Väljarna sparkar ut Orbán 

Nästa steg – arbetarkamp för verkliga förändringar

Söndagens (den 12 april) parlamentsval i Ungern blev till ett svidande och historiskt nederlag för den autokratiska premiärministern Viktor Orbán och hans parti, det regerande högerextrema Fidesz. Valet utdelade en käftsmäll till världens alla trumpister och blev till förlust för både Washington och Moskva.

Av Per Olsson

Orbáns Ungern var en modell för världens alla högerextrema, inte minst Sverigedemokraterna. Det är ingen tillfällighet att de båda SD:arna Erik Almqvist och Kent Ekeroth bosatte sig i Orbáns Ungern efter den ökända järnrörsskandalen 2012.

Även om valet främst var en misstroendeförklaring mot Orbáns 16-åriga styre har utgången gett hopp om förändring. Det behöver nu bli en injektion till kamp.

I Budapest och i andra ungerska städer firades Orbáns fall av jublande människomassor. Viljan att få bort Orbán fick också rekordmånga att gå och rösta – valdeltagandet var det högsta någonsin, nära 80 procent. Fidesz förlorade inte bara i städerna, utan gick också tillbaka på landsbygden där partiet haft sina styrkefästen. 

Efter 16 år vid makten förlorade Orbán och Fidesz makten till oppositionspartiet Tisza (Respekt och frihet), som vann inte bara valet utan supermajoritet – två tredjedelar av platserna i parlamentet. Tisza fick 53,56 procent av rösterna och 138 av totalt 199 i landets parlament. Det i sin tur ger möjlighet att ändra den konstitution som Orbán skrivit om för att stärka sitt auktoritära styre och förhindra valförluster. Valutgången ritar inte endast om Ungerns politiska karta, utan får effekter långt utanför landets gränser.

Tisza är ett högerparti och dess ledare Péter Magyar var fram till 2024 med i Fidesz och under många år tillhörde han den styrande klicken runt Orbán. Det är avsaknaden av ett starkt vänsteralternativ och en stark arbetarrörelse som gjort det möjligt för Tisza att rida på det växande missnöjet mot Orbáns korrupta styre och svågerpolitik samt alla de de orättvisor och försämringar som följt i spåren på regeringens högerpolitik och den stagnerade ekonomin. I mer än tre år har den ungerska ekonomin stått stilla och sedan missnöjet exploderade i stor skala i slutet av 2022 – med lärar- och studentprotester – har massmobiliseringarna mot regeringen varit många. 

Under 2024 nådde kampen en ny nivå efter att det avslöjades att presidenten och regeringen försökt dölja övergrepp som skett på ett statligt barnhem och benådat den chef som hade dömts för att han skyddat förövarna. Denna skandal och andra liknande spädde på ilskan mot regeringen. Ilskan blev inte mindre av att Orbáns regim ständigt försökt gömma sin hatpolitik och antifeminism bakom fraser om att ”värna den kristna, västerländska moralen” blandat med den ständiga lögnen om att man ”värnar barnens intressen”. 

Protesterna togs till en ny nivå när 200 000 gick i Budapests Pride i juni förra året, trots regeringens förbud, övervakningskameror och böteshot. Magyar gick dock inte med i Pridetåget.

I årets val fick Tisza ensamrätt på att utgöra ett alternativ till Fidesz och den yttersta extremhögerns parti Mi Hazánk (Vårt hemland) med rötter i Jobbiks nyfascistiska flygel. (Jobbik splittrades 2018). Det så kallade socialistpartiet ställde inte ens upp upp, utan manade till en röst på Tiszas kandidater. 

Det tycks också som om  merparten av Tiszas väljare anser sig stå till vänster om Magyar.

”Magyar är en konservativ, en före detta Fidesz-insider som bröt med Orbán år 2024. Hans parti Tisza lockar en påfallande brokig väljargrupp: 43 procent av hans väljare identifierar sig som liberaler, 22 procent som vänsteranhängare, 10 procent som gröna och endast 11 procent som högerkonservativa. Att hålla ihop den koalitionen samtidigt som man genomför genomgripande institutionella reformer kommer att bli en balansakt i sig”, skriver France24 den 13 april och sammanfattar att: ”När det gäller rättsstatsprincipen, migration och hbtq-rättigheter är vägen framåt varken rak eller garanterad.”

Dagarna innan valet var USA:s vicepresident JD Vance i Ungern för att stötta Orbán och sex veckor innan besökte utrikesminister Marco Rubio landet för att manifestera den ”den gyllene era av samarbete mellan USA och Ungern”. Vid sitt besök sa Rubio till Orbán att ”en seger för dig är en seger för oss”. Men istället kom båda att dela på nederlaget – Orbáns valförlust är ett politiskt nederlag för såväl Trump 2.0 som alla de högerextrema partier som var i Ungern för att stötta Orbán under valrörelsen. I mars höll de högerextremas internationella organisation Conservative Political Action Conference (CPAC) sin årliga konferens Budapest för att stötta Orbán. Trump skickade en videohälsning till konferensen som hade Argentinas president Javier Milei som ”sin stjärna”, skriver BalkanInsight i sitt referat. När Milei avslutade konferensen sa han att: ”När en ledare som Viktor Orbán tar upp den kampen utan att be om tillstånd blir han en ledstjärna för alla oss som vägrar att acceptera att västvärldens öde är bestämt att präglas av kontrollerad nedgång” (BalkanInsight den 23 mars). 

I samband med denna vitmaktskonferens passade en av Europaparlamentets två grupper av högerextrema, Gruppen för Europas Patrioter, Patriots for Europe, på att hålla sitt första utåtriktade stormöte någonsin. Vid det mötet gav bland annat Marine Le Pen, Nationell Samling, Matteo Salvini, Lega Nord, och Geert Vilders, PVV, sitt helhjärtade stöd till Orbán, ”som gjort Ungern till något extraordinärt” enligt Wilders.  

Sannolikt bidrog Trumpadministrationens stöd jämte löftet från Orbán att köpa mer vapen och naturgas från USA till valförlusten. Istället för att ge ytterligare styrka till Europas extremhöger har Trump 2.0 resulterat i splittring och att allt fler högerextrema partier, särskilt på grund av kriget mot Iran, känt sig tvungna att distansera sig från Washington. 

I Bryssel har valet hälsats som en ”seger för Europa”. Europas regeringar har försökt övertrumfa varandra i lovord till Magyar och ta åt sig äran av Orbáns brakförlust. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer kallade resultatet för ”ett historiskt ögonblick, inte bara för Ungern, utan för europeisk demokrati”. För Europas styrande handlar mycket om att öka och förenkla det militära och ekonomiska stödet till Ukraina, något som Orbán bromsat. Inom EU har Orbáns regering stått närmast både Moskva och Beijing, och därmed setts som ett hinder för utvecklingen av EU:s imperialism och storföretag.

Den svenska statsministern Ulf Kristersson å sin sida benämnde valet som en ”historisk vinst”, allt i ett försök att dölja att såväl den brittiska, den svenska och andra regeringar kopierat Orbáns omänskliga flyktingpolitik och rasistiska splittring. 

”I Budapest träffade jag den här veckan landets EU-minister, János Bóka, som menade att Ungerns strategi har fått rätt i och med de hårda åtgärder som nu föreslås i Storbritannien – där regeringen planerar att göra det svårare för flyktingar att ta med sig familjemedlemmar till landet – liksom i länder som Irland, Danmark och Sverige (…) (…) nu ser att de flesta länder gör det vi har gjort under de senaste tio åren”, rapporterade brittiska BBC om EU:s och den brittiska regeringens migrationspolitik den 3 september 2025.

den svenska och andra regeringar kopierat Orbáns omänskliga flyktingpolitik och rasistiska splittring.

Valresultatet öppnar för att Ungern nu kan börja få en del av de lån och stöd  som EU fryst inne sedan 2022-23. Magyar har sagt att han ”vill ha bättre relationer med EU” och sannolikt kommer hans regering snabbt belönas med stöd och lån från Bryssel för att dämpa landets ekonomiska kris, och för att den nya ungerska regeringen ska ge sitt bifall till nya EU-lån och vapen till Ukraina, vilket Orbán motsatte sig.

Men det var inte förhållandet till Bryssel som fällde avgörande i valet, och även Magyar kan komma att vända sig mot Bryssel för att försöka avleda missnöjet på hemmaplan, utan snarare den perfekta storm som en rad samverkande faktorer och händelser kom att orsaka; skandaler, maktmissbruk och korruption i kombination med ständiga nedskärningar i välfärden, hög inflation (Ungern är det EU-land där priserna ökat mest sammanlagt sedan 2020 och att årsmedellönen i Ungern har rasat ned till den tredje lägsta i EU), en ekonomi i kris och en demografisk kris – invånarantalet har krympt med 500 000 sedan 2011.

Valresultatet var mer en mätare av missnöjets omfattning än ett uttryck för ett starkt stöd till högeropportunisten Magyar och Tisza.

I flera frågor är skillnaden liten mellan Orbán och Tisza. I Europaparlamentet har Tisza och Fidesz ofta haft samma uppfattning vad gäller Ukraina, jordbruk och migration.

Magyars valprogram innehåller få konkreta löften. Han har dock lovat bättre pensioner och skattesänkningar. ”Men hans hållning i hbtq-frågor är oklar, medan hans syn på invandring är ännu strängare än Orbáns, eftersom han har sagt att han skulle avskaffa regeringens gästarbetarprogram. Han är generellt misstänksam mot medierna och hamnar ofta i konflikt med dem. Sammantaget är hans löfte till väljarna: ett fungerande land med en västerländsk identitet och en kristen konservativ politik, men utan det han kallar Fidesz korruption” (euronews den 11 april). 

Även om den nya regeringen får EU-stöd hotar nya nedskärningar. ”Vinnaren av det ungerska parlamentsvalet den 12 april kommer att behöva dra ned på de sociala utgifterna för att stabilisera de offentliga finanserna, eftersom den ekonomiska återhämtningen utsätts för påfrestningar till följd av den globala energiprischocken”, skrev nyhetsbyrån Reuters den 24 mars med hänvisning till en analys gjord S&P Global. ”Vi förväntar oss att den tillträdande regeringen efter valet 2026 (oavsett regeringens sammansättning) kommer att behöva genomföra åtgärder som minskar de sociala utgifterna.” Om inte kommer Ungern att få sänkt kreditbetyg, varnade S&P Global enligt Reuters. 

Att Orbán, som länge sågs som oövervinnlig, nu sparkats bort från makten, kan ge kampen och arbetarklassen nytt självförtroende. Om inte kampen och arbetarklassens politiska självorganisering tar steg framåt i det mer gynnsamma läge som nu uppstått är risken stor att de förhoppningar som väckts förbytts i djup demoralisering när Magyars regering visar sig oförmögen att genomföra varaktiga förbättringar.

Det är inte arbetarklassens intressen som Magyar kommer att tjäna, utan kapitalismens och den elit som han är en del av. 

I kampen för verkliga och varaktiga förbättringar, kan arbetarklassen bara lita till sin egen styrka och solidaritet. Det är genom att bygga sitt eget parti, ett socialistiskt arbetarparti, och kamp för att avskaffa kapitalismen som det välkomna slutet för Orbáns styre också kan följas av jobb, välfärd och bostäder åt alla samt ett slut på förtryck och diskriminering.