
Av Stefan Lundqvist // Artikel i Offensiv
Många är de som varje dag får uppleva diskriminering in på bara skinnet. Sveriges välfärdsstat är inne i en total makeover – till det sämre.
Den första oktober börjar den nya arbetslöshetsersättningen att gälla. När arbetslösheten är skyhög (9,4 procent enligt Arbetskraftsundersökningarna, AKU – eller 6,9 procent enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna) så gör regeringen livet ännu svårare för arbetslösa. Den nya a-kassan innebär en snabbare avtrappning av ersättningen; långtidsarbetslösa kommer att få sin ersättning minskad med mer än i dag. Minskningen börjar tidigare och fortsätter även under tid med aktivitetsstöd.
I april kom regeringens utredning om ”Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper” – ett förslag som om det inte stoppas kommer att öka klyftor och segregation samt kasta tusentals familjer utan uppehållstillstånd i än större fattigdom.
Utredningens förslag – kvalificering och villkor:
- Att du, om du kommer från ett utomeuropeiskt land, ska kvalificera dig till förmånerna i socialförsäkringen. Rätten får du efter att under en femtonårsperiod utan avbrott ha bott fem år i Sverige. Tiden kan förkortas om du lyckats skaffa ett arbete och betalat skatt.
- Att du, på samma villkor som nämnts ovan, måste kvalificera dig för att ha rätt att söka ekonomiskt bistånd.
- 5 års godkänt boende i Sverige. Undantag i ”nödhjälpssituationer”.
Simon Vinge, på Akademikerförbundet SSR (fackförening för socionomer) är mycket kritisk:
– Regeringen rättfärdigar förslaget med att det skulle tvinga fram en ökad integration och minskat bidragsberoende. Jag undrar om de ens tror på det själva. Integration skapas inte genom att slå ut folk, det kommer snarare förstärka skuggsamhället med svarta jobb, arbetslivskriminalitet och ökad fattigdom. Eftersom det också gäller barnbidrag och föräldrapenning kommer det att slå hårt mot barnen, säger Vinge till tidningen Akademikern.
En annan grupp som har all anledning till att ansluta sig till ”Nu är det nog!”-demonstrationen den 9 september är personer med funktionsnedsättningar. I juni visade Riksrevisionens granskning på allvarliga brister i genomförandet av regeringens arbetsmarknadspolitik för dem. Särskilt den omstöpta Arbetsförmedlingen får svidande kritik.
I talande siffror beskrivs nedskalningen svart på vitt. Idag har cirka 52 procent arbete jämfört med 81 procent av övriga befolkningen. Var tionde får vänta i tre år på att få sin funktionsnedsättning identifierad. Men hälften står sedan helt utan stödinsatser.
Under 2014 hade 12 726 personer fått arbetshjälpmedel någon gång, jämfört med bara 6 147 personer 2023. År 2014 hade 26 402 personer personligt biträde någon gång, jämfört med 6 290 personer under 2023. 98 513 personer hade lönebidrag 2014. År 2023 hade den siffran sjunkit till 75 046 personer.
Nicklas Mårtensson, ordförande för den samlade Funktionsrättrörelsen, förväntar sig nu att regering och Arbetsförmedlingen efter Riksrevisionens hårda kritik tar sitt ansvar och gör något åt sina brister.■






Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.