
Foto: Kramfors kommun
Av Per Johansson // Artikel i Offensiv
Det var under helgen den 6-7 september som extrema skyfall drabbade Västernorrland där en person omkom, järnvägssträckor skars av och bilvägar spolades bort. 70-80 millimeter regn föll över länet och i vissa delar, som runt Kramfors, uppmättes 123,5 millimeter.
De som fick mest regn var områdena runt Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Jag bor själv i Västernorrland, väster om Sundsvall. Hos oss kom det rejält regn ett par dygn, men det orsakade tack och lov inga större problem.
När man ser bilderna från bortspolade vägar och järnvägar slås man av att personskadorna hade kunnat vara mycket värre om vi haft otur.
Nu veckorna efter översvämningarna har en viktig debatt om skogsbrukets roll i skadorna tagits upp. Kalhyggen i sluttningarna i anslutning till de områden där stora skador uppkom bedöms ha förvärrat problemen.
Till exempel där ett godståg spårade ur i Skorped efter att banvallen spolats bort, finns det stora kalhyggen. Enligt experter från Skogsstyrelsen kan detta ha förvärrat situationen.
– Vi har under flera år lyft problemet. Vi vet att det rinner mer vatten från en kalavverkad yta än från en yta där det växer skog, säger Skogsstyrelsens expert Anja Lomander till SVT.
Även hos Statens geotekniska institut (SGI) påpekar man samma faktum.
– Man ändrar på förutsättningarna när man tar bort vegetationstäcket, säger Hanna Sofie Pedersen från SGI till SVT.
Även om ett dödsfall samt många förstörda fastigheter är illa nog, så slås man när man ser bilder över skadorna av att det hade kunnat vara mycket värre. Tack och lov var det urspårade tåget ett godståg, och inte ett tåg fullt av människor.
Järnvägstrafiken norr om Sundsvall, mitten i Sverige, var avskuren i över en vecka. Det gjordes försök att leda en del godstrafik till inlandsbanan, men de möjligheterna är begränsade eftersom den är enkelspårig samt redan upptagen med annan trafik. Nu när detta skrivs är järnvägstrafiken igång igen sedan några dagar.
I till exempel Kramfors påverkades det kommunala vattensystemet så att det fortfarande bedöms otjänligt att dricka kranvatten utan att det har kokats.
Debatten efter översvämningarnas problem belyser bara än mer de krav vi socialister brukar driva.
Dels behovet av upprustning av järnvägen. Det som också kommit upp nu är skogsbrukets och kalhuggningens roll.
Vi behöver driva krav på att skogen samlas i offentlig ägo. Då skulle man kunna ta demokratiska beslut om att avstå maximal vinst i områden runt känslig infrastruktur som vägar och samhällen. Kompetensen från Skogsstyrelsen och Sveriges Geologiska Institut måste tas tillvara vid planering av stora avverkningar.
De stora kalhyggen som gjorts där järnvägen spolades sönder i Skorped gjordes av SCA, Europas största privata skogsägare. När SVT kontaktade SCA avböjde de medverkan.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.