Arbetares kamp för allas folkhälsa

Antagen resolution på RS partikonferens den 14-15 november

  1. Det här året, 2020, har kapitalismen, ställd inför pandemin covid19, avslöjat sin sanna natur på ett sätt som ingen av oss som lever idag har sett förut. Under kapitalismen jagas största möjliga vinst för kapitalägarna på kortast möjliga tid. Detta är oförenligt med bästa skyddet mot en pandemi – sjukvård, välfärd och bra smittskydd till alla. Istället ser vi hur sjukdom, massarbetslöshet, ohälsa, fattigdom och ren svält breder ut sig på ett alarmerande sätt. Ovanpå den fundamentala klimatkrisen har den humanitära krisen i världen tilltagit. Makthavare över hela världen har först och främst gått in för att rädda banker och företag, först längre ned på prioriteringslistan har människors hälsa kommit. Detta har varit en ögonöppnare för miljontals människor och ger en grogrund till systemkritik och antikapitalism. 
  1. I Sverige är det mänskliga priset för coronastrategin som staten intagit påtagligt. Sverige har när detta skrivs 582 döda per 1 miljon invånare (totalt 5 960 avlidna i covid19) vilket är på plats 15 i världslistan. Detta sticker ut väldigt jämfört med våra nordiska grannländer, Danmark är på plats 51 med 120 döda per miljon invånare, Finland med 64 avlidna/miljon på plats 69 och Norge med 53 avlidna/miljon är på plats 77. 
  1. Att Sverige inte hade en så hård lockdown som i många andra länder under våren är bara en av förklaringarna till skillnader i siffrorna, siffror som kommer att ändra sig under pandemins gång. RS anser att det finns delar av statens hantering som skoningslöst måste kritiseras. Sjukvården och äldreomsorgen har varit satt på ständigt undantag, med direkta nedskärningar, privatiseringar, marknadsstyrning och överbelastning under 25 års tid eller mer. 
  1. Under samma tid har statens alla delar (stat, regioner, kommuner) slimmats och ansvaret är sönderstyckat i många olika enheter, som i sin tur ofta upphandlar och lägger över det på någon annan. Det tog väldigt lång tid för Sverige att beställa och få fram skyddsutrustning. Det var flera vändor med ansvar angående masstestning där Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Regionerna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skyllde på varandra. Så sent som den 12 mars, efter att Sverige fått samhällsspridning, hade färre än hälften av regionernas mikrobiologiska laboratorier kommit igång med egen diagnostik. När det gäller testning och smittspårningen finns det fortfarande stora brister. Det är först nu i oktober som Folkhälsomyndigheten har ändrade riktlinjer så att anhöriga till sjuka ska stanna hemma. 

Skyddet kom inte just in time. Det kom för sent.

  1. Det krävs väldigt mycket medicin för vård av allvarligt covid19 sjuka. Redan innan covid var tillgången till läkemedel osäker för sjukhusen. Ingen av de stora apotekskedjorna har några lager att tala om. Tidigare hade staten ansvar för ett nationellt krislager av läkemedel. Detta har försvunnit i och med att det statliga apoteksbolaget styckades upp och såldes ut. 
  1. Under tidigare årtionden hade Sverige flera hundra beredskapslager över landet med mat för att klara försörjningen av befolkningen under ett års tid. Det fanns också sjukvårdsutrustning. I somras brändes tiotusentals munskydd och skyddshandskar upp för att de inte förnyats då Socialstyrelsen som har ansvaret för krislager inte fått budget för detta. I staten precis som i hela ekonomin har just in time-produktion varit lagen: inget ska finnas i lager. På så sätt maximeras vinsten för företagen. 
  1. När det gäller skydd och beredskap så har det under en längre tid skett en omprioritering från skydd av befolkning och även natur (som märkts i de stora skogsbränderna) till mer pengar till militären, deltagande i imperialistiska krig och Natosamarbete.
  1. Det finns tusentals chockerande vittnesmål över hela landet från vårdpersonal som tvingades jobba utan smittskydd, med dåligt skydd, skydd som gick sönder, återanvändes, utan instruktioner eller utbildningar osv. Bara fyra av tio av sjuksköterskorna upplever att de har fått tillgång till den skyddsutrustning som hade behövts under mars och april enligt Vårdförbundet.

“Vi måste skydda de äldre”

  1. Varken Folkhälsomyndigheten, regeringen eller riksdagen kan säga att de inte visste att samhället inte skulle skydda de äldre utan att medvetet ljuga. 50 procent av de avlidna bodde på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst.
  1. Medborgarnas coronakommission konstaterar en lång rad brister i första rapporten, Äldreomsorgen och coronapandemin. Samtidigt som antalet äldre i Sverige har ökat har äldreomsorgens andel av kommunernas totala driftskostnader har sjunkit från 21,4 % år 2002 till 18,4 % år 2018. Det betyder 20 miljarder kronor mindre till omsorgen. Nedskärningarna har accelererat. Arena Idé rapporterade i mars att av 155 kommuner (av totalt 290), som tillsammans har sju miljoner invånare, har 96 procent lagt budgetar för 2020 som innebär att de sparar på äldreomsorgen.
  1. Privatiseringarna, nedskärningar/”effektiviseringar” och marknadsstyrningssystemen är förödande. Samhället har inte insyn i vårdföretagen. Konkurrensen är hård, personalen pressas att jobba hårdare för att öka vinsten till ägarna. Ett hemtjänstföretag kan ha patienter över hela staden. En hemtjänstpersonal gick på 1980-talet i snitt hem till fyra patienter per dag, 2015 hade besöken stigit till 12/dag. Att så många har otrygga anställningar gör arbetet osäkrare. Tidsbegränsade anställningar var 27 procent inom kommunal hemtjänst och 37 procent inom privat (Kommunal 2017). Det är mycket svårare för timanställda att sjukskriva sig eftersom de förlorar så mycket mer. 

En annan vård är möjlig

  1. “En annan vård är möjlig” – Det är namnet på en av alla de protest-nätverk som RS medlemmar har varit med och byggt upp. Andra är Rädda Vården, Välfärd utan vinst, Gemensam Välfärd, och Sjukvårdsupproret. Vi anser att all vård ska ägas av samhället. Styrningen måste vara att de som är i mest behov ska får vård först – inte de som betalar mest. Under pandemin tvingades Försäkringskassan informera om att privata sjukförsäkringar inte ger förtur för covid19-behandling. 650 000 svenskar med privat försäkring går före vårdkön utan att det är medicinskt motiverat. De behöver vänta i snitt 3-7 dagar för första besöket medan 50 procent av oss vanliga dödliga får vänta mer än 30 dagar. Privata sjukförsäkringar borde omedelbart förbjudas. Hur nätläkarföretaget KRY med sin etablering “på marken” har skott sig i krisen är uppseendeväckande, liksom andra privata vårdföretag som stjäl resurser från vården. All vård och omsorg borde bedrivas i offentlig regi, utan vinstsyfte. 

Arbetarklassens roll har klarnat

  1. Alla delar av samhället är mer sammanvävda idag än någonsin tidigare. Och utan arbetare stannar Sverige. När covid-19 slog till blev det än tydligare vilka som behövs. Vi klarade oss utan börsanalytiker, lyxturism och  senaste bilmodellen. Men vi klarar oss inte utan sjukvård, äldreomsorg, skola, transporter, matvaruaffärer och lokalvård. Sjukvårdspersonalen utsågs till hjältar och i flera regioner slöts ett krisavtal som gav mer betalt för 60 timmarsveckorna. I en del regioner användes aldrig krisavtalet och i den kommunala vården fick personalen riskera livet utan extra betalt. Det finns nu ett starkt tryck inom fackföreningarna att ta igen detta. Ett tryck som flera gånger fått Kommunals ordförande att tala om strejk i den pågående avtalsrörelsen. Att verkligen stanna landet genom en strejk – för att slå vakt om allas välfärd – skulle göra att arbetarklassen också blev mer medveten om sin historiska uppgift att leda mänskligheten mot en ljusare framtid. 
  1. Arbetares hälsa har också fått en annan vikt. Om arbetare pressas för hårt och blir sjuka så fungerar ingenting. Virus sprider sig och hela samhället får stängas ner. Därför är det helt rätt att resa frågor om personaltäthet och arbetsmiljö i avtalsrörelsen. Ett huvudskäl till att så många slutar inom vården (Karolinska sjukhuset t ex går från 15 900 anställda till 15 000 det här året, utan varsel) är att många inte orkar med stressen och söker sig någon annanstans. Omvänt är det arbetarfientligt, människofientligt och totalt verklighetsfrånvänt att gå vidare med planerna från januariavtalet 2019 att försämra arbetsrätten. Som om pandemin inte hade hänt! Utan en fungerande arbetsrätt kommer inte de lokala fackföreningarna med sina skyddsombud fungera, och det är dessa som vaktar arbetsmiljön. Pandemin har också visat på solidaritet. De flesta gör sitt bästa i att följa de riktlinjer som folkhälsomyndigheten ger. Röda korset har t ex fått 2800 nya volontärer som anmält sitt intresse att hjälpa till under pandemin.

Klyftorna och den tystade utredningen

  1. I slutet av sommaren blev Jämlikhetskommissionen klar. Det föranledde nästan ingen debatt och den regering som beställde den har knappt använt den alls. Trenden som varit klar sedan länge bekräftades i utredningen. Sverige är ett av de länder i OECD med snabbast ökande klassklyftor. Som diagrammet visar har alla klyftor ökat och det är de allra rikaste som skenat.  Den rikaste tiondelen av befolkningen har nästan lika stor andel av den disponibla inkomsten som den fattigaste halvan av befolkningen. 
  1. En av orsakerna är en medveten politik för ökade klyftor. Förmögenhetsskatt, arvsskatt och fastighetsskatt har avskaffats – samtidigt som det blivit lättare att helt bli utan stöd, t ex utförsäkrad. En annan orsak är att lönernas andel av företagens ekonomi har minskat och vinsterna ökat. Som marxister vet vi att rikedom i ena änden kommer av ökad utsugning av arbetare och natur  i andra änden. Det handlar om att mervärde skapas genom arbetskraftens obetalda arbete.
  1. Per Molander som ledde Jämlikhetskommissionen pekar i TV-programmet Agenda på forskning som visar att ett land med ökade klyftor går det sämre för som helhet, och det får lägre tillväxt och blir skörare. Dessutom blir det mindre social rörlighet (för den enskilde) ju större klyftorna är. Han menar att mycket avgörs för individen redan i fosterstadiet och i förskolan, därefter skolan. Rapporten utgår från en kapitalistisk grundsyn på begreppet tillväxt men är ändå användbar och visar t ex hur förödande vårdvalet har varit för barnhälsovården och folkhälsan.
  1. De med låg inkomst upplever tre gånger högre självrapporterad ohälsa än de med hög. Pandemin har förstärkt denna grymma orättvisa. I maj 2020 hade Rinkeby/Kista, som är den fattigaste stadsdelen i Stockholm, 16,7 avlidna i covid-19 per 10 000 invånare jämfört med Stockholmsregionen i stort på 7,7. Det beror på sämre hälsa, trångboddhet, arbeten som man inte kan jobba hemma ifrån och som är mer exponerade av smittan. 93 procent av LOs medlemmar uppgav i en undersökning från Novus att de inte har jobbat hemma under våren, ofta för att det inte går. 
  1. Så här såg ökningen av klassklyftor ut innan pandemin. Nu kommer siffror från världen på hur pandemin och krisen har ökat klassklyftorna, samma sak gäller garanterat även för Sverige.

Den kriminalpolitiska kapprustningen

  1. Gängkriminaliteten har blivit grövre med tyngre vapen, sprängningar och fler civila offer, även om inte antalet mord har ökat. Detta skapar stor förödelse för alla som påverkas och stor otrygghet i samhället runt omkring. Polisen och rättsväsendet har för varje år fått mer och mer resurser och ändå kan de inte bryta utvecklingen. Det beror på att den sortens kriminalitet alltid har växt ur fattigdom, utträngning och hopplöshet. Istället för att se sitt eget ansvar i detta, en politik för ökade klassklyftor, driver de stora partierna en debatt som ska avleda. De pekar ut flyktingar som ansvariga och odlar på detta sätt rasismen. Det har pratats om klaner som styr gängen och att problemet kan lösas genom utvisningar.
  1. När dåvarande biträdande rikspolischefen Mats Löfving i Ekots lördagsintervju sa att “De här barnen har ingen ambition av att bli en del av samhället, utan de har en ambition redan från födseln av att ta över i kriminalitet” böjdes stickan ännu längre. Det är barnen som är ansvariga. Det var dessutom nytt att en polischef klev in så i den politiska debatten – vilket är ett utfall av statens mer direkta ingripande. 
  1. Det sker verkligen en kapprustning. Tillsammans med de ökade anslag som getts 2014-2020 så kommer militärutgifterna ha stigit med hela 85 procent fram till 2025 Regementen återupprättas, värnpliktiga ökas och Natoaktiviteterna ska ökas ytterligare. Det blir 10 000 fler poliser och rättsväsendet får en stor budgetförstärkning. Nya fängelser byggs. KD har till och med kommit med förslaget att omvandla bistånd till att bygga fängelser i Syrien och Afghanistan. 
  1. Statens innersta kärna, polis och militär, har kraftigt rustats upp. Den kraftiga militära upprustningen och  deltagande i imperialistiska krig utgör också en del i det allt närmare samarbetet med Nato och USA.
  1. Till rustningen av staten hör också den ökade repressionen mot kamp. Det är ingen tillfällighet att bland de första restriktionerna som kom var demonstrationsbegränsning på 50 deltagare och att detta inte släppts ännu, trots att det finns få belägg för smitta utomhus. 
  1. Regeringen har kommit med förslag om en särskild ”pandemilag” (som sägs vara tillfällig – som den ”tillfälliga” flyktinglagen) som ska finnas klar till sommaren 2021 och ge staten ytterligare möjligheter att inskränka rörelse- och mötesfriheten. För att göra detta måste de ändra i grundlagen. Det liknar de repressiva lagändringarna som bland annat Ungern och Polen genomförde med covid-19 som svepskäl och är ytterligare ett tecken på hur staterna i den nya eran stärker sin egen makt och auktoritära styre.

Ekonomisk kris – fallande siffror

  1. Världen var på väg in i en ekonomisk nedgång redan innan covid-19. Världens regeringar och centralbankers åtgärder mot “den stora recessionen” 2008-2009 var främst att skaffa fram billiga pengar genom låga räntor och till och med minusräntor, trycka pengar samt gigantiska åtstramningspaket där välfärden, arbetare och fattiga fick betala priset. Det gjorde att bubblor blåstes upp i form av gigantiska skuldberg, aktiebubblor och skenande bostadspriser mm. Det var upplagt för en smäll.
  1. När länderna stängde ner tvärnitade ekonomin och raset 2020 blir det djupaste på decennier. Enligt Världsbanken är dagens kris den mest omfattande på 150 år. Världens BNP förutses minska med 5,2 procent i år. För EU:s del blir minskningen 7,5 procent. Återhämtningen blir lång, osäker, ojämn och ytterst instabil. 
  1. Svensk ekonomi föll med historiska 8,3 procent för andra kvartalet i år (BNP). Det var det andra djupaste fallet i Norden, efter Danmark. Snittet i EU var ännu större – 11,7 procent – vilket är det största fallet sedan mätningarna började 1995. 
  1. Precis som i hela världen har regeringen och riksbanken gjort aldrig tidigare skådade stödpaket (mer om det nedan). Sveriges ekonomi är extremt exportberoende. När Europa har öppnat upp något har detta ökat orderbeställningarna i många svenska företag. Konjunkturinstitutet spår att BNP stiger tredje kvartalet jämfört med andra och ökar med 4 procent, och därefter kommer stiga med 1 procent det fjärde. För hela året spår de att BNP minskar med 3,5 procent. 
  1. Allt är dock väldigt osäkert. Just nu sker en snabb smittspridning i Europa som åter blivit ett av pandemins epicentrum, och stater svarar med nya hårda restriktioner.  Smittspridningen i Sverige går när detta skrivs kraftigt upp igen. Det kan innebära att återhämtningen går långsammare än vad prognosmakare hoppas.

Massarbetslöshet och utslagning

  1. Sedan början av mars har 107 620 människor varslats om uppsägning. T ex förra veckan skrev 7856 nya personer in sig hos Arbetsförmedlingen. 457 949 människor är arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,8 procent. Arbetsförmedlingen tror att en halv miljon kommer vara arbetslösa, 9,6 procent, innan det vänder under första kvartalet 2021.
  1. Men för hundratusentals kommer det inte att vända. Svensk arbetsmarknad har blivit hårdare och hårdare, vilket slår ut människor. Antalet långtidsarbetslösa, arbetslösa i mer än ett år, kan snart vara över en kvarts miljon. 
  1. Gymnasisterna 2020 gick inte bara miste om sina studentfester. De fick en mörk framtid framför sig. Arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år är nu 12,3 procent. Inte minst för att hotell, restaurang- och kulturbranschen är hårdast drabbad. Enligt SCB ligger ungdomsarbetslösheten på över 27 procent om man också räknar in heltidsstuderande som söker jobb.
  1. Att svensk kapitalism inte har något problem med massarbetslöshet på 6-7 procent även i högkonjunkturer som vi har sett de senaste åren är i sig ett mått på systemets cyniska människosyn. Företagen kan på så sätt alltid pressa sina anställda med hotet om att ersättas av någon i arbetslöshetskön om de inte går med på de allt hårdare kraven. Eftersom den regering som styr följer kapitalets pipa är det kanske ingen slump att bland årets alla varsel sticker varslet av 4500 arbetsförmedlare mest i ögonen. Att nedmonteringen av Arbetsförmedlingen fått fortsätta under brinnande ekonomisk kris är bisarrt. Arbetsförmedlingen har lagt ner kontor på 132 orter och säger själv att det är de svagaste som kommer att drabbas.
  1. En av anledningarna till att arbetslösheten inte har stigit ännu mer det här året är att en del av neddragningarna har skett på annat sätt: korttidspermitteringarna, sjukskrivningarna, vab-dagarna och hemarbete. I slutet av våren svarade 240 000 att de var permitterade, i september var det 113 000. 

Hälsoproblemen kommer att växa

  1. Utslagningen på arbetsmarknaden, långtidsarbetslösheten, psykisk ohälsa till följd av isolering, ökat drogmissbruk, ökad kriminalitet, depression till följd av covidsjukdom, ökad misshandel av kvinnor och barn som följd av familjens ökade roll, ökning av skilsmässor – allt detta ökar på det stora berg av vård som samhället borde rustas för. Detta är ovanpå den så kallade vårdskulden, som är alla uppskjutna operationer som i sig skapar stort fysiskt och psykiskt lidande. Det finns olika sätt att mäta vårdskulden. I augusti väntade 185 000 människor på operation. Under våren skedde 800 000 färre fysiska besök på vårdcentraler. Ändå tillåts nedskärningarna inom sjukvård, vård och omsorg att fortsätta.

Men det är de rika som får pengarna

  1. “När riksbanken inleder sina köp av företagsobligationer fortsätter det gigantiska monopolexperimentet och trenden med att ösa resurser över samhällets minst utsatta”, skrev ekonomijournalisten Andreas Cervenka i september och kallar det förmögenhetsöverföringar från fattiga till rika som får passera utan kritik.
  1. Det är hemligt vilka företagsobligationer som riksbanken köper. Detta är de två senaste paketen till företagen på 10 och 32 miljarder. I början av pandemin ställde riksbanken 500 miljarder till förfogande, som bankerna kan använda för att låna vidare. 165 miljarder har använts.
  1. Störst rusning har det varit efter bostadsobligationer. Riksbanken har hjälpt storbankerna att finansiera deras bolån med 85 miljarder. På det sättet har staten sett till att bostadspriserna och bostadsbubblan fortsatt att stiga. I andra änden växer hemlöshet och trångboddhet.
  1. Föga överraskande kan bankerna därmed fortsätta redovisa fantasivinster. Swedbank och SEB har vardera drygt 5,8 miljarder i rörelsevinst och Handelsbanken följer tätt efter med 4,6 miljarder. Summa summarum har det statliga guldregnet återigen lett till uppblåsta börskurser, som i Sverige och världen bisarrt nog slår all time high – som om den djupaste nedgången i den verkliga ekonomi inte existerade. 
  1. Regeringen aviserade i april att de sänker arbetsgivaravgifterna till en kostnad för staten på 33 miljarder. Staten tog över sjuklöneansvaret och bidrog med omställningsstöd. Därtill permitteringsstödet. Även vilka företag som fått stödet och hur mycket har varit hemligt, men regeringen har insett det orimliga i detta och backar. 85 000 företag ansökte om permitteringsstöd och de har fått 28 miljarder av staten. Nu misstänks 2000 för fusk. De har fortsatt att dela ut pengar till aktieägarna trots att de mottar statligt stöd. 
  1. Ett av företagen är Volvo, som är på gränsen till rent fusk och långt över gränsen när det gäller anständighet. Företaget tog både emot permitteringsstöd och sade upp 4100 anställda. För 3 månadar sedan avslutade de stödet, bara för att nu redovisa en rörelsevinst på 7,5 miljarder – 9,8 procents vinstmarginal.
  1. Andra giganter som skor sig är ICA som med en vinstmarginal på 6,3 procent tillhör de mest lönsammaste (läs utsugande) butikskedjorna i världen. Ericsson gör en vinst på 8,6 miljarder för tredje kvartalet.

Överskott men fortsatta nedskärningar

  1. På ett sätt liknar nu kommuner och regioners ekonomi företagens. Efter att staten har tillfört 50 miljarder till kommuner och regioner har kommunerna 30 miljarder i överskott och regionerna 9 miljarder, men nedskärningarna fortsätter. Hur kan det vara möjligt? 
  1. Kommunerna har haft ökade kostnader under pandemin i form av vårdkostnader, skyddsmaterial, socialbidragsutbetalningar mm. De har också haft minskade utgifter då mycket har stängts som bibliotek, dagverksamheter, gymnasieskolor, personer som sagt upp sin hemtjänst mm. Nu kommer den andra vågen av pandemin med full kraft och mycket stängs ner igen, men när verksamheterna ska öppnas till nivån innan krisen kommer inte pengarna att räcka. Eftersom det både är en ekonomisk kris med massarbetslöshet och en social kris tillsammans med en åldrande befolkning behövs mycket mer verksamhet. Kommunerna säger fortfarande att pengarna inte räcker till de långsiktiga investeringar som behöver göras.
  1. Det är en extremt stor skandal att skolnedskärningar, fritidsgårdsnedläggningar, nedläggningar av behandlingshem osv sker över hela landet och speciellt i utsatta områden – när det är precis motsatsen som skulle behövas.
  1. Äldreomsorgen och hemtjänsten måste dessutom göras om i grunden. Hade verklig demokrati rått så är det ingen tvekan om att majoriteten hade insett det uppenbara – dessa verksamheter måste ägas av samhället, personalen måste ha/få bra utbildning, vara rikligt tillgodosedd med skyddsutrustning och framför allt vara många fler. Så att en vettig och säker omsorg utan stress kan genomföras – till en bra lön. Underbemanningen i äldreomsorgen motsvarar 30 miljarder kronor enligt Vänsterpartiet. 
  1. Ännu mer sjukligt är att nedskärningarna i sjukvården faktiskt fortsätter. Ja du läste rätt. De fortsätter trots pandemi och trots överskott i regionerna. Det är bara tre regioner som inte skär ner. De flesta har sparpaket på 500 miljoner eller mer. Det rör sig om tusentals jobb som hotas.
  1. Även inom skolan fortsätter nedskärningarna. Trots att det detta år blivit så tydligt att trängsel inte är bra har det inte kommit något förslag att minska klasstorlekarna. Tvärtom sker det en jakt på små skolor över hela landet. RS spelar en viktig roll i försvaret av mindre skolor och byskolor i Luleå kommun som nu har en folkomröstning i frågan. Det så kallade fria skolvalet är väldigt ifrågasatt och en viktig orsak till segregeringen. Ändå sker en horribel utveckling åt motsatt håll. 
  1. Efter beslut från SCB och förvaltningsrätten anses uppgifter om enskilda friskolors elevsammansättning och betygssnitt vara “affärshemligheter”. Skolverket införde under hösten att det ska gälla alla skolor, vilket inverkar på insynen. Skolverket kan nu inte publicera statistik om vilka skolor vi har eller vad de sysslar med. Regeringen har lagt ett förslag för att upphäva detta beslut men fortfarande ska offentlighetsprincipen inte gälla friskolor. 
  1. Vi ser också hur den geografiska klyftan mellan storstäderna och resten av landet ökar. När man sjunger valfrihetens lov försämras servicen för landsbygdens befolkning. I Saxnäs i Vilhelmina kommun, 9 mil från Vilhelmina, finns en F-9 skola med 39 elever (som är nedläggningshotad), Dikanäs i samma kommun har man en F-9 skola med 13 elever. Avstånden är för stora för att bussa eleverna till större skolor. Situationen är likartad i andra landsbygdskommuner. Gles befolkning och långa avstånd fördyrar och försvårar den offentliga servicen samtidigt som privat service som dagligvaruaffärer läggs ner. Med dagens resurser skulle det med utbildningssatsningar vara fullt möjligt att upprätta bra skolor i hela landet. 

En ny doktrin

  1. Regeringen och riksbanken har totalt utlovat och ställt till förfogande 1200 miljarder kronor i stödåtgärder (se tidigare paragrafer) vilket är historiskt mycket (men långt ifrån allt har använts ännu). 
  1. Regeringen lade fram en budget som Löfven kallade en sjujäkla satsning på välfärden. Som redan konstaterats så är det långt ifrån tillräckligt, vilket syns av att regioner och kommuner fortsätter att skära ned. Men det som ändå har hänt är nytt. Svenska staten har släppt budgetdisciplinen, en trend som syns över hela världen.
  1. Kapitalismen är inne i ett paradigmskifte och strukturell omdaning.  Sedan början av 1980-talet och fram till de senaste åren gällde globaliseringens era, eller den nyliberala eran som den också kallas. Det ska inte förväxlas med nedskärningar och privatiseringar. Nedskärningar och privatiseringar var en del men det var också nedslimmade stater, avregleringar, ökning av världshandeln och en allt mer globaliserad ekonomi. 
  1. Redan innan corona hade det tilltagande handelskriget mellan Kina och USA börjat rulla tillbaka delar av detta. Sedan 2008 har världshandeln stagnerat och vissa år minskat i absoluta tal samtidigt som de utländska investeringar rasat (FDI). Donald Trump intog Vita Huset för fyra år sedan med sitt America First. Utmanaren Joe Biden fortsätter med nationalismen. Biden kan dock komma att försöka värna relationerna med traditionellt allierade stater och block som EU i den nya perioden av skärpt rivalitet mot imperialistiska konkurrenter som Kina och Ryssland
  1. Vi vet inte exakt vilken sorts era som världen är på väg in i. Men det pekar mot att det är en mer protektionistisk och nationalistisk kapitalistisk era. Brexit är ytterligare ett exempel på det. Under våren såg vi hur olika stater hamnade i konflikt över smittskyddet. Nu ser vi hur frågan om vaccin-framställningen blivit en del i handelskriget. 
  1. Den svenska staten går in mer aktivt för att stödja “sina kapitalister”. Att Huawei och ZTE förbjuds delta i 5G-utbyggnaden  är ett ställningstagande på USA:s sida i handelskriget mot Kina. Det finns till och med exempel på att företag tar hem produktion. T ex Synsam tar hem sin produktion från Kina till Ockelbo.
  1. Kapitalismen har förut haft perioder där staten varit mer aktiv för att rädda det kapitalistiska systemet och försvara den härskande klassen, t ex på 1930-talet. Det betyder inte att arbetarklassen eller välfärden får något gratis. Precis som då kommer  välfärdsreformer bara kunna vinnas genom hård kamp underifrån. Den svenska regeringen under covid19 visar på ett arbetarfientligt statligt ingripande  för minskad strejkrätt och försöken att attackera arbetsrätten och införa marknadshyror mm. Nedskärningar och privatiseringar samt attacker på arbetarnas rättigheter och villkor  är fortsatt en del av kapitalismen. Fackföreningar och sociala rörelser måste nu på allvar ta lärdom från tidigare epoker och rusta till ett motstånd med strejker och massdemonstrationer, som ett led i kampen för att avskaffa kapitalismen.

Nationalismen möts av antirasism

  1. Den nationalistiska kapitalismen har en politisk del av nationalistisk propaganda som tydliggörs av Stefan Löfvens blågula flaggor under presskonferenserna. När Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen 2010 blev reaktionen 10 000 människor i protest mot rasismen på Sergels torg i Stockholm dagen efteråt. Idag är de normaliserade och Moderaterna och KD är öppna för samarbete. Ju mer attacker mot flyktingar som de andra partierna lägger fram – desto mer stöd vinner SD.
  1. Det senaste året har nynazistiska grupper fallit sönder i inre splittringar. Det finns ett latent hot att de kan växa igen, vilket skett i Danmark som har plöjt den väg som den svenska eliten valt att följa.
  1. Även delar av de som förut kallade sig vänster, till exempel splittringar från Kommunistiska Partiet i flera kommuner i Skåne, har nu slutat göra det och utökat sin nationalistiska och invandrarfientliga  propaganda. I de värsta fallen har det skett ett samgående med fascistiska krafter.
  1. Men det finns en ny stark antirasistisk medvetenhet främst bland unga och rasifierade, särskilt påtaglig vad gäller rasismen mot svarta och viljan att som utsatt själv bli aktiv. Det var senast i juni som Sergels torg åter fylldes till bredden i en spontan demonstration, den här gången under coronarestriktionerna. Även i Malmö samlades flera tusen. Black Lives Matter är ett exempel på att kamper idag ofta blir internationella och sköljer över världen.
  1. Socialister har historiskt kämpat för urfolks och nationella minoriteters rätt till självbestämmande, utöver borgerligt demokratiska rättigheter. Regeringen har nu lagt fram ett lagförslag om konsultationsordning rörande samer, där frågor som kan röra samer ska konsulteras med sametinget. Från sametingspolitiker har förslag lagts fram om att rennäringslagen slopas till förmån för en samelag som rör samiska rättigheter utöver rennäringen. Samtidigt saknas fortfarande ett minimum av ett svenskt ratificerande av ILO 169, konventionen om urfolks rättigheter. Frågor rörande minoriteters och urfolks kamp för rättigheter måste bevakas och vid kamp utbrott ska vi ingripa med analys ur klassperspektiv för att visa vägen med enad kamp mot nykolonial utsugning.
  1. En annan sådan global rörelse startade just i Sverige med Greta Thunberg i spetsen. Fridays for Future satte förra året världsrekord i demonstrationer på flest platser samtidigt i världen. Rörelsen har pressats tillbaka, men medvetenheten om klimatet och hur fel systemet är finns kvar, dock har tex Extinction Rebellions utåtriktade aktioner fortsatt trots coronakrisen.

Klimatkampen – för människors framtid

  1. Coronapandemin har på ett sätt visat sambandet mellan kapitalismen och klimathotet då nedstängningen av ekonomier i år lett till den största minskningen av utsläpp av nya växthusgaser hittills i världen. För att inte leda till en farlig uppvärmning på över 1,5 grader C behöver minst en lika stor minskning ske varje år i tio år.  Detta måste ske genom att  en socialistisk omställning – inte på det kapitalistiska sättet som nu skett då följden blivit en dramatisk ökning av massvält och hunger i världen.
  1. Pandemin har tillsammans med en fortgående klimatkris även lyft frågor om kapitalismens rovdrift på miljö och hur det hänger samman med samhällens centralisering. Vinstdriven industri på animaliska livsmedel har visat sig vara en kritisk faktor för utbrott av sjukdomar. Därtill exploatering av skog och mark, som i sin tur tränger undan vilt djurliv vilket påverkar såväl klimatet som ökar risker för spridning av sjukdomar till tamboskap. En plan bort från industrialiserad djurhållning och att frångå animaliska livsmedel som huvudsaklig föda är viktiga delar i en socialistisk omställning av samhället. Med största hänsyn till den biologiska mångfalden, genom ett stopp för rovdrift på skog och mark, genom lokala närproducerande jordbruk och många fler åtgärder kan produktion inom planetens gränser uppnås.
  1. En viktig fråga för omställningen och också för människors hälsa är transporter och kollektivtrafik. Istället för ännu mer statligt stöd till flygindustrin och massbilismen som vi sett i pandemins spår behövs statliga interventioner för att tvångsomställa dessa industrier till bra, säker och gratis kollektivtrafik. Istället för att under pandemin omedelbart starta planen för utöka turtätheten och tillhandahålla munskydd blev det minskad turtäthet i exempelvis Stockholms kollektivtrafik. Det ledde till ökad trängsel som tillsammans med Folkhälsomyndighetens dåliga råd ledde till ökad smittorisk. De privata bolagen inom kollektivtrafiken har även använt pandemin som ursäkt för att avskeda anställda och försämra villkoren. Bussförarna tog kamp för säkrare arbetsmiljö och vann att framdörrarna stängdes. När kontrollanterna drogs in ledde det till en ökad möjlighet till att inte betala för resan, vilket ger en glimt vad som skulle kunna vara möjligt. 
  1. När resenärerna vill undvika att trängas i kollektivtrafiken kommer fler att välja alternativa färdmedel. Bilen är nära till hand, men är en klimatbov, förstör stadsmiljön och är ineffektiv eftersom den tar mycket plats. Pandemin har skapat en möjlighet att få fler att cykla och gå där det är möjligt, färdsätt som är miljövänliga och hälsosamma. Men det behövs radikala åtgärder. På kort sikt behöver kommunerna begränsa bilismen i stadskärnorna, omdisponera gatuutrymmet i städerna till gång och cykel, underhålla cykelbanorna på vintern samt erbjuda tjänster som cykeldelning, cykelservice etc. På sikt behövs investeringar i ett sammanhängande nätverk av säkra cykelbanor och gångbanor.

Socialistisk Feminism

  1. En annan global rörelse har varit kvinnokampen de senaste åren. I Sverige har dock den feminitiska  rörelsen pressats tillbaka. Det finns fortfarande en feministisk och dock har en hbtq+-aktivistisk medvetenhet främst bland unga. Staten och arbetsmarknaden (genom ökad stress inte minst under pandemin)  har däremot slagit till med en backlash mot Metoo som inte har besvarats med kamp. Det antifeministiska hatet har ökat. Även förvirringen har ökat, inte minst för att regeringen med sina attacker kallar sig för feministisk. Arbetarkvinnor är fortfarande mer till vänster än män och där växer, med erfarenheterna från pandemin, en vilja till kamp för välfärdens villkor.
  1. Det utspridda arbetet i hemmet under pandemin har minskat stressen för en del löntagare, men också ökat isoleringen och ökat en annan form av stress, pressen av hushållsarbetet. Rapporter visar också att våld i hemmet ökat som ett resultat av lockdowns. Andra har fått ännu mer arbetsuppgifter när verksamheten ska coronaanpassas samtidigt som sjukskrivningarna ökat dramatiskt. Pandemin i stort i Sverige och världen har ökat genusgapet inom arbetarklassen och i många länder kastat tillbaka viktiga reformer som kvinnokampen vunnit, t ex aborträtt.
  1. Många tjänstemän och andra har tvingats att jobba hemifrån under pandemin. Detta ökar risken för social isolering och bristande ergonomi, vilket skapar psykosociala och fysiska besvär. En viktig kampfråga är att tvinga arbetsgivarna att ta ansvar för arbetsmiljön även när arbetsplatsen är förlagt till hemmet. Det går att ana att frågan om arbetsplatsen och “flexibelt arbetsliv” kan bli stor framöver. Både att ha rätten att jobba hemma när det fungerar bra och att ha rätten att ha en arbetsplats att gå till, med ergonomisk arbetsmiljö social gemenskap, inflytande över arbetsplatsen, övervakande chefer  mm. För facklig organisering och kollektiv medvetenhet som den ser ut idag är det en fördel med arbetsplatser. Den fackliga organiseringen behöver oavsett fysiska förhållanden fortsätta, utökas och bli mer kämpande. 

Hyreskamp

  1. Trots hemmets ökade betydelse under pandemin så har det inte kommit något politiskt initiativ på den fronten från regeringen, till skillnad från t ex Danmark som passar på att lansera ett statligt kreditinstitut för upprustning av allmännyttan. Den svenska regeringen går åt motsatt håll. Den statliga utredningen för marknadshyror är sjösatt och ska bli klar i slutet av våren 2021. 
  1. Hyresgästföreningens styrelse domineras helt av socialdemokrater som av lojalitet med regeringen tonar ner sin kritik av marknadshyror. De beslutade i april att utesluta RS-medlemmen Kristofer Lundberg som var ordförande för hela Hyresgästföreningen Väst och som hade spelat en roll i att denna del av rörelsen blivit mer militant och gått i bräschen för motståndet mot marknadshyror.
  1. Kampen har ändå formerat sig vidare, ofta utanför Hyresgästföreningens organisation. 18 april-kommittén siktar in sig på en protestdag mot marknadshyror den 18 april. Det finns många nätverk lokalt mot renovräkningar och ett växande krav för hyressänkningar i årets hyresförhandlingar.

Arbetarkamp – avtalsrörelsen och arbetsrätten

  1. Det var trycket underifrån som efter flera vändor fick LO att säga nej till medlarnas bud i de påtvingade förhandlingarna om försämrad arbetsrätt. Högern matar arbetsgivarna. Både den traditionella högern M, KD, C och L, men även S och MP som har gått med på att det blir lagstiftning om att försämra arbetsrätten om inte facken gör upp själva.Svenskt Näringsliv och de andra arbetsgivarna har vuxit sig mäktiga och vill ha mer. 
  1. Trots att LO till sist sa nej till det slutbud om en förhandlad försämring av anställningsskyddet som ett oenigt PTK och Svenskt Näringsliv kommit överens om har regeringen beslutat att den överenskommelsen ska bli grunden för ny försämrad LAS (lag om anställningsskydd). Det återstår att se om de sju LO-förbund plus Kommunal som tydligast vägrat acceptera försämringen vågar mobilisera till massiva protester med politisk strejk  för att stoppa regeringens nya LAS-lag.
  1. Att regeringen för att rädda januariavtalet är beredd att köra över stora delar av LO och den massiva opinion som finns inom fackföreningsrörelsen och på arbetsplatserna mot försämringar i anställningstryggheten tar socialdemokratins kris till en ny nivå. 
  1. I den pågående avtalsrörelsen vill arbetsgivarna använda krisen för att få igenom flerårsavtal utan centrala påslag på lönerna, vilket tillsammans med att förbund som Kommunal och Handels även kommer att driva frågor om förbättrat anställningsskydd kan göra avtalsrörelsen mycket laddad.
  1. Om det blir en riktig strejk i avtalsrörelsen, t ex från Kommunal, Handels eller Seko, skulle det hjälpa mycket att stärka arbetarkollektivet även politiskt och skaka av sig feberdimmorna av ruttna kompromisser. Hade det gått att lita på att Vänsterpartiet ger en vägledning för kamp i detta läge hade det hjälpt mycket. Den fackliga delen inom partiet har stärkt sina positioner så det är inte avgjort, men partiledningen är uppbundna till Socialdemokraterna. De har svikit gång efter annan sedan de tryckte på den gula knappen i januari 2019 (och släppte fram S-MP-regeringen stödd av C och L).  

Politisk instabilitet och  behovet av ett nytt arbetarparti

  1. Den svenska staten har gått in för att framför allt rädda storföretag och banker i pandemin och i den ekonomiska krisen. Många svaga grupper har helt lämnats utan stöd. Vilket stöd fick den stora del av befolkningen som är över 70 år av samhället? Ingenting. De fick bara direktiv att isolera sig. Vilket stöd fick alla riskgrupper? Det var först efter ett halvår som det kom någon form av försäkring för riskgrupper, men den är svag och lämnar ändå många utan försörjning.
  1. Hur kommer det sig att en sådan tydlig klasspolitik inte lett till ett uppror? Att få till ett spontant uppror utan vägledning kräver en uppladdad desperation där en stor del av befolkningen känner att det finns ingen annan utväg än att ta till gatorna. Hade det däremot funnits en politisk röst för arbetarklassen som inte suttit still i båten utan sagt ifrån under pandemin så hade det varit lättare för klassen att se politiskt klart  och haft självförtroende att kämpa. Vänsterpartiet satt mestadels tyst under våren och röstade för 300 miljarder av stödpengarna. Det är därför det behövs ett nytt socialistiskt parti för arbetare och unga.
  1. Det är svårt att säga om regeringen kommer sitta kvar hela mandatperioden eller inte. Miljöpartiet lyckades förhala frågan om Migrationsöverenskommelsen till våren så de lär inte fälla regeringen. Vänsterpartiet skulle kunna fälla regeringen och gå fram i ett nyval om de samtidigt gjorde en vänstersväng och uppmanade till masskamp. De skulle eventuellt kunna gå fram något även utan detta. För högern är det nog bättre att låta Socialdemokratin dala tillbaka till sina vanliga låga opinionssiffror, vilket de är på väg till. Löfven lyckades som de flesta regeringarna öka i stöd under pandemin. Men det kan uppstå skandaler och omsvängningar som gör att högeroppositionen får med sig C och L för att fälla Löfven. Politiken sitter i ett skört husbygge.
  1. Sociala rörelser kan uppstå snabbt och utan förvarning. Problemet är att de försvinner snabbt också. För att massorna ska dra mer långtgående slutsatser behöver de vara i kampen ett längre tag. Den internationella utvecklingen visar dock att trenden är att rörelser pågår under längre tid. Även i Sverige finns exempel, skolkampanjen i Luleå har pågått sedan 2015. Rättvisepartiet Socialisterna har snart femtio år av erfarenheter bakom sig. Vår uppgift är att vara arbetarklassens minne. Vi tar fram dagskrav att kämpa för och kopplar ihop olika rörelser till gemensam kamp för övergångskrav som pekar mot behovet av att ändra systemet i grunden. Arbetarklassen i Sverige är långt ifrån kuvad. Den kommer förr eller senare resa sig, och då är vi redo. 
  1. Vi måste vara inställda på att saker och ting inte kommer att återgå till det normala ens när pandemin klingat av. Kapitalisterna tar varje chans att flytta fram sina positioner och det blir en fråga om kamp för att återta rättigheter och friheter som begränsats under pandemin. Men som vi konstaterade i början – för många ger krisen en nyvunnen antikapitalistisk insikt om hur systemet hänger ihop.
  1. Kapitalismen har nu inträtt en ny era av existentiella klimat-, miljö- och hälsokriser som på ett helt nytt sätt hotar att undergräva alla förutsättningar för ett civiliserat liv. Klimatomställningen är brådskande för att förhindra att den globala uppvärmningen snart kan leda till oåterkalleliga och självförstärkande tippunkter i jordsystemet. En demokratisk och socialistisk värld är vad som krävs för att människan ska ha en framtid på planeten. Inget mindre.