Sverigedemokraterna växer för varje opinionsundersökning och är som störst i Skåne och Blekinge, där de skulle kunna räkna in 18 procent av väljarna om det vore val idag. Varför har rasisterna ett så starkt väljarstöd just i Sydsverige?I valet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 procent av rösterna, men i de sydliga länen fick man hela ca 10 procent i Skåne (11,21, 10,06 och 8,72 i norra och östra, västra respektive södra) och 9,81 procent i Blekinge. Sedan valet har partiet fortsatt att växa enligt de flesta opinionsundersökningarna. I Yougovs senaste undersökning från januari kunde partiet räkna in 12,5 procent av rösterna i hela riket och Sifos undersökning från i december visade att 18 procent av de skånska väljarna skulle rösta på SD om det vore val i dag. För alla antirasister är detta en varningsklocka som måste tas på allvar. Det är viktigt att förklara varför SD-rasisterna kan åtnjuta ökat väljarstöd både genom att se varför de är så starka i Sydsverige, men också dra lärdomar av varför nyfascistiska rörelser går framåt i andra länder i Europa.
Det finns inte någon omfattande övertygande forskning som kan förklara varför Sverigedemokraterna är särskilt starka i just södra Sverige, men Offensiv har gjort en sammanställning av några viktiga faktorer.
Gemensamt för de skånska kommuner där SD har sina viktigaste styrkefästen är att alla har varit gamla bruks- eller industriorter som än idag har en relativt låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Här kan vi till exempel räkna in den gamla gruvorten Bjuv, där SD fick 19,25 procent i kommunvalet, den tidigare varvs- och industristaden Landskrona (15,82 procent) och den före detta militär- och industristaden Hässleholm (14,2 procent).
Gemensamt för dessa är att alla tre har förlorat en stor del av sin ekonomiska bas i takt med omlokaliseringen av produktion till låglöneländer i exempelvis Asien, samtidigt som man inte har lyckats med att ersätta förlusterna med högteknologisk och kunskapsintensiv produktion i en allt för hård konkurrens med de större städerna (Malmö, Lund och Helsingborg).
Noterbart är att när Sverigedemokraterna väl får formell makt över kommunalpolitiken, exempelvis i Landskrona där man har agerat stödparti åt borgarna sedan 2006, har man också avslöjat sin högerpolitik och tappat mycket av sitt stöd. Där tappade man delvis på grund av detta från 22,26 procent i valet 2006 till 15,82 i valet 2010.
Å andra sidan har vi de mer välmående kommunerna Staffanstorp (5,0 procent), Lomma (3,6 procent) och Båstad (3,7 procent) där SD inte har lyckas med att spela på och missrikta missnöjet med fattigdom och ökade klassklyftor. Sverigedemokraterna har ett stort stöd även i de ekonomiskt relativt framgångsrika storstäderna Helsingborg och Malmö, vilket kan förklaras av de gigantiska och växande klassklyftorna och storstadssegregationen som leder till ökad misstänksamhet och fientlighet mellan olika grupper i städerna.
En tendens som kan skönjas i Skåne är att Sverigedemokraterna har fungerat som en samlingspunkt för högerpopulism och rasism.
Utöver att partiet ses som en naturlig representant av den nynazistiska rörelsen (läs i det förra numret av Offensiv), har uppståndelsen kring partiet också inneburit att andra populistiska och rasistiska partier valt att inför det senaste valet låta sig upplösas in i Sverigedemokraterna. Skånepartiet, SPI, Burlövs väl, Nationaldemokraterna och Kommunens framtid är några exempel på sådana partier som antingen har gått in i eller tappat nästan alla sina röster till SD.
En annan förklaring är den akuta frånvaron av en kämpande arbetarrörelse och ett verkligt arbetarparti.
Sambanden mellan ekonomiska kriser, politiskt urartade arbetarorganisationer och framgångar för högerextrema partier känner vi igen från dagens europeiska erfarenheter.
Slutsatsen av vår analys är att det inte räcker med ”utbildning” eller reglering av internet, som liberalen Lisa Bjurwald (DN 11 januari) med flera tror.
Den enda verkliga antirasismen måste bygga på arbetarkamp för att återskapa arbetarklassens kollektiva motståndsidentitet.
För detta krävs ett nytt kämpande arbetarparti som på allvar tar fajten mot och är berett att bryta med kapitalismen och dess ständigt återkommande kriser.
Ammar Khorshed
Camilo Flores
