Stockholm

Septemberupproret höll en gemensam manifestation på Slussen på årets Internationella kvinnodag. Runt 200 personer samlades i det vackra vårvädret och lyssnade till många starka tal mot bland annat krig, förtryck och klimatorättvisa.

Av Miranda Schenk

På plats var många iranier från olika organisationer, vilket även reflekterades i talen. Mehrnosh Shafiee från Shora tog upp problemen med de människor som kallar sig vänster och anti-imperialister och som i sin iver att kritisera USA och Israel blundar för den iranska regimens förtryck, samt och de monarkister som jublar över attackerna för att de ser det som en möjlighet för Pahlavi att komma till makten. Sedika Mohammadi från Samarbetsrådet för vänstern och kommunistiska krafter i Iran sa att krig inte leder till frihet och välstånd, istället leder det till att alla de som kämpat och aldrig gett upp, trots det stora förtryck de utsätts för, nu får ännu ett ok att bära. Fredsaktivisten Mehrdad Darvishpour tog upp det faktum att oskyldiga och civila mördas och bombas för att två skurkar kämpar mot varandra, och fortsatte med att säga att styret i Iran ska avgöras av det iranska folket, inte USA eller Israel. Nazaneen Salih från Den självständiga Kvinnoorganisationen tog upp den chockerande nyheten om att en känd feministisk kämpe i Irak – Yanar Mohammed – hade dödats av ligister direkt som hämnd för att den iranska ayatollah Khamenei dödats.

konfliktrelaterat våld mot kvinnor ökat med 87 procent på bara två år, samtidigt som det påstås att krigen är till för att skydda kvinnor och barn.

Många talare gjorde kopplingar mellan kvinnokamp och kampen mot krig, då kvinnor drabbas hårt i konflikter – till exempel nämnde Katja Raetz från Socialistiskt Alternativ att konfliktrelaterat våld mot kvinnor ökat med 87 procent på bara två år, samtidigt som det påstås att krigen är till för att skydda kvinnor och barn. Karmapriya Muschött från Jordens Vänner sa att vi är där vi är idag för att vi har ett system byggt på dominans och exploatering och att krig är patriarkatets mest brutala ansikte. Janine O’Keeffe från Rebellmammor för Fred och Klimaträttvisa tog upp hur USA har en lång historia av att misslyckas med att bomba fram demokratier och som exempel gav hon bland annat Chile och Irak.

Andra talare var Annica Nilsson från Septemberupproret, som talade om den utsatta situationen för ensamstående mammor, Rebecka Winter från Feministerna om hur kvinnor förväntas visa att de kan göra samma saker som män kan, men att ingen någonsin förväntar sig att en man ska klara av det kvinnor gör. Ximena Serrano från Stödgrupp för Ekonomi för Folkmakt berättade om hur urfolkskvinnor i Latinamerika lever under strukturellt våld och förtryck, och Louise Strömbäck från Seko Tunnelbanan tog upp att kvinnors arbete fortfarande värderas lägre än mäns arbete och att vi måste kämpa för sänkt arbetstid med bibehållen lön. Daniel Riazat från Framtidens Vänster – som liksom Rebecka Winter också kandiderar för den nybildade Stockholms Vänsterallians i kommunvalet –  betonade vikten av att den feministiska kampen är internationell och antirasistisk. Ett av de allra mest uppskattade inslagen var poeten Julia Engström som läste upp dikten Blodiga händer om batongpolitik och en polis som sätter barn i förvar.

Manifestationen var också fylld av hopp och kämparglädje. Som Katja Raetz avslutade sitt tal; ”Vi står inte här idag för att förtvivla, vi står här för att organisera oss och visa att kamp lönar sig.”

Malmö

Anders Wemmert

På Internationella kvinnodagen den 8 mars hölls det två olika demonstrationer i Malmö. Den ena organiserades av Palestinanätverket Syd tillsammans med FI och KP med temat: ”Antimilitarism – välfärd istället för vapen”. Demon samlade ungefär 200 deltagare. Den andra demonstrationen organiserades av V och Ung Vänster Malmö med temat ”Feminism är antifascism” och samlade cirka 600 deltagare. Dessa båda manifestationer hade säkert fått mera genomslagskraft och samlat flera deltagare om man gjort en gemensam demonstration.

Umeå

Uppemot 200 personer tågade genom centrala Umeå i ett livligt demonstrationståg. Arrangör var Tjej- och kvinnojouren.

Luleå

För andra året i rad stod nätverket People Not Profit Norrbotten som värd för ett 8 mars i kampens tecken i Luleå. Med ett imponerande program belystes kvinnors perspektiv i en rad frågor, allt från mäns våld mot kvinnor och välfärden till flykting- och klimatfrågan.

Av SAV Luleå

Manifestationen inleddes med korta inspirerande tal. Elina Hagström som är aktiv i Amnesty och People Not Profit Norrbotten talade om internationell solidaritet och att kvinnokampen måste hänga ihop med motstånd mot imperialism och kolonialism. Meta Wiborg från Rebellmammorna pekade på hur klimatförändringarna slår hårt mot kvinnor men hur de också står för motstånd och protester. Sedan berättade Lisa Kakar från Aurora om kampen från afghanska kvinnor för mänskliga rättigheter. Siw Ahlfort från Miljöpartiet tog upp hur kvinnor drabbas hårt av den omänskliga asylprocessen. 

My Pettersson från Unga Socialister och Socialistiskt Alternativ tog upp om våldets koppling till klassklyftor och nedskärningar i välfärden. – 2024 anmäldes 6 000 våldtäkter i Sverige. Det motsvarar ungefär 17 våldtäkter VARJE DAG. Tyvärr finns det inte heller något som tyder på att situationen håller på att förbättras. Unga män drivs mer och mer åt höger, var fjärde ung man tycker att kvinnor överdriver ojämlikheten. Och det är inte konstigt med tanke på att de som styr världen aktivt eldar på kvinnohatet. Idag ser vi hur Epstein och hans miljardärsvänner har fått utnyttja kvinnor till en extrem nivå utan några konkreta konsekvenser. – Många välfärdsyrken är kvinnodominerade, den extrema pressen gör att många är sjukskrivna eller jobbar deltid för att inte bli utbrända. Samtidigt har regeringen TREDUBBLAT militärbudgeten och skurit ned på välfärden. Vad vinner vi på detta? Vi får ännu längre vårdköer, resursbrist i skolan och nedskärningar i till exempel psykiatrin, vilket har tydlig koppling till våld mot kvinnor med fall som kvinnomorden i Boden och Rönninge. Unga kvinnor vars psykiska hälsa redan försämrats drabbas hårt av resursbristen i psykiatrin och skolan.

en total kontrast till krigspropagandan just nu om att imperialismens bomber kan leda till frihet

Efter talen tågade de hundratal deltagarna med högljudda talkörer genom Luleå för att sedan fortsätta programmet på Lillan. Där väntade fika och underhållning, bland annat av rapartisten Justina från Iran som rappade om behovet av revolution – en total kontrast till krigspropagandan just nu om att imperialismens bomber kan leda till frihet.

Deltagarna fick också lyssna på en föreläsning av Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå, som pratade om kvinnors roll i fredsutveckling, och på ett panelsamtal om hur organisering och kamp kan ge hopp. Samtalet leddes av Hanna Hällström från People Not Profit Norrbotten och hon fick många bra diskussioner med Sanam Gareeh från Lex Tintin-föreningen, Elisabeth Armfield från Rebellmammorna och Katt Skarin från Galleri Syster. Sanams berättelse om hur hon kunnat leva vidare efter att hennes son Tintins pappa mördat Tintin skapade förstås en intensiv stämning, laddad med både smärta och solidaritet. – Lex Tintin-föreningen blev mitt barn, utan den hade jag nog inte överlevt, berättade Sanam. Hanna summerade det bra i att hoppet kommer från varandra och från vår kollektiva organisering.

Sammanfattningsvis blev 8 mars i Luleå en viktig samling för gemensam kamp mot alla aspekter och perspektiv på kvinnoförtryck och kvinnohat. I tider av reaktion och hot mot våra rättigheter är det ett viktigt steg framåt att 8 mars åter blivit en kampdag som samlar allt fler.