Bara valfläsk från Tidöpartierna

”Världen lever på lånad tid när en ny vändpunkt närmar sig i energikrisen. Varningarna för recession blir allt mer akuta”, larmade Financial Times den 18 maj. De stigande energipriserna och recessionshotet har tvingat regeringarna i åtminstone 76 av världens länder att avisera nödåtgärder. Sverige är inget undantag. Men som vanligt är Tidöregeringens åtgärder begränsade till skattesänkningar som främst gynnar välavlönade hushåll.

Per Olsson (per.olsson@socialisterna.org)

Den 13 maj föreslog Tidöpartierna ytterligare tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Skattesänkningen föreslås vara 2 kronor och 40 öre per liter under perioden den 1 juli-30 november 2026, vilket ger mest till högavlönade eftersom de i snitt kör mer bil än lågavlönade samt att det låser fast beroendet av fossila bränslen.

Den nya tillfälliga skattesänkningen kan snabbt ätas upp av fortsatta oljeprishöjningar. Strax innan Tidöregeringen aviserade sina nya skattesänkningar steg oljepriset med åtta procent under enbart tre handelsdagar. Att den svenska kronan dessutom faller mot dollarn gör oljan ännu dyrare här hemma. Och efter att det tillfälliga elstödet betalats ut i juni hotar en ny elprischock. ”Och människor kan betala hundratals kronor mer för elen jämfört med en vanlig sommar.” (SVT den 17 maj).

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) är Tidöregeringens insatser ”riktade till de som drabbas som mest och de ger hushållen en viss krockkudde”. Det är helt enkelt inte sant. De sämst ställda har hittills inte fått något extra stöd, tvärtom. Lågavlönade har istället drabbats av ytterligare försämringar, bland annat i form av försämrad a-kassa och det nya bidragstaket, som innebär att 150 000 hushåll får mindre pengar.

De sämst ställda har hittills inte fått något extra stöd, tvärtom.

Det är inte vanliga hushåll som Tidöpartierna vill rädda, utan de försöka rädda sig själva kvar vid makten med hjälp av först en valfläskbudget följt av nya tillfälliga skattesänkningar.

Det är bara en tidsfråga innan de globala prisökningarna på allvar börjar slå igenom i Sverige och inflationen (takten i prisökningarna) stiger igen. Samtidigt blir det allt längre till den konjunkturuppgång som regeringen länge har utlovat. I maj justerade regeringen på nytt ned sina ekonomiska prognoser. Behovet av stöd till de som verkligen drabbas av krisen blir därmed allt mer akut. En av fyra vuxna oroar sig för ekonomin. ”Bakom oron finns högre kostnader för mat, boende och vardagsutgifter. Många oroar sig också för pensionen och för hur framtiden påverkas av krig och kriser” (Arbetet den 27 april). 

”Vi ser en tendens där framförallt ensamstående med låga inkomster inte har återhämtat sig ekonomiskt (efter kostnadskrisen 2022-24). Klyftan mellan barnfamiljer med låga inkomster och barnfamiljer med stabilare ekonomi är tydlig, och verkar bestående. Skillnaderna i livsvillkor har ökat och riskerar att cementeras”, skriver Hyresgästföreningen, Rädda Barnen, Röda Korset och Majblomman i rapporten ”Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2026”.

Nu behövs det omedelbart att ett extra barnbidrag betalas ut i juni samt en höjning av barnbidraget, som inte höjts på åtta år och som täcker en mindre del av levnadskostnaderna än någonsin tidigare. Vidare behövs att moms på mat avskaffas helt och varaktigt samt sänkta hyror. Hyreshöjningarna efter år 2021 har varit de högsta på 30 år, samtidigt har antalet som får bostadsbidrag kraftigt minskat.