foto: Anders Löwdin / Flickr CC
På fortsatt högerkurs med Löfven & co.
Vart går regeringen efter regeringsombildningen och efter att Miljöpartiet har fått ett nytt språkrör?
Efter Stefan Löfvens första regeringsombildning den 25 maj är Ann Linde (S) EU- och handelsminister, Peter Eriksson (MP) bostads- och digitaliseringsminister och Karolina Skoog (MP) miljöminister. MP:s nya språkrör Isabella Lövin har blivit minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. Framtidsminister Kristina Persson (S) har dock fått lämna regeringen och ersätts inte. Vidare har det skett ett skifte av uppgifter och ansvar mellan ett par S-ministrar. Näringsminister Mikael Damberg (S) får exempelvis som huvuduppgift att hitta ”nya enkla jobb”, vilket även ingår i den nya miljöministerns uppdrag.
Den nya ministerlistan och ansvarsfördelningen ger för handen att skärpningen av flyktingpolitiken, som regeringen har hävdat skulle vara ”tillfällig”, blir permanent. De två nya MP-ministrarna och Isabella Lövin är alla försvarare av regeringens skarpa högersväng i flyktingpolitiken. På MP:s kongress i maj lät Karolina Skoog som Stefan Löfven när hon sa att: ”Vi måste stå upp för att vår migrationspolitik är en reglerad invandring”.
”Det är tydligt att MP inte kommer att strid om Socialdemokraterna vill förlänga den nya flyktingpolitiken”, kommenterar SVT:s Margit Silberstein efter söndagens partiledardebatt i Agenda och fortsätter: ”Det vi såg [i söndags] var det ’nya pragmatiska Miljöpartiet’ som har som övergripande mål att sitta kvar i regeringen.”
Det innebär att MP-sveken mot flyktingar och i frågan om Vattenfalls brunkol kommer att följas av nya svek i en regering som går än mer åt höger.
Det framgår allt tydligare att regeringsombildningen utgör avstampen till nya högersvängar på en rad områden. Inte bara i de frågor där regeringen hoppas kunna nå överenskommelser med Alliansen – pensionerna, bostads- och energipolitiken och framtida budgetregler – utan även vad gäller arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar.
De 5 000 nya enkla jobb – vad det nu är för slags jobb – som regeringen ämnar skapa mellan 2017-2020 ska visserligen betalas enligt kollektivavtal, men de högst tvååriga beredskapsjobben ska inte vara a-kassagrundande.
Bakom talet om ”enkla jobb” döljer sig en låglönemarknad och att flyktingar inte ska få tillgång till samma välfärd som övriga i landet. Regeringens nya propåer har gett Allianspartierna blodad tand att återuppta sina krav på sänkta ingångslöner och fler rut-jobb.
Detta i ett läge när hela landet skriker efter upprustning på alla områden och ett akut behov av en plan för att skapa hundratusentals nya jobb de närmaste åren råder.
Det finns pengar i överflöd. Landet har aldrig varit rikare. Börsbolagens vinstuppgång fortsätter. Storbankerna badar i pengar och miljardärerna är både fler och rikare.
Vad som krävs är en kamp för att ta pengarna där de finns – hos storbolag, banker och superrika – för att mobilisera de resurser som behövs att skapa jobb, välfärd och bostad åt alla
