Benazir Bhutto, ledare för PPP (Pakistan Peoples’ Party), dödades i ett självmordsattentat efter ett offentligt valmöte i Rawalpindi den 27 december. Hennes tragiska död har än en gång avslöjat den instabila situation som råder i landet. Regeringen har utpekat en grupp kopplad till al-Qaida, ledd av stamledaren och krigsherren Baitullah Mashud, som ansvarig för mordet.Benazir sa vid upprepade tillfällen att det inom statsapparaten fanns personer som önskade hennes död.
Hon undkom ett dödligt självmordsattentat den 18 oktober 2007 i Karachi vid det massmöte som firade hennes återkomst från exil. I attacken dödades 150 personer. Hon fanns på al-Qaidas och andra reaktionära islamistiska gruppers dödslista.
En al-Qaida talesman i Afghanistan har tagit på sig ansvaret för mordet. Talesmannen hävdade att hon dödats på grund av hennes allians med ”de otrogna” och för att hon var en amerikansk agent.
Våldsamheter har uppstått som ett resultat av att nyheten om Benazirs död spridits över landet. Hennes hemprovins, Sindh, har varit i våldets klor sedan arga folkmassor satt banker, myndighetsbyggnader, bensinstationer, oljepumpar, järnvägsstationer, tåg, bilar, bussar och butiker i brand över hela provinsen.
Tjugofyra personer har hittills dödats i våldsamheter [militär och polis har fått order om att skjuta för att döda om våld uppstår, redaktionens anmärkning].
Hela landet har lamslagits av protesterna och regeringen har utlyst tre dagar av landssorg. Tågtrafiken och andra transportmedel står stilla.
Situationen liknar en generalstrejk, men en spontan sådan som inte har organiserats, och som har antagit en upprorisk karaktär i vissa områden.
Även många arbetare och fattiga som inte varit öppna Bhuttoanhängare har uttryckt sin ilska mot regeringen som helhet. Om protesterna förenades i bygget av demokratiska försvarskommittéer runt om i Pakistan, skulle de frambringa en rörelse som vore fullt kapabel att få den hatade Musharrafregeringen på fall.
Bakslag för USA
Det kan inte uteslutas att reaktionära delar av statsapparaten har varit inblandade i attentatet.Fundamentalistiska och nationalistiska element inom statsapparaten är nära lierade med olika beväpnade reaktionära islamiska grupper. Många av dessa grupper har bildats av statsapparaten, speciellt av underrättelsetjänsten, och de var inte nöjda med Bhuttos proamerikanska inställning. Inte minst vände sig dessa grupper mot hennes verbala opposition mot militant islamism och extremism.
Benazir Bhutto var en stark anhängare av det USA-ledda kriget mot terrorismen och stödde militära operationer mot olika grupper. Det råder ingen tvekan om att reaktionära extremiststyrkor ligger bakom hennes död.
Hon är den fjärde inom Bhuttofamiljen som har dödats av det politiska våldet. Förutom hennes far har också två av hennes bröder dödats av statsapparaten.
Trots att hennes far, Zulfikar Ali Bhutto, grundare av PPP, hängdes 1979 av general Zia-ul-Haqs militärdiktatur eftersträvade Benazir alltid en kompromiss med det militära etablissemanget.
Benazir övergav en politik ”för massorna” för att etablissemanget skulle vara nöjda. Trots detta litade aldrig militären och den styrande eliten i Pakistan på henne.
Mobilisera arbetarna och de fattiga mot reaktionen
Socialist Movement Pakistan, SMP (CWI Pakistan), fördömer kraftfullt mordet på Benazir Bhutto. Vi motsätter oss terroristaktioner och de metoder som reaktionära religiösa extremiststyrkor använder.SMP har också hela tiden gjort klart att vi är motståndare till den imperialistvänliga och kapitalistiska politik som Benazir Bhutto och PPP-ledningen står för.
Till och med under sin mest radikala period begränsade sig PPP-ledningen till att endast utlova begränsade reformer av det ruttna kapitalistiska och feodala systemet i Pakistan, utan att ens förklara hur de skulle genomföras. Vid makten slutade de med att fylla sina fickor och attackera arbetarklassens demokratiska rättigheter och levnadsstandard.
SMP fördömer också individuell och statlig terrorism riktad mot enskilda eller grupper.
SMP står för arbetarklassens självständiga politiska masskamp för att störta det nuvarande kapitalistiska och feodala systemet.
SMP pekar på att religiös extremism endast kan bekämpas med massrörelser från arbetarklassens och fattigas sida. Den nuvarande regimen har misslyckats med att besegra den religiösa extremismens reaktionära styrkor.
En välorganiserad och väl förberedd politisk massaktion och generalstrejk kan besegra reaktionära styrkor.
Den nuvarande våldsvågen kommer inte att kunna få regimen på fall eller besegra de reaktionära styrkorna, istället behöver arbetarklassen en politisk massrörelse med en klar inställning och ett klart program som tar upp majoritetens dagliga situation, med ökande matpriser, massarbetslöshet och fattigdom.
SMP (CWI Pakistan)
den 29 december 2007
