Vilken väg framåt för protesterna i Turkiet?

2013-06-29 11:17:39


Demonstranter bar under lördagen röda nejlikor till minne av de fyra unga killar som har dödats under protesten.

”Det här är bara början, kampen fortsätter”, ropade Turkiets unga, arbetare och fattiga. Under lördagen strålade flera demonstrationer samman i Istanbul, i fortsatta protester.

”Överallt Taksim, överallt motstånd”. Slagorden från de massiva protester­na i Turkiet, som började med ocku­pationen av Geziparken i Istanbul den 31 maj och som utvecklades till en rörelse med krav på premiärmini­ster Erdogans avgång, ropades åter­igen högt under helgen.
I kontrast till de tysta demonstra­tioner som ägt rum under förra veckan, sedan polis på order av regeringen rensat Geziparken den 15 juni, så präglades helgen återigen av högljudda demonstrationer. En av demonstrationerna som strålade samman i Taksim under lördagen utgjordes av hbt-aktivister, vilka har varit en synlig del under ockupationen av Geziparken och som i helgen samlade tiotusentals inför denna veckas Istanbul Pride.

På huvudgatan, Istiklal, i Taksim strålade uppåt tio olika demonstrationer samman. I folkmassan kunde man se inspirationen av internationell kamp genom brasilianska flaggor vajandes i vinden, snart skulle även prideflaggan sätta sina färger till dem.
Många demonstranter bar röda nejlikor i sina händer. Blommorna bars på uppmaning av Taksim Solidarity, som utlyst samlingen för protesten, av tre anledningar: Till ­minne av de fyra unga killar som dödades under protesten, för att påminna sig om de krav man har enats kring samt för att fördöma våldet.

Men medan nyhetskanalen Sky Türk sände tecknad film vid 22-tiden på lördagskvällen mötte både blommor och demonstranter återigen polisens vattenkanoner och ytterligare fredliga demonstranter greps.
Innan dess lyckades dock en del
av demonstrationen lägga ner sina blommor utanför det tidigare nedläggningshotade Atatürk ­kulturcenter och fem ungdomar i Taksim Solidarity höll en presskonferens där de betonade sina fem krav.

Lina Westerlund

”Vi är som Clark Kent”

Två tredjedelar av demonstranterna är under 30 år. För över hälften är dessa protester de första demonstrationer de deltagit i och 70 procent säger sig inte stå nära något speciellt parti, enligt en undersökning av Bilgiuniversitetetet.

En av dessa unga är Burak Acüyba som bor i Istanbul.
Varför protesterar du?
– Förändringarna de senaste tio åren har kommit till sin spets och jag blev övertygad om att vi måste förändra något.

Vilken inverkan har protesterna haft?
– Under protesterna har alla ­blivit politiker på sitt sätt. Vanligt folk lever idag dubbelliv, under dagtid så går de till jobbet som Clark Kent och på kvälls- och nattetid slår de vakt om Turkiets framtid som Stålmannen.
– För första gången sedan ­kuppen på 1980-talet har folk återfått självför­troendet.

Vad händer nu?
– Så länge regeringen inte ger människor frihet att leva sina liv som de vill kommer protesterna att fortsätta. Det är inte orimliga krav som folk ställer på regeringen. Vi vill att Geziparken ska vara kvar, skrota den nya alkohollagen och vi vill hålla i hand och pussas med vem vi vill var vi vill.

Intervju: Kaan Özsan


Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!