Vem sviker inte?

2010-06-16 18:03:23




Sedan högerregeringen blev vald 2006 har ojämlikheten mellan könen ökat. Rapporten Alliansen sviker kvinnor­na, som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gett ut, visar hur högerpolitiken slår hårdast mot kvinnor. Det märks inte minst på att inkomstskillnaderna mellan könen har ökat.
Samtidigt står det så kalla­de rödgröna blocket inte heller för någon kvinnokamp.

Mellan 2006 och 2009 ökade skill-
naderna mellan kvinnors och mäns snittinkomster med 1 066 kronor i månaden. Den främsta förklaringen till de ökade inkomstklyftorna är försämringarna av arbetslöshet-, sjuk- och föräldraförsäkringen, då kvinnor i högre grad än män är visstidsanställ­da, deltidsarbetande, föräldralediga, långtidssjukskrivna och ensamståen­de föräldrar. LO:s sammanställning från mars 2010 visar att det är vanligast att den som utförsäkras från sjukförsäkringen har jobbat inom hotell- och restaurang, handel, städbranchen eller som kommunanställda in- nan de blev sjuka. Med andra ord är det arbetarkvinnor som drabbas hårdast.
Jobbskatteavdraget har ökat ojämlikheten ytterligare. Skattesänkningar­na är konstruerade för att gynna män som grupp, då män generellt sett har högre inkomst. Högerregeringen planerar ytterligare 100 miljarder kronor i skattesänkningar under nästa mandatperiod.
En hörnsten i högerpolitiken är nedskärningar i offentliga sektorn. 2009 var 27 000 färre kvinnor anställ­da i den kommunla sektorn jämfört med 2008.
Högerregeringen försöker framställa den offentliga sektorn som en grund till ojämställdhet på arbetsmarknaden, men på vilket sätt skulle jämställdhet komma ur att kvinnor förlorar sina jobb, får sämre arbetsmiljö och oavlönat tar över ansvar för barn, gamla och sjuka när offentlig vård och omsorg inte räcker till?
Vårdnadsbidraget syftar till att befästa idén om att kvinnors plats är i hemmet. I Stockholm togs mindre än tio procent av vårdnadsbidraget ut av män.
Även avdraget för hushållsnära tjänster cementerar förtryckande könsroller, då fattiga kvinnor städar i rika människors hem. Statistik från SCB visar att endast sex promille av dem med en årsinkomst på under 200 000 kronor har använt pigavdraget, medan sju procent av dem med en årsinkomst på över en halv miljon har gjort det.

En följd av högerpolitiken är att ensamstånde föräldrar, varav kvinnor är i majoritet, har fått en betydligt försämrad ekonomisk situation jämfört med resten av befolkningen. En fjärdedel av gruppen ensamstående kvinnor med barn, det vill säga 57 000, lever nu under fattigdomsgränsen.
Rapporten efterlyser åtgärder för att bekämpa sexuellt våld och mäns våld mot kvinnor. Kvinnojourerna har blivit mer beroende av kommunernas goda vilja, då de inte längre kan ansöka om medel själva utan måste gå via kommunerna, som sällan beviljar de pengar som jourerna behöver. Det gäller också de kommu­ner där de ”rödgröna” styr.

S, V och MP har rätt när de kritiserar högerregeringens kvinnofientliga politik, men om vi granskar deras eg­en politik ser vi att de själva står på det kvinnoförtryckande klassamhällets sida. Det var en socialdemokratisk regering som påbörjade sänk- ningar av arbetslöshetsersättningen och försämringar av föräldraförsäkringen. Det var Göran Perssons regering som skröt med att de slog världs- rekord i budgetsanering, då de med Vänsterpartiets stöd skar bort mer än 100 miljarder kronor från offentliga sektorn på 1990-talet.
Idag drabbas S-styrda kommuner och landsting inte mindre av nedskärningar och privatiseringar än de där högeralliansen styr . Ett exempel är Luleå kommun, där Socialdemokraterna sänkt lönen för kommunens anställda genom att ta bort helgtillägget och nu tvingar personalen att job­ba delade turer.

Politiker från de etablerade partierna kan tala fint om att kvinnors lö­ner måste upp, men när det väl kom- mer till kritan sviker samtliga, inklusive S, V och MP. Både under kommunalstrejken 2003 och vårdstrejken 2008 agerade alla etablerade partier arbetsgivare, istället för att ge stöd till arbetarna.
Rättvisepartiet Socialisterna me­nar att det behövs kamp mot kvinnoförtryckande högerpolitik, oavsett vil- ka partier som bedriver den.
Karin Wallmark

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!