Antifascistisk seger mot Gyllene gryning

Antifascistisk demonstration efter mordet på Pavlos Fyssas i september 2013. Domen mot Gyllene gryning är en stor seger för den antifascistiska kampen, som nu inte får slå av på takten (Foto: Ggia / CC).

av Andros Payiatsos, Xekinima (ISA Grekland) // Artikel i Offensiv

Den 7 oktober är en historisk dag för arbetarklassen, den antifascistiska rörelsen och de sociala rörelserna i Grekland. Rättegången mot Gyllene gryning avslutades och den nynazistiska organisationen dömdes för vad de är: ett kriminellt gäng av fascistiska skurkar och mördare.

För den antifascistiska rörelsen är domen en upprättelse på den kamp som har pågått i åratal och årtionden. För de tiotusentals arbetare och ungdomar som samlades utanför domstolarna var det stor glädje, med hurrarop och talkörer, men också tårar.
Protesterna utanför domstolarna på morgonen den 7 oktober samlade 30 000-40 000. Det var den största antifascistiska demonstrationen på trettio år, ännu större än demonstrationerna direkt efter mordet på Pavlos Fyssas (en antifascistisk rappare) i september 2013.
Rättegången startade för 5,5 år sedan och har gått igenom 454 rättegångssammanträden. Ända till slutet var utfallet oklart. Från början stod det klart att den härskande klassen och staten försökte tona ner Gyllene grynings mordiska roll. Mordet av Pavlos Fyssas lades först fram av media som ett bråk mellan olika fotbollsfans! 
När de verkliga politiska motiven bakom mordet inte längre kunde döljas behövde staten agera och släpade Gyllenegryning till rättegång. Men från första början försökte polisen, domstolsväsendet, media och andra att presentera mordet som ett resultat av en individs oansvariga beteende. 

Media – pressen, radio och tv – som kontrolleras av den härskande klassen tog aldrig upp rättegångsfallet under alla de år som det pågick. Som om ingen nynazistisk organisation åtalades! Den offentliga åklagaren föreslog i december 2019 dessutom att utöver Giorgos Roupakias, som mördade Fyssas, skulle de övriga 68 åtalade ledarna och kadrerna för den nynazistiska organisationen frias och anses som ”oskyldiga”.
Men under rättegångens gång var bevisen angående Gyllene grynings karaktär enorma. Ledningen har varit inblandade i många brott och Gyllene gryning har gång på gång attackerat invandrare. 

Målet för den härskande klassen under rättegången var tydlig: att kontrollera Gyllene gryning, kapa deras dynamik och försvaga dem, men inte förgöra dem. 
De har goda anledningar till detta: när de enorma rörelserna från den grekiska arbetarklassen mellan 2010 och 2013 mot Trojkan (EU, ECB och IMF) och Memorandan pågick gick Gyllene gryning hårdhänt emot rörelsen med sina skurkar och paramilitära styrkor. 
Gyllene gryning gjorde vad den officiella staten inte kunde göra utan att kringgå den officiella parlamentariska demokratins och grundlagens begränsningar. 
I tider av kris och massrevolter är fascistiska skurkar alltid väldigt användbara för systemet – inte minst för att erbjuda ett radikalt politiskt alternativ till det omvälvande samhället från ett högerperspektiv och för att underminera radikala vänsteridéer.
När Gyllene gryning var som starkast 2013 hade de omkring 14 procent i opinionsmätningar (i valet 2012 fick de 7 procent av rösterna). De ”styrde gatorna” i ett antal områden i Aten och andra större städer, där de inte bara attackerade individer, utan också olika tjänstemäns kanslier och vänstergruppers lokaler.

Muralmålning av Pavlos Fyssas (Foto: Kandukuru Nagarjun / Flickr CC).

Bara dagar innan mordet på Pavlos Fyssas hade Gyllene gryning attackerat en grupp fackligt aktiva anslutna till Kommunistpartiet (KKE) i hamnen i arbetarklassområdet Perama i Pireaus, där flera av dem skickades till sjukhus med allvarliga skador. Det var bara ren tur att ingen dog. Men den ”officiella vänstern”, alltså KKE och Syriza, gjorde egentligen ingenting för att stoppa Gyllene Gryning. 
Den antifascistiska rörelsen byggdes därför av de inom den antikapitalistiska vänstern, däribland Xekinima (ISA i Grekland) och Pavlos Fyssas familj, särskilt hans mamma Magda. 
Ju längre tid som fortskred, desto djupare och större blev Gyllene grynings kris. De splittrades till tre andra organisationer och förlorade mycket av sitt valstöd. I valet 2019 kom de inte in i parlamentet, vilket ytterligare förvärrade krisen. 

I januari 2020 svarade Xekinima och andra antifascistiska aktivister på förslaget från den offentliga åklagaren från december 2019 om att förklara Gyllene gryning som ”oskyldiga” med att starta en ny kampanj när rättegången gick mot sitt avgörande. Målet var att gå ut så brett som möjligt och mobilisera styrkorna till att sätta press på staten och domarna. Kampanjen fick namnet ”De är inte oskyldiga, sätt nazisterna i fängelset”. 
Kampanjen fick ett stort gensvar i samhället. Den nådde tiotusentals, och olika grupper och individer anslöt sig till kampanjen och ville vidareutveckla den. 
I genomsnitt kontaktade 15 grupper eller individer kampanjen dagligen, däribland fackliga gräsrotsgrupper, i veckorna som ledde fram till det sista rättegångssammanträdet, där antalet steg till i snitt 45 per dag de sista dagarna. 
Det var tydligt att samhället följde rättegången, trots den absoluta tystnaden från massmedia, och tio­tusentals aktivister ville se nazisterna i fängelse.

Under trycket av den antifascistiska rörelsen beslöt sig ett antal fack, främst i offentliga sektorn, att gå ut i en tretimmarsstrejk den 7 oktober. Men domen kom kring 11.30, som var en halvtimme senare än när strejkerna planerades äga rum, och då var uppemot 40 000 personer utanför, på en vardag utan pågående strejk.
När domen kom om att de var skyldiga var det en glädjerusig stämning, med talkörer, höjda knutna nävar och tårar. Det varade i blott 42 sekunder, innan kravallpolisen attackerade massorna med vattenkanoner och tårgas.

Det största misstaget som den antifascistiska rörelsen nu kan göra är att anta att striden, för att inte tala om kriget, mot fascismen är över.

Resultatet av rättegången är en viktig seger för den antifascistiska rörelsen och arbetarrörelsen. Men striden är inte helt över. Straffen har inte beslutats ännu och Gyllene gryning kommer troligast att överklaga domen. Därför är allt fortfarande möjligt – det största misstaget som den antifascistiska rörelsen nu kan göra är att anta att striden, för att inte tala om kriget, mot fascismen är över.
Det grekiska samhället i allmänhet och arbetarklassen i synnerhet har hälsat domen med entusiasm. I en opinionsundersökning den 9 oktober av in.gr, en av den härskande klassens medias pelare, stödde 83 procent av befolkningen domen. Lika viktigt är att 76 procent anser att faran från fascismen inte är över.

Detta återspeglar en väldigt hög politisk förståelse inom det grekiska samhället, hos arbetarklassen och ungdomen i ämnet. Marxister kommer att bygga ur detta, eftersom vi om kampen mot fascism inte kopplas till kampen mot kapitalism inte kan få ett slut på fascismen.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!