Trots att Trumps och Netanyahus krig mot Iran snabbt blev till en attack mot världsekonomin fortsatte regeringen att dra sina valser om att ”svensk ekonomi står stark och att hushållen får det allt bättre”. Men till sist kunde inte ens regeringspartierna och Sverigedemokraterna upprätthålla skenet av att kriget också skulle slå mot den svenska ekonomin. Nu växer stagflationshotet och levnadskostnadskrisen förvärras.
Av Per Olsson
– Nu har vi gått från huvudscenariot begränsad påverkan till scenariot påtaglig påverkan på svensk ekonomi, sa statsminister Ulf Kristersson på en presskonferens som regeringen kallat till den 23 april. Ett erkännande som också rymde att regeringen från och med nu kommer att skylla allt på ”omvärlden”, särskilt i ljuset av att regeringen hoppats på att en konjunkturuppgång i år skulle ge röster valet och att huvudbudskapet ända fram till mitten av april var att svensk ekonomi står stadigt i en orolig omvärld. Trots att kriget mot Iran nästan ögonblickligen blev till en storskalig attack på världsekonomin och under de senaste veckorna också fått karaktären av ekonomiskt utmattningskrig.
Inte för inte har Hormuzsundet beskrivits som ”en av världens största strategiska flaskhalsar”. Tidigt i mars varnade chefen för det internationella energiorganet IEA att kriget och blockaden av sundet var på väg att skapa en global olje- och gaskris som var värre än de på 1970-talet och 2022 tillsammans. Och ju längre kriget pågick desto större skador skulle det orsaka på världsekonomin. Enligt brittiska Economist står ”världens energimarknader nu inför en katastrof”.
Men genom sundet passerade inte endast en femtedel av världens olja och lika stor andel av världens flytande gas, utan även nära en tredjedel av världens gödselmedel samt en rad viktiga metaller. Till det ska läggas alla anläggningar som slagits ut av kriget, som exempelvis några av världens största aluminiumsmältverk. Allt detta pressar priser och kostnader uppåt.
Det är världens fattiga som drabbats hårdast, Om kriget fortsätter till slutet av juni kan ytterligare 45 miljoner människor drabbas av akut hunger på grund av prisökningarna”, varnade FN:s livsmedelsprogram (WFP) i mitten av mars.
De pris- och bristchocker som följt i krigets spår har inneburit att världen på nytt hotas av stagflation
Kriget har stoppat eller försvårat leveranserna av humanitärt bistånd, vilket fått ödesdigra följder i exempelvis Somalia. ”För Somalias undernärda barn, som redan drabbats av den dubbla katastrofen av hungersnöd och kraftigt minskat bistånd, innebär kriget mot Iran mer än bara skyhöga bensinpriser; det är en fråga om liv och död. Bristen på livräddande mat, som förvärras av störningar i sjöfarten, tvingar nu kliniker och hjälporganisationer att avvisa svårt undernärda barn och ransonera förnödenheterna” (Reuters den 28 april).
De pris- och bristchocker som följt i krigets spår har inneburit att världen på nytt hotas av stagflation – samtidig inflation och krympande ekonomisk tillväxt. I slutet av mars menade exempelvis Europeiska centralbanken (ECB) att kriget i Mellanöstern riskerar att försätta EU i en stagflationschock med lägre tillväxt och högre inflation. I USA blev årets första kvartal det näst sämsta kvartalet på flera år och siffrorna pekade mot att landet var på väg mot stagflation.
Det är alltså inte först i dagarna som riskerna uppdagats, vilket regeringen låter påskina.
Med viss fördröjning kommer prispressen att slå igenom även här i Sverige och kapitalisterna har redan börjat hota med en jobbslakt om man inte beviljas statligt stöd för korttidsarbete. Och de giriga storbankerna har börjat höja sina boräntor på löpande band. Samtidigt rusar elpriset på grund av bland annat det marknadskaos som avregleringen skapat.
”Stagflation är ekonomins motsvarighet till kvicksand. Det slår dubbelt – hög inflation gör att människors pengar räcker till mindre samtidigt som en svag ekonomi gör att det blir svårare att få och behålla jobb”, som Andreas Cervenka skrev i Aftonbladet den 25 april och tillägger att:
”För Sverige kommer Irankrisen vid sämsta möjliga tillfälle. Ekonomin var tänkt att ta fart i år. Enligt regeringens senaste prognos i samband med vårbudgeten den 13 april spåddes BNP växa med 2,8 procent i år och 2,5 procent nästa år. Den prognosen kan nog förpassas till arkivet märkt ‘Besvikelser vi minns’, en samling som torde uppta minst ett par skåp på finansdepartementet” (Cervenka i Aftonbladet den 25 april).
Men redan innan kriget hade regeringens prognoser visat sig vara önsketänkande.
I början av året kom flera signaler om att det ännu var långt till den påstådda vändningen uppåt. Under januari och februari förblev BNP-tillväxten svag och som en följd av den fortsatta levnadskostnadskrisen växte konsumtionen betydligt långsammare än vad regeringen hoppats på. ”Enligt Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, har en typisk Medelsvensson nu samma köpkraft som 2021, innan inflationen och räntorna började sticka iväg” (Sydsvenskan den 25 april). Levnadskostnadskrisen, som har sig grund i såväl globala prischocker och ökad utsugning av arbetarklassen för att öka vinsterna på lönernas bekostnad som regeringens hårda åtstramningspolitik och dåliga avtal, riskerar nu att snabbt förvärras, vilket i än högre grad begränsar hushållens konsumtion.
Det svaga utgångsläget, att ekonomin knappt vuxit sedan 2022, har gjort den svenska ekonomin extra sårbar för de globala ekonomiska chocker som kriget skapat.
De omedelbara effekterna av dessa chocker är högre priser på bränsle, gödsel och mat samt dyrare transporter. Det i sin tur kan mycket snabbt innebära att den tillfälliga sänkningen av matmomsen samt den sänkta skatten på bensin och diesel som träder i kraft den 1 maj, äts upp av prisökningar.
Det är bara en tidsfråga innan de ökade globala matpriserna också märks i Sverige, och råvaruanalytiker varnar för både ransoneringar av drivmedel i sommar och att priset på bensin vid pump kan nå 30 kronor per liter.
Den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel och ett lika tillfälligt el- och gasstöd i sommar var de enda nyheterna i regeringens i övrigt tomma vårbudget. Dessa åtgärder ger mest till de som bor i villa och har bil. Om du bor i eluppvärmd villa och kör bensinbil blir det lite extrapengar i regeringens vårbudget. Men för de allra flesta betyder vårbudgeten ingen större skillnad.
Det är möjligt att krisen och att det är val i höst till sist tvingar regeringen att ge hushållen lite extra. Men det kommer att vara för lite och för sent.
Det är endast genom att ta kamp, med strejk om så krävs, som arbetarna kan förhindra att de får betala den kris som den dödliga kombinationen av krig och kapitalism skapat.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.