– De nya i yrket blir chockade över arbetsbelastningen, berättar Eva Håkansson (t.h) och Rozita Afkhami (t.v). Vårdkrisen slår hårt mot såväl personal som patienter.
Vårdkrisen med framförallt grupper av personal som säger upp sig fortsätter. I början på augusti offentliggjordes att 20 sjuksköterskor på akutvårdsavdelningen AVA2 vid Karolinska Solna säger upp sig i protest mot arbetssituationen. Avhoppen innebär mer än en halvering av personalstyrkan, vilket kan innebära att avdelningen får stänga.
De omedelbara konsekvenserna innebär att patienter blir kvar på akuten, vilket innebär risker. Tidigare i år har 50 sjuksköterskor på onkologen sagt upp sig samt 30 sjuksköterskor vid akuten i Huddinge.
Andelen anställda på Karolinska som är stolta och kan rekommendera sin arbetsplats har sjunkit till 13 procent enligt Vårdfokus den 24 juli.
Offensiv besöker Vårdförbundet i Solna för ett samtal med Eva Håkansson och Rozita Afkhami.
– När en hel avdelning säger upp sig kan det bero på ledningsfrågan. En chef ska sluta och personalen vill inte vara kvar. När onkologen sade upp sig skedde det efter en omorganisation där mer krav ställdes på sjuksköterskorna. Huvudfrågor bakom uppsägningarna är lön och arbetsmiljö, berättar Eva.
Rozita och Eva understryker att Vårdförbundet har backat upp studenternas kampanj för 24 000 kronor i ingångslön. Sjuksköterskestuderande har haft demonstrationer och skapat en sammanhållning om att de inte ska ta jobb med en ingångslön under 24 000. Några år efter vårdstrejken år 2008 började Stockholms landsting sänka ingångslönerna ner till 20 500 kronor, vilket startade den framgångsrika kampanjen som nu har lett till att ingångslönerna i Stockholm nu är på 24 000 kronor.
– Men det handlar inte bara om ingångslönen. Egentligen är den egal så länge som du vet att det finns en löneutveckling i takt med åren du jobbar och ökat ansvar. Så är det inte idag. Det finns stora variationer, men ett exempel kan vara en sjuksköterska som har jobbat i 10 år, gick in på en ingångslön på 20 000 kronor och idag har
26 000 kronor. Så kommer det nyexaminerade på högre lön, utan att du får gehör för dina lönekrav. Då är det lätt att sluta.
– Det bästa sättet att få upp sin lön är att byta arbetsplats. Så gör den yngre generationen och vi stödjer dem i det. Men det är kostsamt för arbetsgivarorganisationerna.
– De nya i yrket blir chockade över arbetsbelastningen. Förut var det somrarna som var kritiska, nu är det samma året om. Bemanningen är densamma som tidigare, men patienterna är så mycket mer vårdkrävande, då det bara är de med stora vårdbehov som får ligga kvar. Vi har mer ansvar, till exempel att sköta avancerad teknik. Kringpersonal är helt nedslimmad – systemet accelererar neråt.
Rozita berättar om den neonatalavdelning på Danderyd sjukhus där hon jobbade år 2011. Ett ändrat lönesystem ledde till lägre lön som ledde till att många slutade, kompetensen försvann och att avdelningen fick stänga. Den har än idag inte kunnat öppnas igen.
– Avhopp och sjuksköterskebrist gör att avdelningar kan ha ett stort antal vakanta tjänster under lång tid. Överbeläggningarna har också blivit permanenta och ökar. Förra året var det vanligt att en avdelning hade 14+2 platser (det vill säga två överbeläggningar) – i år är det 14+3.
Långa pass har blivit normaliserat. Eva berättar att hon började på fackexpeditionen år 2005 och innan dess hade jobbat i 30 år på en annan avdelning. En enda gång hade hon tagit ett dubbelpass (så att en exempelvis jobbar från klockan 13 till 07 på morgonen dagen därpå) och i ett arbetslag hände det kanske en gång per år. Idag tycker ingen att dubbla pass är märkvärdigt – det händer ofta.
Eva Håkansson säger att det känns som att prata med väggar när hon tar upp problemen med sjukhusdirektörer eller landstingspolitiker. Men att personalens hälsa offras är egentligen inte så konstigt när politiker och tjänstemän har helt andra prioriteringar. Karolinska universitetsjukhuset ska under år 2015 genomgå ett sparpaket på 600 miljoner kronor, vilket är en ofantligt stor siffra.
Vi pratar lite om vilka strategier Vårdförbundet har.
– Avtalet är det inget fel på, så vi vill inte säga upp avtalet nu i december utan fortsätta förhandla. Det vi försöker få igenom är en minskning av arbetstiden, att en timmes arbetstid på natten ska räknas som 1,5 timme. Det andra är att det ska gå att jobba samtidigt som man specialutbildar sig. Idag vill ingen lägga ner studiepengar på vidareutbildningar då det kan ta 26 år att tjäna in det, avslutar Rozita och Eva.
