sa att lönekraven kunde klaras om kommunalarnas semester kortades. Våra medlemmar i Kommunal kämpar nu för att facket ska inleda en kampanj för att höja lägstalönerna till 17 000 kronor och sluta ge pengar till nedskärarpartier som socialdemokraterna.

• Bekämpar sexuella trakasserier
Våren 1999 organiserade vi protester tillsammans med ungdomar och föräldrar mot strippklubben Afrodite i Holmsund. Klubben tänkte starta privatposering med unga tjejer, något som ofta är första steget in i prostitution. På skolorna driver vi kampanjen ”Vägra Kallas Hora” tillsammans med Elevkampanjen. I mars 2006 hjälpte vi till att organisera en temadag om jämställdhet på en av Umeås gymnasieskolor.

Kamp för arbetsvillkoren

• Tar strid mot privatiseringar
Tillsammans med de anställda har vi tagit strid mot privatiseringar, bland annat av sophämtningen och landstingstvätten. Vi har kämpat tillsammans med lokalvårdarna mot planer att privatisera och försämra arbetsvillkoren. En strid som hejdade de värsta förslagen. I kommunfullmäktige har vi protesterat mot att kollektivtrafiken läggs ut på entreprenad och att s nu låter det antifackliga trafikföretaget Connex, ta över.

• Elevstrejk mot USA:s krig
När USA anföll Irak i mars 2003, organiserade vi och Elevkampanjen en skolstrejk där 1 000 elever deltog. Även elever från Hammarskolan i Vännäs anslöt sig. Vi agerade också i kommunfullmäktige för att kommunen skulle göra sig av med alla aktier inom krigsindustrin.

• Demonstrerat mot EMU
Tillsammans med andra organisationer organiserade vi på hösten 2003 Umeås enda demonstration mot EMU inför folkomröstningen. Dessutom delade vi ut ett ”Rösta nej till EMU”-flygblad till 25 000 hushåll.

• Räddat ungdomsgårdar
Å r 1996 demonstrerade 1 000 ungdomar och lokalvårdare utanför kommunfullmäktige till försvar för ungdomsgårdarna. Sparförslaget på 5,1 miljoner minskades efterhand till 1,1 miljon.

• Bekämpar mäns våld mot kvinnor
Tillsammans med alla partier, utom s, har vi i kommunfullmäktige varit med och drivit igenom att Kvinnojouren i Umeå fått ytterligare en miljon. I januari 2006 organiserade vi ett fackeltåg i protest mot våld och våldtäkter. Vi har också drivit kravet på att ett Kriscentrum för kvinnor ska öppnas i Umeå, vilket nu är på gång.

• Avslöjar politikerförmåner
I vår Alternativbudget för Umeå kommun har vi visat att minst 40 miljoner kronor per år kan sparas in på partistöd, arvoden, resor mm. Detta motsvarar kostnaden för över 100 tjänster inom äldreomsorgen ! Vi har också kritiserat lyxresor och olämpliga bisysslor.

• Mot toppstyre
Omorganisationer genomförs idag ofta över huvudet på personalen. I fullmäktige har vi krävt att alla större förändringar ska gå ut på remiss till arbetsplatserna. Allt fler viktiga beslut fattas också idag av en mindre krets politiker, som ofta har täta kontakter med bland annat Umeås stora fastighetsägare. Vi anordnade hösten 2005 en symbolisk folkomröstning om vad som ska byggas på kajen i centrala Umeå. Umeborna måste få mer att säga till om när det gäller planeringen av Umeås utformning!

Gratis kollektivtrafik

• För gratis kollektivtrafik och tätare turer.
Sedan år 2000 har busstrafiken skurits ned med nästan 20 procent i Umeå, något som förstås spär på bilåkandet. Kommunes luftmätningar visar också att trafiken redan idag utgör ett allvarligt hälsoproblem. Kommunen klarar inte miljökvalitetsnormen vad gäller kvävedioxid vid Västra Esplanaden.
Skamligt nog tvingas nu Umeå kommun att söka uppskov från regeringens krav på att redovisa ett åtgärdsprogram för luften senast april 2006. Detta trots att behovet av ett sådant varit känt sedan länge.
Den ringled som ska byggas kring Umeå (om cirka 10 år) kommer inte lösa problemet. Vägverkets egna utredningar visar att den kommer ha en mycket liten effekt i centrum, både på trafik och luftföroreningar.
Vi har sagt nej till att Kolbäcksvägen blir ny E4:a och att en ny väg dras över Röbäcksslätten. Vi förespråkar istället en centrumtunnel. En sådan skulle avlasta Västra Esplanaden, förbättra framkomligheten och göra att vi slipper de stora ingrepp i bostadsområden och natur som en ringled skulle innebära.
Kommunen måste ställa miljökrav på framförallt tung trafik som ska in till centrum. Varutransporterna måste samordnas. Ett försök i Linköping visar att godstransporterna i centrum på detta sätt kan minska med uppemot 30 procent.
Oavsett vägdragningar krävs en satsning på kollektivtrafik och cykelvägar. Umeå borde bli en föregångskommun och införa gratis kollektivtrafik. Kostnaden ska ställas mot färre trafikolyckor, färre sjukdomar orsakade av hälsofarliga avgasutsläpp, minskat behov av gatuunderhåll mm.
Vi gör ett tankeexperiment: om en miljard av den summa som avsatts för vägpaketet istället sattes in på banken så skulle, lågt räknat, enbart räntan på dessa pengar varje år ge kommunen minst 30 miljoner kronor. Om dessa pengar gick till kollektivtrafiken skulle stora förbättringar vara möjliga, till exempel:
• Tiominuterstrafik på de viktigaste busslinjerna.
• Fler direktlinjer för snabb transport mellan hem och jobb.
• Återinförda ”mjuka” linjer med handikappanpassade bussar.
Gratis kollektivtrafik skulle även förbättra livskvaliteten och tryggheten för alla de som inte har råd att ha bil.
Idag saknar 20 000 umebor tillgång till en livsmedelsbutik i sin stadsdel. Listan på nedlagda butiker är lång. Utarmningen av stadsdelarna skapar stora problem för alla hushåll utan bil. Stormarknaderna bidrar också till att öka biltrafiken i en kommun som redan brottas med stora avgasproblem. Vi säger därför nej till den nya stormarknad som kommunledningen vill öppna på Klockarbäcken.

Rädda Hamnmagasinet!

Det finns ett akut behov av en övergripande plan för stadens utveckling där olika grupper ges en möjlighet att ge sin syn. Tyvärr har s lyckats stoppa alla förslag på en plan – stödda av vänsterpartiet. Detta har gett marknadskrafterna ett ökat utrymme att styra utvecklingen. Exempelvis har stora fastighetsägare som Balticgruppen fått ett avgörande inflytande över utformningen av det viktiga kajområdet i centrala Umeå.
• Vi säger nej till att det nya badhuset placeras på kajen!
Detta skulle ta bort områdets karaktär och med stor sannolikhet innebära att ungdomarnas träffpunkt, Hamnmagasinet, måste rivas. Istället vill vi att det älvsnära området vid kajen utvecklas till en liten ”oas” med träffpunkter som parker, kaféer och ytor för olika aktiviteter – både sommar- och vintertid. Ett nytt badhus behövs. Men inte på kajen.
• Rösta på Rättvisepartiet Socialisterna

Patrik Brännberg

Livsmedelsbutiker som lagts ned de senaste tio åren:
• ICA Carlshem
• ICA Östra Kyrkogatan
• Konsum Mariehem
• Konsum Mariedal
• Konsum Bryggargatan, Teg
• Konsum Marieberg
• ICA Västra Ersboda
• 2 butiker på Berghem (Nydalavägen)
• Konsum Kungsgatan Väst på stan