Nedgången i den lettiska ek-onomin spås vända igen efter de senaste krisåren, men nu krävs det organiserad kamp för att ta tillbaka det man förlorat på grund av de brutala nedskärningarna samt ta strid mot den växande ryssfientligheten som nu piskas upp i krisens efterdyningar.Lettlands BNP växte för tredje kvartalet i år med 2,7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Denna positiva siffra kommer efter att landets BNP rasat under nio kvartal på raken. Sammanlagt har landets ekonomi krympt med 25 procent under krisen (Dagens Industri).
Återhämtningen har emellertid haft ett dyrt pris i form av kraftiga lönesänkningar, där en genomsnittlig bruttolön i landet sjunkit med 19 procent sedan 2008.
Även arbetslösheten har skjutit i höjden och trots att den sedan i våras sakta börjat sjunka ligger den fortfarande på strax under brutala 20 procent.
När fackföreningar och andra arbetarorganisationer inte heller längre är villiga att organisera kamp mot de nedskärningarna som har tvingats på vanligt folk för att betala kapitalismens kris, ger det utrymme åt reaktionära krafter.
På senaste tiden har två fall uppmärksammats, där läkare har uttalat sig om att man inte tänker behandla rysktalande patienter. I ett brev till landets utrikesminister Girts Valdis Kristovskis skriver en av läkarna att han inte kan behandla ryssar på samma sätt som letter och inte skulle ge ryssarna läkemedel om det skulle uppstå någon brist.
Chockerande nog har Kristovskis svarat att han håller med läkaren om denna position, något som starkt har kritiserats av oppositionen som krävt att han ska avskedas. Detta röstades dock ned i landets parlament, Saeima.
I parlamentsvalet i oktober blev också partiet Visu Latvijai invalt med sju mandat. Detta nationalistiska och främlingsfientliga parti kan på många sätt liknas vid Sverigedemokraterna i Sverige.
Att reaktionära högerkrafter går framåt i krisens efterdyningar är inte något unikt för enbart Lettland, utan är en trend i hela Europa. Särskilt när de traditionella arbetarorganisationerna inte är villiga att organisera gemensam kamp för bättre villkor för alla ger detta ett spelutrymme åt de nationalistiska och främlingsfientliga krafter som bara tjänar de styrande och det kapitalistiska systemets intressen genom att splittra arbetare, studenter, arbetslösa, pensionärer och alla andra som drabbats av krisen.
Bara gemensam kamp, oavsett nationalitet, religion, etnicitet eller sexuell läggning, är den kraft som kan ge- nomdriva förändringar i samhället och som kan avskaffa kapitalismen och dess kriser.
Den lettiska fackföreningsrörelsen måste ta verklig kamp för höjda löner och fler arbeten i den brutalt slaktade offentliga sektorn.
Ett tydligt politiskt alternativ som kämpar för de svaga i samhället måste också resas och inga utrymmen får ges åt reaktionär högerpolitik.
Nils Kaza
