”Döden för svenska skolan”?

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

Desperata rop hörs runt om i skolsverige – efter åratal av åtstramningar är nedskärningar och underskott värre än på mycket länge. Fackförbundet Sveriges Lärares undersökning ”Döden för svenska skolan” ger siffrorna svart på vitt: 62 procent uppger att nedskärningar görs på deras skola kommande läsår och 94 procent är oroliga för effekterna. Men det finns också motstånd – ett exempel är den samlade manifestationen för folkhögskolornas framtid den 19 september.

Bara från nyheterna de senaste veckorna: 200 miljoner kronor bort på Malmös skolor och förskolor (beslut av S, L och MP), Robertsfors saknar tiotals miljoner och skolmjölken hotas (S,V, C med flera styr), 24 miljoner tas från skolan och äldreomsorgen i Mariestad (M,C, KD), och Laholm ska spara 35 miljoner (C, M, L, KD och S). I Örebro har de styrande (S, C och M) enligt Sveriges Lärare dragit ned 200 miljoner kronor på skola och förskola de senaste sex åren, och nu väntar ytterligare nedskärningar på 50 miljoner kronor.
I Göteborg har S-, V- och MP-styret beslutat att 500 tjänster ska bort. I Stockholm stad (med samma styrande koalition) fick skolorna 100 miljoner kronor i tillskott, men behovet är enligt Sveriges Lärare 250 miljoner kronor för att undvika nedskärningar.
– Vi vet att elever med särskilda behov som har lyckats få en fungerande skolmiljö med hjälp av en elevassistent nu inte kommer att ha den personen vid sin sida, säger Britt-Marie Sellin, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm, till Sveriges Radio den 21 augusti.

Alla etablerade partier deltar i nedskärningsvågen runt om i landet. Val och eventuellt regeringsskifte är inte någon lösning.

Folkhögskolorna är speciellt attackerade av högerregeringens politik. Från årsskiftet försvann en halv miljard kronor i extra statlig finansiering över en natt, samtidigt som statsbidragen inte har räknats upp med inflationen. Redan har närmare 200 lärare sagts upp på olika folkhögskolor i landet. Till det kommer varsel och uppsägning av annan personal.
Många skolor tvingas ta bort kurser, till exempel för grundläggande gymnasiebehörighet och undervisning i svenska för flyktingar. Markaryds folkhögskola är en av de folkhögskolor som hotas av nedläggning på grund av stora underskott, trots att de gjort sig av med fem tjänster.
Men protesterna växer. Efter demonstrationer i Stockholm, Malmö, Skurup, Göteborg med flera orter under våren är det nu folkhögskolornas tur.
– Det är dags att säga stopp, säger Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskolan, som arrangerar en manifestation på Sergels torg i Stockholm den 19 september, till Vi Lärare den 18 augusti.
Även i Göteborg blir det manifestation den 19 september på Gustaf Adolfs torg kl 13.

För att verkligen sätta kraft bakom orden behöver Sveriges Lärare tillsammans med andra berörda fackförbund utlysa en gemensam protestdag med manifestationer i alla större städer, för att kräva en fullt ut finansierad skola som kan uppfylla det behov som barn och elever har, med dräglig arbetsmiljö för all skolpersonal.
Alla etablerade partier deltar i nedskärningsvågen runt om i landet. Det visar att en väntan på val och eventuellt regeringsskifte inte är någon lösning. Bara en gräsrotsrörelse bland lärare, annan skolpersonal, elever och föräldrar kan tvinga fram ett stopp på de styrandes prioritering av gåvor till rika och höginkomsttagare medan skolan blöder.