
Själv kallar Ylva Thörn, som avgick vid Kommunals kongress den 7-11 juni, sin fallskärm för en trygghetsersättning och hon ser inga problem med att kvittera ut närmare 80 000 kronor i månaden, medan vissa av Kommunals medlemmar jobbat 40 år inom barnomsorgen och inte får ut mer än 22 000 kronor innan skatt.
Det så kallade trygghetsavtalet innebär att hon får ut 83 procent av sin lön plus arvoden och andra ersättningar.
Denna ersättning har hon fram till dess hon går i pension och den trappas bara ned ifall hon får ett annat jobb.
Ylva Thörn motiverar sitt höga arvode med att hon gjort ett bra jobb, vilket även det är ett slag i ansiktet på alla offentliganställda som verkligen gjort ett bra jobb, trots nedskärningarna som haglat tätt.
Trots hennes fina ord om att hon brinner för löntagares rättigheter var hon exempelvis emot att utlysa strejken 2003. Det var medlemsopinionen som tvingade henna att göra detta.
Fackföreningarna som de ser ut idag är inte de kämpande och demokratiska fack de borde – och skulle kunna – vara.
Fackföreningsrörelsen måste bryta med Socialdemokraterna och istället anta en arbetarpolitik som kan utmana arbetsgivare och stat.
Detta kan bara göras genom en organiserad kamp underifrån av medlemmarna som bryter med pampkulturen.
Facktoppar som skriver under svekavtal borde avsättas omedelbart och istället ersättas av arbetarrepresentanter som är villiga att ta kamp för sina medlemmar, utan fallskärmar och miljonarvoden.
Patricia Degerman