foto: Robert Bielecki
Tomas Carneheim berättar att han insåg hur sjukt systemet med vinster i välfärden är när han jobbade för en privat utförare i skolan.
Läraren Tomas Carneheim är inte minst i sociala medier en aktiv förkämpe för både Elevintresse före vinstintresse, Välfärd utan vinst och Folkkampanj för gemensam välfärd. Nu vill han också ta musiken till hjälp i kampen. Med ett CV som den första punkaren i Umeå under det sena 1970-talet tar han som låtskrivare och sångare i det nya lärarbandet Magistern strid mot riskkapitalisternas plundring av skolan, närmast på Förortsforum för rättvisa i Husby 19 maj.
Tomas är från Stockholm, men bodde under 1970-talet i Umeå. Som punkare i bandet Anders Ångest,
vilket han beskriver som “Västerbottens Ebba Grön”, var han en av de första som äntrade punkscenen i Umeå.
– Jag ville tidigt bli rockstjärna. Som 10-åring imiterade jag Alice Cooper, och när punken kom kände jag att ”det här är jag”, det var en sån befrielse i den musiken, berättar Tomas.
– Jag har hållit på med musik hela livet, men på senare tid mest på trubadurnivå. Anders Ångest återuppstår lite då och då, och gör spelningar lite här och var.
Men Tomas har också varit lärare i 18 år och har sett hur utvecklingen med skolor ägda av riskkapitalister och aktiebolag totalt har urholkat likvärdigheten i skolan.
– Just nu jobbar jag på en kommunal komvuxskola som lärare i svenska som andraspråk, men mitt engagemang mot vinster i välfärden startade när jag började jobba inom privat verksamhet 2011. Det var där jag märkte hur sjukt det svenska systemet som tillåter aktiebolag att tjäna pengar på elever verkligen är. De reduceras till en påse pengar, och öppnar dörren till en outsinlig guldgruva för privata investerare från världens alla hörn. Bolagen har dock inte samma syfte med sin verksamhet som statens kunskapsuppdrag har. De följer aktiebolagslagen före skollagen, vilket har öppnat upp för lättförtjänta pengar på fusk.
– Rapporterna om brott mot skollagen har duggat tätt. Nu senast i Malmö har kommunen stämt koncernerna Astar (Thorengruppen) och Hermods (Academedia) för att ha ljugit om antalet behöriga lärare på lektioner och att man ska ha stulit läraridentiteter.
– Men trots påkommet fusk får samma bolag gång på gång statens förtroende att öppna nya skolor, och det blir en ny katt- och råtta-lek med Skolinspektionen och kommunernas rektorer. Koncerner ägnar sig åt miljonbedrägerier som vanliga medborgare skulle få årslånga fängelsestraff för. Det är lögner om tvålärarsystem och falska uppgifter om antalet lärare med lärarlegitimationer som gör att Malmö stad stämmer skolbolagen.
– Det fuskas på andra sätt också. Exempelvis kunde komvuxföretaget Eductus – i en härva av brott mot skollagen som uppdagades i Norrköping i höstas – ge högre betyg åt elever och dubbelt så många poäng för en fem veckor lång distanskurs i svenska som andraspråk, trots att dessa elever inte alls har fått samma kunskap och lärande jämfört med andra komvuxstudenter. Det blir tomma betyg som inte innehåller någon kunskap, vilket drabbar dessa elever längre fram, till exempel när de börjar studera på universitetet, och det blir en orättvisa i systemet då elever med den rätta kunskapen inte står sig i konkurrensen med luftbetygen.
– Att hålla en distanskurs är betydligt billigare och mer ”kostnadseffektivt” än att ha terminslånga kurser i samma ämne – i vanliga skollokaler. Det är ytterligare en form av vinstmaximering, som sedan påtvingas kommunala vuxenskolor om vi ska få fortsatt ”existensberättigande”. Och vissa av våra elever blir “elevasassistenter” med läraransvar – inom någon koncern – i svenska som andraspråk, fastän de av mig har fått underkänt i just det ämnet.
Tomas fortsätter med att berätta om hur marknadsskolan, med sina ”flexibla lösningar” och slimmade verksamheter, dränerar kommunala skolor på resurser då politiker med ständiga sparbeting lockas att lägga ut sin undervisning på dessa bolag. Detta slår väldigt hårt både mot det pedagogiska innehållet och de anställdas välmående.
– Det fria skolvalet och principen om New Public Management som nu också finns inom skolsystemet har inneburit orimliga krav på lärare. Till exempel har dokumentationen ökat enormt, allt ska dokumenteras. Förr fanns det anställda som skötte det, men nu ska läraren göra det mesta själv, vilket innebär att tiden för det faktiska lärandet, att förbereda lektioner och tiden för reflektion efter en lektion, helt försvinner.
– Många privata SFI-utförare har sina skollokaler i nedslitna, trånga kontors- eller lagerlokaler, som bommas igen så fort de inte går med vinst längre. Det ställer många elever på bar backe. Det handlar om företag såsom nämnda Eductus, men också det statligt ägda Lernia, och Hermods. Systemet med upphandlingar av komvux gör också att en skola som är “mindre dålig” kan förlora sitt uppdrag till en skola som har ett uruselt rykte, men som kommit med ett bra anbud.
Sedan en tid tillbaka är Tomas också aktiv i Elevintresse före vinstintresse, som beskrivs som ”en lärardriven förening med målet att Sverige ska ha ett skolsystem där grundskolan och gymnasiet drivs helt utan vinstintressen”. Föreningen ”vill medverka till att sådana skolor som idag ägs och drivs av aktiebolag och riskkapitalbolag ska övergå i offentlig ägo och drift, alternativt till ej vinstdrivande kooperativa eller andra ideella former”.
– Vi pratar om strategier för att nå ut till fler om hur vi kan stoppa vinsterna i välfärden, och då framför allt försöka få med oss elever och lärare i detta.
För att sprida budskapet om hur skadliga vinsterna i välfärden är vill Tomas Carneheim använda sig av kulturen som ett vapen. Lärarbandet Magisterns nya EP ”Bättre värld” med välfärden som tema är ett färskt exempel, med låtar som också ska spelas på Förortsforumet för rättvisa i Husby den 19 maj. Lätt att hitta på Youtube är också den häftiga låten Drottning Naomi af Brancha School.
– Det är speciellt viktigt att frågan om vinster i välfärden förs fram i förorten, eftersom barnen där drabbas värst av att skolorna blir alltmer segregerade. Med dagens vinstvurmande blir det hela tiden nya, konstiga försämringar för elever och lärare. Vi måste få bort det.
På frågan om vad han tror Reepalus förslag om begränsningar på vinstuttag inom skolan på 7 procent av operativt kapital skulle innebära om det röstas igenom i riksdagen (vilket inte är troligt då Alliansen och SD är emot förslaget), svarar han:
– Jag tror att Reepalus förslag är ett bra första steg för att få bort de allra värsta spekulanterna – vissa skolor gör ju ofantligt stora vinster på pengar som borde gå till skolverksamheten. Det kan innebära ett fall för dessa bolag på aktiemarknaden, och samtidigt öka kravet för att inga vinster tillåts inom välfärden. Nästa steg är rent naturligt ett totalt förbud mot vinster i skattefinansierad skola – och välfärd.
