foto: Amer Mohammed Ali
”Om fler ska åka kollektivt krävs det att kollektivtrafiken byggs ut och på sikt även blir gratis”, skriver Amer Mohammed Ali.
Den började på 2,6 miljarder kronor år 1989, idag uppskattas den kosta 20 miljarder kronor. Ändå hävdar experter att kostnaden för Västlänken kan bli högre, skriver GP den 2 september. Att bygga ut för kollektivtrafiken är i sig inte fel, frågan är hur bygget ska gå till.Västlänken är ett projekt som innebär att det ska byggas underjordiska pendelstationer i Hagaparken och vid Korsvägen. Göteborgspolitiker på 1990-talet, med Göran Johansson (S) i täten, lade förslaget. Först 2009 slöts en överenskommelse med dåvarande statssekreterare Leif Zetterberg (C) att det skulle finansieras genom trängselskatt. Förhandlingarna ägde rum bakom stängda dörrar.
Ett år tidigare hade Socialdemokraterna lovat en omröstning kring trängselskatten senast 2010. Inför valet 2006 utlovade samtliga partier i Göteborgsregionens kommunalförbund en omröstning angående trängselskatten. Detta skedde dock aldrig.
I GP:s artikel erkänner Göran Johansson öppet att syftet med trängselskatten var att finansiera Västlänken. Det var alltså inte miljöargumenten som var i fokus för extraavgifterna. Argumenten om miljö och trängsel var med andra ord ett sätt för politikerna att försöka få med göteborgarna med omnejd och slippa protester.
Samtliga etablerade partier står bakom trängselskatten. De som drabbas hårdast är de arbetare och låginkomsttagare som ändå tvingas köra sin bil till jobb och skola.
Tanken är att trängselskatten ska dra in en miljard kronor per år. Efter ”administrationskostnader” ska 700 miljoner kronor återstå. Det ska alltså kosta 300 miljoner kronor att administrera detta system.
Vad kostnaden för Västlänken beräknas bli beror i stort på vilken tjänsteman eller politiker man frågar. Enbart den sex kilometer långa tunneln – borträknat från elledningar, stationer, spåren och annat som kommer att behöva installeras – beräknas kosta allt från 5,8 till 18 miljarder kronor. Det är ännu osäkert, bl a på grund av att de inte vet hur det påverkar omgivningen. Exempelvis beräknas kostnaden för att omplacera stora delar av Liseberg till runt 500 miljoner kronor. År 2009 konstaterades det att Västlänken inte kommer att kosta mer än 31 miljarder kronor, detta baserat på en 99 procents säkerhet. Redan nu har endast konsultkostnaderna överstigit en miljard kronor(!).
Om priset går upp kommer trängselskatten med stor sannolikhet att bli ännu dyrare. Trots att den nu ligger på uppåt 22 000 kronor per fordon och år, menar kommunalrådet för Miljöpartiet att denna mycket väl kan bli dyrare för att täcka utgifterna för Västlänkens kostnader. Antingen genom att öka de tider på dygnet som avgifterna ska gälla, höja beloppen och/eller höja maxavgiften per dag.
Att trängselskatt införs är heller ingen garanti för att kollektivtrafiken blir billigare. I Stockholm har det sedan flera år tillbaka funnits trängselskatt, och där har priserna istället ökat.
Samtidigt måste kritik riktas mot den rådande kollektivtrafiken. Om fler ska åka kollektivt krävs det att kollektivtrafiken byggs ut och på sikt även blir gratis. I dagsläget skulle inte kollektivtrafiken klara av ett ökat antal resenärer. Det vet alla som åker vid eftermiddagsruschen.
Det behövs en planering för klimatet. Denna måste baseras på ungdomars, studenters och arbetares behov. Det är väldigt få som inte håller med om att kollektivtrafiken behöver förbättras, men den politik som förs idag är ovillig att göra detta. Högerpolitikerna försöker ständigt skicka notan till oss som inte har stått för de stora miljöförstöringarna.
Det visar på vilket skriande behov som finns för en kamp underifrån.
Amer Mohammed Ali
