Hur mycket värre katastrofen i Japan kan bli och hur stor effekt den får för världsekonomin beror nu framförallt på om haverierna vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi kan bemästras eller inte, sedan flodvågen har slagit ut elförsörjningen till kylsyste- men.Även om den desperata nödkylning som satts in med salt havsvatten skulle kunna hindra en to- tal härdsmälta, måste den pågå i uppåt ett år. Ändå förstörs reaktorerna för all framtid av den sönderrostning som äger rum av bränslestavarnas hölje. Samtidigt måste den radiokativa ånga som bildas tillåtas pysa ut i en process som kallas ”föda och blöda” för att inte en fullständig härdsmälta ska inträffa.
Oddsen för att detta ska lyckas har minskat efter partiella härdsmältor och kraftiga vätgasexplosioner vid alla tre av de totalt sex reaktorerna som var igång när tsunamin kom, först vid reaktor 1, sedan vid reaktor 3 och på tisdagen även vid reaktor 2. Även vid en fjärde, avstängd, reaktor har en explosion följt av en brand i utbränt kärnbränsle inträffat.
Måndagens explosion vid reaktor 3 skadade 11 arbetare. Den uppges också ha skadat fyra av de fem havsvattenpumparna vid reaktor 2 så att kylningen upphörde, vilket orsakade ”total exponering”, smältande bränsle- stavar och risk för en total härdsmälta.
Tisdagens explosion vid reaktor 2 antas ha slagit hål på reaktorns tryckkammare, vilket kan förklara det kraftigt ökade läcka-ge som har ägt rum. Situationen förvärras av att man i reaktor 2 använt ett blandbränsle, ”Mox” (mixed oxides), som även innehåller plutonium.
Premiärminister Naoto Kan uppmanade på tisdagen alla invånare upp till 30 kilometer från Fukushima att hålla sig inomhus, sedan strålningen av cesium-137 och jod-121 nått en 400 gånger högre toppnivå än som bedöms som säker under ett år. Han varnade för ännu värre läckage och tillade att de 50 arbetare som fortfarande kämpar för att upprätthålla nödkylningen sedan 750 arbetare evakuerats, har ”försatts i en mycket farlig situation”.
Den japanska regeringens talesperson Yukio Edano medger en risk för härdsmälta i tre av de fyra skadade reaktorerna. ”Vi befinner oss vid randen till ett värsta-scenario”, kommenterar Hiroaki Koide, en ledande kärnkraftsforskare vid Kyotouniversitetet.
Om härdsmälta blir ett faktum gäller det att hindra det smälta bränslet från att spridas genom nya explosioner, som i Tjernobyl. Att läckaget redan har ökat inger stark oro.
Även i Tokyo har en 20 gånger högre radioaktiv strålningsnivå än normalt noterats. Trots att detta fortfarande är långt under en farlig nivå rapporteras ökad oro, samtidigt som utlänningar har börjat lämna landet.
Kedjehaveriet vid Fukushima är redan nu den näst allvarligaste kärnkraftolyckan efter Tjernobyl 1986, som har börjat blekna i människors medvetande. ”Det är redan långt värre än Three Mile Island” (i Harrisburg), säger en professor vid Princeton i USA som jämför med den kärnkraftsolycka 1979 som ledde till en folkomröstning i Sverige 1980.
Japans redan nu omstridda kärnkraftsprogram, med planer på att utöka kärnkraftens andel av energiproduktionen från dagens 29 till 50-60 procent 2050, kan nu räkna med en svidande kritik.
”Japanska kärnkraftverk har påståtts vara jordbävningssäkra och de bäst förberedda i världen på katastrofer, men se vad som har hänt. Seismiska zoner gör dem ännu mer riskabla”, säger en talesperson för Greenpeace.
Den japanske seismologen Katsuhiko Ishibashi liknar i Los Angeles Times de 54 kärnkraftsanläggningar som Japan radat upp längs sin kust med ”en självmordsbombare med granater runt bältet”.
Läget är likartat i många länder. FN:s atomenergiorgan IAEA varnar för att 20 procent av världens kärnkraftverk finns i områden med betydande seismisk aktivitet (d v s i jordbävningstäta områden). Chinaworker.info kritiserar nu även Kinas planer på stora investeringar i kärnkraft i områden med hög risk för jordbävningar.
Även i Europa kommer planerna på en utbyggnad av kärnkraften som ett kontraproduktivt sätt att möta klimathotet på, att möta ökad kritik. I Tyskland, där 70 procent av opinionen redan nu är negativ till kärnkraft, bildade 40 000 människor i lördags en mänsklig kedja runt kärnkraftverket Neckarwestheim nära Stuttgart.
Även om en fullständig härdsmälta kan undvikas kommer Japans ekonomi, efter 20 år av stagnation sedan en gigantisk fastighetskrasch i början av 1990-talet, att drabbas svårt av det som redan har inträffat. Läget underlättas inte av att landet redan har den industrialiserade världens högsta statsskuld på nära 200 procent av BNP.
Enligt CNN kan smällen för några av världens största försäkringsbolag komma att uppgå till 35 miljarder dollar (230 miljarder kronor) redan innan kost-naden för kärnkraftshaverierna räknats, jämfört med orkanen Katrinas rekord på 45 miljarder dollar (290 miljarder kronor). Enligt en annan uppskattning kan de totala kostnaderna komma att uppgå till 100 miljarder dollar (600 miljarder kronor), inklusive ersättningar till de drabbade och återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur. Ändå förbleknar dessa belopp jämfört med de 15 000 miljarder yen (1 200 miljarder kronor) som Bank of Japan i måndags förklarade sig vara redo att pumpa ut i ekonomin för att skydda kapitalägarna från det som de oroar sig mest för, en ny finansiell härdsmälta.
Nu väntar en period av stora störningar för Japans storföretag med verksamhet i de drabbade områdena som Mitsui Chemicals, Mitsubichi Chemical, JFE Steel, Sony och bilföretagen Toyota, Nissan och Hon- da och de elransoneringar som kommer att drabba i ännu bredare omfattning under minst flera veckor framöver.
När även de närmaste veckornas produktionsstopp och elransoneringar har räknats in kan de totala kostnaderna komma att bli de högsta någonsin för en katastof, med risk för en förlängd nolltillväxt eller rentav en ny recession i världens tredje största ekonomi.
Japans premiärminister försöker trösta med förhoppningar om en regionalt ”New Deal”-liknande återuppbyggnad, som efter jordbävningen i Kobe 1995. Detta försvåras dock av statens gigantiska skuldsättning och sannolikheten av höjda räntor och yenkurs i en tid där världen ännu inte har hämtat sig från finanskrisen.
Katastrofen kommer därför att lägga en extra tung börda på Japans arbetare, förutom på alla de direkt drabbade.
I en demokratiskt planerad socialistisk ekonomi vore Japans kärnkraftsprogram på tröskeln till jordbävningar av detta slag en absurd orimlighet.
RS står för:
- Japans arbetare och lokalsamhällen i de drabbade områdena måste kräva full kontroll öv- er hjälparbetet och demokratisk makt över återuppbyggnaden. Internationell solidaritet och aktivt stöd till det japanska folkets hjälparbete.
- För en omedelbar översyn av energipolitiken och investeringar i förnyelsebara energikällor – nej till kärnkraft!
- Inget förtroende för hur hjälp- och återuppbyggnadsarbetet organiseras av spekulanternas och finanshajarnas regering.
- För socialism och demokratiskt offentligt ägande som det enda sättet att möta de arbetandes, de arbetslösas och samhällets behov och garantera en hållbar utveckling av jordens tillgångar!
