USA: Revolt mot datacenter

Saline Township i Michigan har bara några tusen invånare. De flesta av dem blev extremt oroliga när OpenAI och Oracle tillkännagav planer på att bygga ett gigantiskt Stargatedatacenter, vars slutnota skulle bli 16 miljarder dollar (154 miljarder kronor) i dess närhet. Och invånarna organiserade sig, fyllde kommunhuset vid möten för att protestera mot projektet och tvingade framgångsrikt kommunstyrelsen att återkalla datacentrets ansökan om ändringar i kommunens detaljplan och få mark att bygga på.

Bia Lacombe (Socialist Alternative, ISA i USA)

Deras kamp är bara en av hundratals liknande kamper som just nu pågår i USA.

Över 1 500 nya datacenter är föreslagna eller håller på att byggas över hela USA. Drivna av en spekulationsbubbla som den kapitalistiska ekonomin till synes är beroende av, planerar Amazon, Meta, Microsoft och Alphabet att spendera över 600 miljarder dollar (drygt 5 797 miljarder kronor) på AI-kapprustningen år 2026, varav merparten kanaliseras in i utbyggnaden av datacentra i en massiv industriell boom.

Men AI-miljardärerna står inför ett problem. Lokalt motstånd har stoppat ungefär 75 enskilda projekt och i mars fanns det 833 registrerade kampanjgrupper mot datacentra i 49 delstater. Politiker som stödjer datacentra förlorar sina mandat, medan andra har tvingats att stödja moratorier (tillfälligt stopp).

Striden om datacentren går rakt in i kärnan av några mycket viktiga frågor: Vem kontrollerar samhällets resurser? Vem får avgöra våra samhällens öde: arbetarklassen som bor där, eller de galna AI-miljardärerna?

I Saline Township trodde man att det gigantiska Stargateprojektet hade stoppats. Men sedan stämde datacenterutvecklaren kommunen, som gick med på en förlikning och bygget inleddes ändå. På samma sätt avskaffas många moratorier på delstatsnivå i tysthet under påtryckningar från AI-lobbyn.

Miljardärerna kommer inte att låta vanliga människor undergräva deras huvudlösa AI-satsning utan strid. Om vi vill vinna måste de rörelser som kämpar mot datacenter över hela landet samlas i en landsomfattande motoffensiv som kanaliserar den utbredda ilskan mot AI till en masskamp för arbetarklassens demokratiska kontroll över våra städer, samhällen och liv.

Tekniska framsteg möter ofta motstånd, men AI och dess resursslukande datacentra är utan tvekan ett av de mest motarbetade i modern historia. Hela 71 procent av befolkningen motsätter sig byggandet av datacentra i sitt närområde, däribland 46 procent som är ”mycket” oroliga för miljökonsekvenserna.

Det är dock uppenbart att den stora majoritetens vilja spelar mycket liten roll för den härskande klassen och deras politiska tjänare, särskilt när deras vinster står på spel.

Enligt vissa beräkningar står AI för uppemot 75 procent av den ekonomiska tillväxten i USA i år. Elon Musks företag SpaceX genomförde nyligen historiens största börsintroduktion, vilket tillfälligt gjorde honom till världens första biljonär. Trumps tidigare AI-rådgivare David Sacks konstaterade: ”Att stoppa utvecklingen inom AI skulle vara detsamma som att stoppa den amerikanska ekonomin.” Oavsett vad det kräver behöver de att denna boom varar så länge som möjligt.

AI-branschen står för närvarande för 2,0-2,5 procent av hela USA:s bruttonationalprodukt (BNP) – en siffra som motsvarar hela högskolesektorn och är nästan lika stor som USA:s ”försvars”-budget. Som jämförelse utgjorde dotcombubblan som mest ungefär 1-2 procent av BNP. Vissa ekonomer säger att utbyggnaden av AI (teoretiskt sett) är på väg att bli det största infrastrukturprojektet i USA:s historia, och till och med överträffa den frenetiska satsningen på att bygga hundratusentals kilometer järnväg under kapitalismens barndom.

Det beror inte bara på att miljardärerna verkligen gillar att bli rikare och rikare. Den amerikanska imperialismen tävlar mot den kinesiska imperialismen om att bygga ut AI-kapaciteten, eftersom AI har blivit en avgörande komponent i modern krigföring och övervakning samt kan bli en viktig drivkraft för högre ekonomisk produktivitet. Varje supermaktsregim vill skaffa sig ett övertag över den andra för att befästa sin dominans över det globala ekonomiska systemet.

Trump och USA:s härskarklass är desparata i sin strävan att bygga ut AI, inte bara för att slå Kina, utan för att avvärja de existentiella kriser som hotar deras system. Men de har tagits på sängen av de gräsrotsrörelser som nyligen vuxit fram mot datacenter. 

Ett enda datacenter kan förbruka så mycket som runt 19 miljoner liter vatten per dag, vilket motsvarar vattenförbrukningen för 50 000 människor. Ungefär två tredjedelar av de datacenter som byggts sedan 2022 ligger i regioner med vattenbrist – en katastrof som väntar på att inträffa. Städer som Corpus Christi i Texas håller redan på att få slut på vatten. Om den nuvarande tillväxttakten för AI fortsätter skulle det år 2030 leda till att 24 till 44 miljoner ton koldioxid släpps ut i atmosfären – utsläpp som motsvarar att fem till tio miljoner bilar tillkommer på USA:s vägar.

AI-miljardärerna sätter gärna miljontals, ja till och med miljarder, liv på spel genom att förvärra klimatkatastrofen, bara för att vinna sina sjuka små börsspel.

För att möta efterfrågan från hyperstorskaliga datacentra tävlar energibolag över hela landet om att reparera och utöka sin infrastruktur, och de låter arbetarklassen stå för notan. I regioner som norra Virginia, där flest datacentra byggs, har elpriserna stigit med så mycket som 267 procent jämfört med för fem år sedan. Även om du inte bor i omedelbar närhet av ett datacenter får du betala priset om du är ansluten ti

Vår snabbt krympande vattenförsörjning kan inte samtidigt tillgodose de ultrarika spekulanternas girighet och de grundläggande vattenbehoven hos hundratals miljoner människor. Jordens klimat klarar definitivt inte av hundratals hypestorrskaliga datacenter som drivs med fossila bränslen. AI-miljardärerna sätter gärna miljontals, ja till och med miljarder, liv på spel genom att förvärra klimatkatastrofen, bara för att vinna sina sjuka små börsspel. Vi har inte råd att låta dem göra det. Vi behöver ett landsomfattande förbud mot byggandet av hyperstorskaliga datacentra, punkt slut.

Den massiva anti-AI-stämningen utnyttjas av vissa politiker som framför populistiska krav på att reglera eller stoppa datacenter, men om dessa krav faktiskt går igenom beror på om de är villiga att föra den kamp som krävs. Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez, som båda benämnt sig som ”demokratiska socialister” men som tillhör det demokratiska partiet, har lagt fram ett förslag om ett nationellt moratorium för datacenter, som om det antas skulle gälla tills ytterligare regler har utarbetats för att göra AI säkrare och mindre resurskrävande. AOC och Bernie borde organisera demonstrationer över hela landet och möten för att sammanföra de många kamperna mot datacentra till en landsomfattande motoffensiv.

Men så länge kontrollen över AI och all teknik förblir i kapitalisternas händer kommer vi aldrig att vara riktigt säkra. Vi måste kämpa för att arbetarklassen ska få demokratiskt offentligt ägande inte bara över AI-industrin, utan över alla de största sektorerna i ekonomin, så att vi kontrollerar hur våra begränsade resurser används och vilka konsekvenser det får.

Kampen mot byggandet av datacentra har engagerat arbetare från hela det politiska spektrumet, och nu kämpar republikanska och demokratiska politiker för att göra det omöjliga: att samtidigt blidka sina arga väljare och AI-miljardärerna. De två kapitalistiska partierna, Republikanerna och det demokratiska partiet, vet vem som finansierar deras valkampanjer – de superrika, som exempelvis Sam Altman, vd för OpenAI. Medan invånarna i Saline Township kämpade för sin kommun poserade deras guvernör, demokraten Gretchen Whitmer, med Altman vid datacentrets första spadtag.

Etablerade politiker kan ibland tvingas ge efter för våra krav när kampen blir tillräckligt stark, men under kapitalismen blir varje framgång tillfällig. Många av de moratorier som hittills har antagits är tillfälliga, och de kan snabbt upphävas eller ogiltigförklaras. Kapitalistiska  politiker överallt hoppas att rörelsen ska nöja sig, tappa fart och gå vidare till att bry sig om något annat när moratorierna löper ut eller upphävs.

Därför måste upproret mot datacenter bli en samordnad landsomfattande rörelse. De hundratals koalitioner och tusentals människor över hela landet som kämpar mot lokala datacenter bör börja dela med sig av erfarenheter om hur vi kan stärka våra kamper och vinna förbud på delstats- och federal nivå, vilket uppenbarligen kommer att kräva en kraftig eskalering av motståndet.

Arbetarrörelsen har en nyckelroll att spela i denna kamp. I många fackföreningar kämpar arbetare mot AI-relaterade hot mot sina jobb. När det gäller datacentra upprepar byggfackens toppar i stort sett arbetsgivarnas argument och bildar oheliga allianser med AI-miljardärerna. Men om byggfackens medlemmar fick ett verkligt val mellan att bygga datacenter mot sina samhällens vilja eller att bygga saker som kollektivtrafik, prisvärda bostäder eller nät för ren energi som inte förgiftar planeten, skulle många byggarbetare välja det arbete som faktiskt är samhällsnyttigt.

Årligen spenderas drygt 50 miljarder dollar (cirka 483 miljarder kronor) på byggandet av datacentra i USA, en summa som är betydligt större än de offentliga satsningarna på olika infrastrukturprojekt. Trots tusentals förfallna vägar och broar och det desperata behovet av fler prisvärda bostäder över hela landet suger AI upp alla samhällets resurser, på mer än ett sätt. De miljarder dollar i subventioner som skänks till datacenterprojekt borde istället satsas på ett offentligt sysselsättningsprogram värt flera miljarder dollar för att bygga det vi behöver, baserat på ett system för ren energi.

De två kapitalistiska partierna kommer aldrig att inta en annan hållning till AI än den som tjänar deras finansiärer och uppdragsgivare – miljardärsklassen. Det är uppenbart att vi behöver ett nytt arbetarparti som kan organisera en landsomfattande kamp mot datacentra, vilken i sin tur skulle ge oanade möjligheter att vinna arbetare och ungdomar för socialismens idéer. En landsomfattande kampanj skulle samla hundratals, kanske tusentals människor till möten. Där kunde man tillsammans diskutera och besluta om vägen framåt samt hur vi kan organisera oss bättre för att genomdriva våra krav.

Anti-AI-stämningen visar hur miljoner arbetare världen över instinktivt förstår att systemet är helt ruttet, och att miljardärerna, trots alla sina profetior om att de vill säkra mänsklighetens framtid, egentligen bara bryr sig om sina egna intressen. Om den insikten kanaliseras till ett tillräckligt starkt motstånd har vi makten att inte bara stoppa AI-datacentra överallt, utan också ta makten över samhället.