Allt fler läkare vill lämna yrket

Den hårda pressen, dåliga arbetsmiljön och årtionden av vårdnedskärningar gör att allt fler läkare vill bort från yrket (Foto: Depositphotos).

av Vikram Lindelius Mahoon, Läkarstudent i termin 10 på Karolinska Institutet // Artikel i Offensiv

Många läkare är missnöjda med sitt arbete, men få vill prata om det. Det är ingen nyhet att vårdsituationen i landet varit under hög belastning en längre tid. Nedskärningar följt av uppsägningar följt av försämrade arbetsvillkor har lett till överarbetad och utbränd vårdpersonal. Sen kom en pandemi. Idag är läget på bristningsgränsen. 

En ny undersökning visar att var femte läkare har funderat på att lämna läkaryrket under de senaste 12 månaderna. Extra oroande är att denna andel är högst bland underläkare, där runt en av tre har övervägt att lämna läkaryrket helt. Om endast en del av dessa läkare faktiskt skulle lämna sitt yrke skulle det kunna få katastrofala konsekvenser för det redan pressade vårdläget i landet.
Det var inte länge sedan som rapporter kom in om ett utbrett missnöje bland barnmorskor, operationssjuksköterskor och annan vårdpersonal, där orsaken många gav var missnöje över sin arbetssituation.
Nu är det läkarna som är i fokus efter att en enkät som har skickats till alla medlemmar i Sveriges Läkarförbund (SLF) som för närvarande arbetar inom vården, vilket motsvarar 37 521 läkare. Av dessa svarade 15 901 på enkäten.
Tankar på att helt lämna läkaryrket var högst bland barn- och ungdomspsykiatriker, vilket bådar illa med tanke på det ökande totala vårdbehovet av barn och unga med diagnoser som ses i landet. Detta inte minst med tanke på förslaget från Moderaterna om att screena barn i vissa områden för ADHD, vilket skulle innebära en ytterligare stor arbetsbörda för psykiatrin i regionen.

Så vad beror denna utveckling på? Efter åratal av nedskärningar, obetald övertid, mindre tid för patienter och en pandemi är det svårt att peka på en enskild anledning som orsak till den här utvecklingen. 
Med det sagt är detta inte första gången som vårdläget i landet har pressats till det yttersta, och sjukvården är långt ifrån den enda sektorn som har lidit av nedskärningar och fått anpassa sig till nya utmaningar efter covid-19. Så varför ser situationen ut som den gör inom vården?
De flesta problem går att lösa, men det är svårt om man inte är överens om att det finns ett problem. Så ser däremot situationen ut för många (framför allt unga) läkare i landet. I Läkarförbundets miljöenkät 2022 var det mindre än hälften som svarade att de säkert skulle våga framföra kritik till ledningen, och endast var femte läkare innan allmäntjänstgöring (AT). 
Det är inte förvånande att läkare tidigt i karriären upplever ett större motstånd till att påvisa problem på arbetsplatsen. I en undersökning av SYLF (Sveriges Yngre Läkarförbund) svarade var tredje underläkare att de upplevde en tystnadskultur på sina jobb, och nästan var femte underläkare svarade att de har blivit straffade efter att ha kritiserat verksamheten.

Sjukvården (och hela världen) har varit med om otroliga utmaningar den senaste tiden, men stabsläge och begränsade resurser är ingen ursäkt för att straffa personal som påvisar problem på arbetsplatsen. Att vårdpersonal inte vågar tala ut om saker de uppfattar som problematiska kan i bättre fall leda till missnöje på arbetsplatsen, i värre fall risker för patientsäkerheten.
En vårdavdelning med öppen kommunikation fungerar bättre för alla. Att behålla erfaren personal är i de flesta fall bättre för teamet, vårdkvaliteten och även mer kostnadseffektivt än att anställa och utbilda nya personer.
De flesta som utbildar sig till läkare har tänkt igenom det beslutet ordentligt och är beredda på att det tidvis kommer vara ett otroligt utmanande arbete. Vi bör därför bli extra uppmärksamma när så många överväger att helt byta yrke, samt lyssna noga på de problem som missnöjda anställda lyfter.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!