I Bolivia vann vänsterpresidenten Evo Morales (som leder Rörelsen för socialism, MAS) ökat stöd i valet 10 augusti. 67,7 procent röstade för Morales, jämfört med 53,7 procent i valet år 2005. Men också högeroppositionen i den rika ”halvmånen”, i de så kallade Media Luna-provinserna, vann ökat stöd. En MAS-prefekt (guvernör) och två höger-prefekter förlorade sina poster i valet som utlyst till förtroende eller återkallning av presidenten, vice-presidenten och prefekterna i landets provinser.
Bolivia har länge balanserat på randen till inbördeskrig i den dubbelmaktsliknande situation som råder mellan den folkligt valda presidenten Evo Morales, ledare för partiet Movimiento Al Socialismo (MAS), och högeroligarkerna i landet.
I omröstningen den 10 augusti ställde presidenten sin egen och vice-presidentens, samt åtta av landets nio prefekters ställning på spel i en folkomröstning om fortsatt förtroende eller återkallande av deras mandat.
President Morales och vice-president Alan García vann ett markant ökat stöd inom varje delstat utom i Chuquisaca, vars huvudstad är Sucre, jämfört med i valet 2005. I hela landet stöddes Morales av 67,7 procent som röstade ”sí”, jämfört med 53,7 procent som valde honom till president 2005.
En MAS-kandidat förlorade sin förtroendepost med en hårsmån i delstaten Oruro, samtidigt som Morales ändå fick mer än 80 procent där. De två höger-prefekter som röstades bort var José Luis Paredes i La Paz och Manfred Reyes Villa i Cochabamba.
Manfred Reyes Villas, utbildad i USA-militärens School of the Americans, har tidigare tjänat under diktatorn Garcia Meza. Reyes Villas var den som skrev under privatiseringen av vattnet i Cochabamba som ledde till ”vattenkriget” år 2000, och är sedan han valdes till prefekt år 2005 beskylld för korruptionsskandaler, som inköp av lyxbilar för skattepengar.
Manfred Reyes Villas blev 2006 bortkörd av folkmassorna i Cochabamba, men den gången räddades han av president Morales som av omsorg om den konstitutionella ordningen istället utlovade folket det omval av alla prefekter där han nu två år senare röstades bort.
Reyes Villas har varit drivande i en internationell kampanj mot omröstningen och när sedan 64,8 procent hade röstat ”no” mot honom så vägrade han först att acceptera valresultatet. Protester från sociala rörelser i Cochabamba fick dock Reyes Villas ganska snabbt att tänka om och lämna över sin post till sin ställföreträdare Johnny Ferrel, för att ”unvika våldsamheter”.
Morales har sagt att han personligen inte kommer att utse efterträdaren, utan nomineringarna kommer att ske i samråd med de sociala rörelserna, samt urinvånar-, bonde- och arbetarorganisationer.
Morales vann även ökat stöd inom de rika Media Luna-provinserna. I Pando-provinsen var hans stöd dubbelt så stort med 52,5 procent, jämfört med i valet 2005 då han bara fick 21 procent röster. Likaså i Santa Cruz höjdes rösterna för presidenten från 33 procent år 2005 till 40,7 procent, i Beni från 16 procent till 43,7 procent och i Tarija från 31 procent till nästan 50 procent.
Vad som försvårar situationen är dock faktumet att stödet ökade även för de oppositionella prefekterna i de ”autonoma provinserna”. I Santa Cruz stöddes den självutnämnde ”guvenören” Ruben Costas av 66,4 procent, och i Beni fick prefekten Er- nesto Suárez 64 procent.
Detta ses av högeroppositionen som en seger över regeringen. De tänker fortsätta att använda all sin politiska, ekonomiska och mediala makt för att motarbeta Morales och hans sociala reformer oavsett hur mycket stöd omröstningen den 10 augusti visade att regeringen har.
Under Media Luna-prefekternas Conalde-möte (Nationellt demokratiskt råd) på onsdagen förra veckan så diskuterades främst hur IDH (direkta skatter från gasen) ska återtas av de rika provinserna. Merparten av dessa pengar används idag av Morales till att beskatta en pensionsreform för den informella sektorns arbetare på nationell nivå.
Hur som helst innebär Morales seger ökat självförtroende för vänstern.
Så här svarade en man i gruvarbetarstadsdelen Barrio Minero San José i staden Oruro, där Evo fick 78 procents stöd i förtroendefolkomröstningen, på Offensivs fråga om vilka förväntningar folk i Barrio Minero San José har på Evo Morales nu efter folkomröstningen.
”Nästan alla i Barrio Minero San José ger president Evo Morales sitt stöd och förväntar sig att Morales ska utveckla sin praktiska politik åt vänster genom att utvidga och fördjupa nationaliseringarna, i princip utrota analfabetismen, fördjupa sjukvårdsreformen genom stöd från Kuba och Venezuela, samt öppna statliga industrier och företag (som den utlovade cementfabriken i Oruro) för att därigenom minska arbetslösheten och bryta överklassens makt.”
Lina Westerlund
