(V)äljer borgfred framför kamp

Det behövs motstånd och aktiv kamp mot högern och kapitalismen – tvärtemot vad V och Sjöstedt står för (Foto: Jesper Sandström / Wikipedia CC).

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

Medan våra äldre smittas och dör på äldreboenden i en omfattning som saknar internationell motsvarighet agerar det politiska etablissemanget hand i hand med myndigheter och offentliga arbetsgivare för att motverka att rätt skyddsutrustning kan komma till de vårdarbetare som står i frontlinjen.

Samtidigt som nya ”räddningspaket” klubbas för storföretag och banker meddelas att inkomstpensionen måste sänkas med 100-200 kronor per månad för att betala kalaset. Ändå kommer statsminister Löfven och hans S-MP-högerregering undan. Vänsterpartiet – som borde stå på arbetarklassens sida och mana till massiva protester mot denna dödliga högerpolitik – har slutit borgfred och det märktes på Sjöstedts mjäkiga 1 maj-tal.

Snarare än att vara landets hårdaste kritiker mot regeringen tog Sjöstedt på sig myströjan och talade till folket som en Ernst Kirchsteiger-kopia. Sjöstedt var lagom radikal, precis så lagom mellanmjölksvänster som det politiska och ekonomiska etablissemanget vill ha honom. Den rikaste procenten kapitalister behövde inte känna någon oro efter det talet.
Vänsterledaren tog upp, mycket riktigt, att företag som vill fortsätta kalaset med att aktieutdela till ägarna inte ska få permitteringsstöd. Men det är bara en liten del av rånet som pågår. Det fanns ingen kritik mot statens ”räddningspaket” till storföretag och banker – som är långt över 1 000 miljarder kronor. Hur skulle Sjöstedt i så fall förklara att Vänsterpartiet röstade för den del av statens gåvor till kapitalisterna som riksdagen beslutade om på 300 miljarder kronor?

Sjöstedt hade inte en tillstymmelse till kritik mot regeringen, ingen som helst kritik mot kapitalismen.

Sjöstedts 1 majtal tog upp de vänsterprofilfrågor alla hade förväntat sig, om hur det är de fattigaste och mest trångbodda i förorterna som drabbas hårdast av covid-19, om otrygga anställningar och om hur fel det skulle bli med marknadshyror. 
Men allt detta var oriktat. Som om det inte fanns någon att hålla ansvarig. Som om sakernas tillstånd var ett faktum som hade hänt av sig självt. Som om marknadshyror var något ont som hotade ifrån en främmande galax, när det i själva verket är en S-ledd regering som i skydd av en dödlig kris driver igenom den.
Sjöstedt hade inte en tillstymmelse till kritik mot regeringen, ingen som helst kritik mot kapitalismen och ingenstans i talet lades det fram något alternativ till den förda politiken. Bara smärre korrigeringar, små förslag för att lindra sakernas eländighet, som exempelvis en extra semestervecka för vårdarbetare. 

Sjöstedt lade mer tid åt att vädja till folk att tvätta händerna och ringa sina nära och kära – allt insmörjt i en stämma som hör hemma i Arne Weises julfåtölj – än någon reell socialistisk politik.
Istället för att kritisera den svenska ”strategin” – att låta folk insjukna odiagnostiserade och dö utan vård – fokuserar Sjöstedt på att mässa om hur väl folk efterlever Folkhälsomyndighetens riktlinjer, något vem som helst hade kunnat prata om.
Inget program för att rädda jobben som nu beräknas försvinna i eskalerande takt, inget program för omställning av industrin för att möta krisen, inga uppmaningar till facklig kamp, organisering eller protester för att stoppa högerns agenda att låta arbetarklassen betala den kris som deras egna ekonomiska system har skapat. 

Till skillnad från vad etablissemanget, inklusive Sjöstedt, vill låta oss tro är covid-19-pandemin inte ett oväntat hot från ingenstans; det är en produkt av kapitalismens produktivkrafter, dess sjuka djurindustri, dess klimatförändringar och dess skövling av skogar och det vilda djurlivets habitat.
En vänsterledares roll borde inte vara att agera som etablissemangets vänsteralibi, som tar upp en lite mer rättvis omfördelningspolitik (med betoning på lite). 
Vad som behövs är ett verkligt arbetarparti med ett kampinriktat socialistiskt program, en opposition helt skild från de styrandes dagordning, som säger vad som behöver sägas och med ledare som väljs utifrån kampmeriter istället för mysfaktor.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!