Krönika: Tonåringar finns inte längre

Av Mirka Kiuttu // Artikel i Offensiv

Tonåringar fanns inte före 1960. Visst fanns det människor som passade in i den åldersgruppen, men de arbetade och agerade mestadels som vuxna.

När fabrikerna slutade anställa unga människor och skolan blev obligatorisk började tonårskulturen blomstra.

Men nu försvinner gapet mellan barn och vuxna. Tonårstiden är på sina sista ben, och det beror på bristen på ungdomscentrum och andra tonårsvänliga platser.

I många delar av landet stänger ungdomscentrum permanent på grund av brist på personal, finansiering samt gängkriminalitet.

Sedan 1990-talet har omkring 200 ungdomscentrum stängt, vilket lämnar barn utan något att göra och ingen plats att existera på.

I min hemstad Strängnäs är ungdomscentret inte permanent stängt, men det är ofta stängt på grund av brist på personal och finansiering, vilket lämnar tonåringarna i Strängnäs alternativet att åka till grannstaden Eskilstuna, men eftersom den ligger mycket längre bort måste man ta tåget dit. Det kostar 120 kronor för en tur och retur, något som ofta inte är genomförbart för tonåringar utan en stabil inkomst.

På grund av detta hänger tonåringarna i Strängnäs runt det lokala köpcentret och orsakar problem genom att slå sönder saker och bråka, eftersom det inte finns något att göra. Detta har lett till att säkerhetsvakterna på köpcentret trakasserar tonåringar som hänger runt och tvingar dem att gå, även om de inte orsakar några problem.

Det här problemet kommer bara att leda till mer brott bland ungdomar om det inte finns en säker plats att vara på och om man bara behandlar tonåringar som ohyra som stör andra.

Tonåringar är vår framtid så de måste börja prioriteras igen.