Från och med juli 2008 erbjuds svenska föräldrar vårdnadsbidrag. Samtidigt i Norge tar man efter nio år bort bidraget. Där har det till 96 procent utnyttjats av kvinnor, och då framförallt de med utländsk bakgrund eller låg lön. Det konstateras i en rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja.I Norge har vårdnadsbidraget haft negativa effekter på jämställdheten och lett till att utbyggnaden av förskolan har stoppats.
Bidraget har dessutom ökat segregationen, då barn till utlandsfödda har gått miste om möjligheten att lära sig norska på dagis.
När Sverige nu inför vårdnadsbidraget, kommer de kvinnor som väljer att stanna hemma med barnen att förlora status på arbetsmarknaden och därmed i kompetensutveckling, lön och pension.
Backlash för alla kvinnor
Samtidigt betyder det ett steg bakåt för alla kvinnor, eftersom arbetsgivaren nu får anledning att anta att kvinnor kommer att vara borta från arbetet i tre år för varje barn.Till och med OECD varnar för vårdnadsbidraget, framförallt eftersom det riskerar att skapa stora skillnader i barns uppväxtvillkor.
Det är kommunerna som kommer att bära kostnaderna för vårdnadsbidraget.
Rapportens författare, Åsa Nelander, menar att finansieringen kommer att ske genom att man drar ner på den offentliga barnomsorgen.
Åsa Nelander påpekar också att regeringen varken har redovisat några kostnadsberäkningar eller lämnat några förslag om hur kommunerna ska finansiera vårdnadsbidraget.
Det finns idag drygt 74 000 barn mellan 1 och 3 års ålder, vars föräldrar inte utnyttjar barnomsorgen alls, och 107 000 barn vars föräldrar bara gör det på deltid.
Det betyder att kostnaden bara för dessa barn kommer att bli omkring 3,5 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 10 000 anställda inom barnomsorgen.
Med andra ord; ett ganska högt pris för en kvinnofälla.
Ulrika Waaranperä
