”Chefen säger att det är ingen fara att jobba”

av Natalia Medina // Artikel i Offensiv

Samtidigt som dödsfallen i covid-19 ökar bland äldre arbetar personal i hemtjänst och på äldreboenden utan information och med undermålig skyddsutrustning. Offensiv har pratat med Fatou och Virpi som berättar om hur det ser ut på deras arbetsplatser.

Fatou Darbo, undersköterska på kommunalt äldreboende i Stockholms stad:
– På senare tid har det varit massor av ny personal från olika bemanningsföretag. På vissa avdelningar har vi fler från bemanningsföretagen än vad vi har fast personal och timanställda. 

Vad för skyddsutrustning finns det?
– Just nu har vi egengjorda skyddsvisir som är gjorda av overheadfilm, resår och skumgummibitar! Tillsammans med det har vi engångsmunskydd och engångsskyddsrockar. 

Har städrutinerna förändrats?         
– Städrutinerna är som vanligt, förutom att vi spritar alla ytor flera gånger per dag. Det som också har förändrats är att vi får byta lakan och kläder hos de som är drabbade av covid-19 mycket oftare.

Finns det rutiner för när någon brukare blir sjuk?
– Vi får titta till dem och ta tempen på dem mycket oftare än tidigare. Andra rutiner som vi har är att de brukare som blir sjuka får stanna inne på sina rum eller avskärmat från de andra. 

Vad finns det för rutiner för att skydda brukarna? 
– Att tvätta och sprita händerna ofta. Vi spritar även visiren efter varje gång som vi har varit inne hos en brukare. 

Har arbetsgivaren vidtagit åtgärder för att skydda de anställda som tillhör riskgrupperna? 
– Nej, det har varit flertal personal som inte har blivit informerade. Många är arga, rädda och frustrerade på grund av brist på information och material. Jag är väl mer arg på hur detta hanteras av regeringen! Tycker att någonting borde ha gjorts för längesen, men än idag går saker i snigelfart. Saker borde förberedas och tas på allvar.

Virpi Palmunen arbetar kväll som vårdbiträde inom den kommunala hemtjänsten i Stockholms stad:
– På min arbetsplats arbetar det ungefär 70 anställda. Det är många timanställda och vikarier på kvällar och helger. Det finns inte tillräckligt med personal på helgerna; det fattas alltid, de måste ringa in folk. Ibland ber de, men det har också varit tal om att beordra in anställda att jobba. 

Vad för skyddsutrustning finns det?
– Tidigare har det funnits fri tillgång till handskar, skoskydd och handsprit. Numera under coronatider måste varje anställd istället kvittera ut skyddsutrustning. Dåliga arbetskläder skapar också en dålig arbetsmiljö. Det finns inte t-shirts och byxor för tjejer i lämpliga storlekar. Man får leta överallt, även i männens omklädningsrum. Ibland måste jag ta för stora kläder. Då har det hänt att jag har fastnat med t-shirten i dörrhandtag eller dylikt.

Har städrutinerna förändrats?
– Jag vet inte, jag tror att det har undvikits att städa hos vissa kunder. Det görs inget extra som till exempel att sprita handtag.

Finns det rutiner för när någon brukare blir sjuk? 
– Det är nog från fall till fall. Hittills har vi inte haft några bekräftade coronasjuka kunder. Rutinerna har hittills varit ”försiktighet”. Det finns en webbutbildning som alla ska göra om basala hygienrutiner. Jag undrar dock vad hjälper det om vi inte får de skyddskläder som behövs, när stadens riktlinjer är så dåliga att personalen ändå gör som vanligt med hygienen?

Vad finns det för rutiner för att skydda brukarna?
– Hittills endast det vanliga med handskar och att tvätta händerna innan man ska in hos brukaren. Hittills inget annat, som munskydd.
– Kollegor har nog funderingar om att hur man kan skydda brukarna. De flesta löser situationen på egen hand om de är rädda att gå till någon; kanske går de inte in till personen, utan avböjer besöket. 
– Det var en dam som sade att hennes man gick bort några dagar innan jag var hemma hos henne och att sjukhuset sa att han hade coronaviruset. Damen berättade att hon kanske också hade det. Jag stod inne hos henne ett par meter ifrån. Det var leverans av en matlåda, ingen vårdande insats, men ändå. Jag hade inte fått någon information av min chef innan jag gick hem till henne, fastän min närmsta chef hade information. Jag varnade min arbetskamrat som skulle dit dagarna därpå, att det finns misstanke. Men cheferna tog det inte på allvar, INGENTING. De ville inte ens ta reda på fakta från sjukhuset.

– Chefen säger att det inte är någon fara att jobba när man följer hygienrutinerna. En del av mina kollegor är frågande till om det räcker med att tvätta händerna och jobba som vanligt. En del bryr sig nog inte så mycket och ställer inte krav på arbetsgivaren, de orkar inte. Ingen bryr sig ändå. De flesta tar schemat och nycklarna och jobbar igenom sitt schema och går hem. Själv är jag arg för att cheferna inte lyssnade och inte vidtog åtgärder när jag talade om att det fanns två fall där man kunde misstänka smitta. I ett fall visste chefen om situationen, men de informerade inte personalen. De utsatte personalen för risk att smittas. Cheferna tog det inte sakligt, utan slingrade sig och hittade endast olika bortförklaringar… Otroligt!
– Det fanns kit med skyddskläder att ta med sig på kontoret om det skulle komma misstanke om coronasmittan hos en kund!
– Det är många som inte är medlemmar i facket för att de är inte fast anställda. Det finns endast ett skyddsombud, som är sjukskriven nu. Det var en annan på gång, men som också är sjukskriven. Så just nu, när vi behöver det som mest, finns det ingen som ser arbetssituationen.