foto: Ulf Johansson / Wikimedia Commons
Riksrevisionen dömer ut vårdvalet och ger svidande kritik mot primärvårdens marknadsanpassning.
Riksrevisionens granskning av det så kallade fria vårdvalet blir till en förödande kritik mot primärvårdens marknadsanpassning. Vårdvalets vinnare är ”relativt friska från gynnande samhällsgrupper”.
Vårdvalet, som har varit ett av högerns nyliberala flaggskepp, har resulterat i en mer ojämlik vård.
Vården har blivit mindre tillgänglig för de som har de största vårdbehoven samt för de som bor i områden där medelinkomsten är låg.
På punkt efter punkt skjuter Riksrevisionens granskning Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan högerns och Vårdföretagarnas argument och påståenden i sank.
Bara dagarna innan granskningen publicerades skrev den förre socialministern Göran Hägglund (KD) en debattartikel där han å allianspartiernas vägnar hävdade att: ”Under alliansens åtta år har även sjukvården förbättrats. Patienterna är nöjdare med bemötandet, i synnerhet inom primärvården. Antalet vårdcentraler har ökat med 17 procent tack vare det obligatoriska vårdvalet” (Expressen den 5 november). Men ingen lögn blir mer sann bara för att den upprepas.
Sant är att antalet vårdcentraler har ökat. Men antalet vårdcentraler ökade även innan det obligatoriska vårdvalet med den påtvingade fria etableringsrätten inom primärvården som började gälla från den 1 januari 2010.
Det ökade antalet vårdcentraler sedan 2007 förklaras helt av att antalet privata vårdcentraler har ökat, samtidigt som antalet offentliga vårdcentraler har blivit färre för varje år.
S-MP-regeringen vill efter en överenskommelse med V avskaffa den obligatoriska LOV i primärvården. Men då allianspartierna med stöd av det rasistiska högerpartiet SD deklarerat att de röstar emot, innebär detta att tvångs-LOV blir kvar. De nya vårdcentralerna har inte etablerats där behoven är som störst och det är främst i förorterna som vårdcentralerna försvinner.
”Nya vårdcentraler har i större utsträckning etablerats i befolkningstäta områden samt i områden där vårdbehoven är lägre och invånarna är socioekonomiskt starkare än genomsnittet. Nedläggning av vårdcentraler har främst drabbat områden där vårdbehovet är större och där behovet av en vårdcentral i närheten av hemmet kan antas vara större”, konstaterar Riksrevisionen och fortsätter:
”Vårdutnyttjandet verkar ha blivit mer ojämlikt. Många besökare med lätta och lindriga symptom har tillkommit efter reformen [”vårdvalsreformen” 2010]. Denna grupp patienter gör också fler läkarbesök. Det omvända förhållandet gäller för de sjukaste patienterna, som gör färre läkarbesök.”
Marknadens och högerpolitikens misslyckande kan inte bli tydligare – klass och ort bestämmer i allt högre grad tillgången till vård.
Riksrevisionens granskning visar att de etiska principerna som ska styra vården står i direkt konflikt med de marknadskrafter som alliansens ”valfrihetssystem” har släppt lös.
– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården idag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som ska styra vården, säger riksrevisor Jan Landahl.
En vårdföretagare säger till och med rakt ut i granskningen att ”hen helst undviker att etablera sig i områden med en åldrande befolkning där vårdbehoven kan förväntas vara stora”.
– Dessa effekter av vårdvalet har vi känt till länge, de är en av anledningarna till att Socialistiska Läkare står för en offentligt styrd vård under demokratisk kontroll. De fackliga organisationerna bör mobilisera för ett slopande av LOV vars konsekvenser strider mot såväl yrkesetik som hälso- och sjukvårdslagen, kommenterar Sten Axelson Fisk, ordförande för Socialistiska Läkare, för Offensiv.
Landstingens ersättningssystem till vårdcentralerna varierar, i en del landsting som till exempel Västra Götalandsregionen och Region Skåne utgår en viss kompensation baserad på socioekonomiska faktorer, men ändå tenderar skillnaderna och ojämlikheten att öka. I Skåne var det 1 700 allvarligt sjuka som inte träffade läkare under en tvåårsperiod. Under samma tid tillkom 47 000 nya besökare med lindriga eller självläkande symptom, enligt Riksrevisionen.
I Stockholms län, där två av tre vårdcentraler i landstinget drivs i privat regi, är det kanske än värre. I Vårdval Stockholm, som infördes redan 2008 av den styrande nyliberala M-klicken, finns inga ersättningar baserade på socioekonomiska faktorer och vårdtyngd, utan ersättningen till vårdcentralernas baseras i huvudsak på antalet läkarbesök och listade patienter.
Korta, okomplicerade besök ger mest pengar och prioriteras därför av ägarna. Det säger sig självt att ”vårdcentralerna i Stockholm därför måste producera fler besök för att öka sina intäkter”. Antalet besök har också ökat, men det är innehållet och resultat som borde vara den verkliga måttstocken.
Riksrevisionens granskning bekräftar den bild som har återgetts i tidigare undersökningar: besöken tenderar att bli kortare och patienterna i Stockholms län upplever att ”det efter vårdvalsreformen krävs fler besök än tidigare för att tillgodose samma vårdbehov”.
Tillgängligheten har ökat, men på bekostnad av de som har mest behov av vård. Inom ramen för Vårdval Stockholm flyttas pengarna från förorten till mer välbärgade områden.
”Faktum är att alla inkomstgrupper sedan vårdvalet infördes relativt sett fått minskade vårdresurser, förutom den rikaste och friskaste fjärdedelen som sett en dramatisk ökning”, konstaterades i boken Den stora omvandlingen (Leopard Förlag, 2014) avslöjande reportage om Vårdval Stockholm.
Innan vårdvalet infördes i primärvården fanns sex vårdcentraler på Östermalm och lika många i Botkyrka. Efter fem år med vårdvalet har Östermalm nu 13 vårdcentraler medan Botkyrka fortfarande bara har sex stycken, trots en ökad befolkningsmängd.
Offentliga vårdcentraler som den som tidigare fanns i Husby har lagts ned och ersatts av mindre privata vårdcentraler. Stockholms låginkomsttagare hänvisas i allt större utsträckning till akutsjukhusens redan överfulla mottagningar.
Ett talande exempel på Vårdvalets följder är att en verksamhetschef på en vårdcentral i Malmö har uppmanat personalen att inte lista patienter med besvärliga åkommor, men att patienter som sökte för något enklare, som exempelvis halsfluss, däremot var välkomna att lista sig. Var det inte vårdbehovet som skulle styra?
Det så kallade vårdvalet har kort sagt inneburit att vården blivit än mer ojämlik och mindre likvärdig.
• Skrota LOV – stoppa privatiseringarna och vårdens marknadsanpassning. Behoven ska styra.
• Inga vinster i välfärden. Vård, skola och omsorg ska drivas i offentlig regi under demokratiskt styre av anställda och brukare. ■
