
– Vi försökte få en löneökning, företaget sa nej. Men vi fortsätter mena att pengarna finns, vi vill ha en del av kakan, kommenterar Rolf Häggman, klubbordförande.
Som Offensiv rapporterat sjuder det av lönekrav bland industriarbetarna. Enligt Dagens Arbete har vinsten per anställd, inom 25 industriföretag ökat med 84 procent den sju senaste åren. Det mest makalösa exemplet är LKAB, som gör en ren vinst på 1,8 miljoner kronor per anställd. Även ABB har haft en kraftigt ökad vinst per anställd (se tabellen intill).
Efter sådana siffror verkar inte ABB-arbetarnas krav på 5 kronor mer i timmen särskilt högt. Men företaget hänvisar bara till de 3,40 kronor som fastställts efter en central förhandling 1 juli efter oenighet i de lokala förhandlingarna. Något 150 verkstadsarbetare visade sitt missnöje med genom att lägga ner arbetet i en vild strejk utanför förhandlingslokalen. Därefter har kravet på 5 kronor vuxit fram.
Kraven kommer nerifrån
– Kravet kommer nerifrån, säger Rolf Häggman. Vi på facket stödjer kravet, men det kommer från arbetarna själva.För att sätta press på företaget, vägrar de anställda nu att arbeta övertid. Man har också gjort en namninsamling för 5-kronorskravet. 167 av 380 anställda har skrivit på.
– Det var knappt 40 procent som skrivit på, så kravet kommer inte från alla, menar ABB:s presschef.
Men uppslutningen ökar. Nu har också initiativet spritt sig till två andra enheter i Ludvika, ABB Components och ABB HVP. Det bådar gott inför avtalsvåren.
– Ja, till våren kommer det nog gå att sätta lite press, säger Rolf Häggman.
IF Metall i Ludvika har tidigare försökt få till stånd ett hängavtal på civilingenjörerna. 2004 avtalade civilingenjörernas fack CF fram en löneökning på 5,5 procent. Enligt nuvarande avtal är löneökningen för IF Metalls medlemmar 2,9 procent. På ABB tjänar en civilingenjör i snitt 41 000 kronor i månaden mot metallarbetarens 20 275.
”De får alltid mer”
– De får alltid mer pengar än vad vi får, konstaterar Häggman lakoniskt.Någon uppbackning från Metalls ledning lär inte komma gratis. På IF Metalls hemsida påpekar förbundsordföranden Stefan Löfvén att lönebildningen, med en reallöneökning på 2 procent, fungerar. Han varnar för högre inflation om ”vissa sektorer kör ett eget spår med högre krav än vad ekonomin klarar av”. Som extra skrämselskott påminner han om 90-talets jobbslakt. Vad Löfvén tycker om lönegapet mellan arbetare och tjänstemän, eller om att svenska vd:ar mellan 1997 och 2002 hade en löneökning på 70 procent medan arbetarnas löner ökade med 16 procent, framgår inte.
Ulrika Waaranperä