Dödlig vårdskuld

av Johan Sand, specialistsjuksköterska // Artikel i Offensiv

Samtidigt som tecknen på en andra våg av covidsmitta blir allt tydligare kämpar sjukvårdssverige med att försöka arbeta ikapp den uppskjutna vården – vårdskulden – som är ett resultat av den snabba omställningen och förskjutningen till pandemivård som skedde i våras.

Enligt tidningen Sjukhusläkaren utfördes cirka 65 000 färre planerade operationer i Sverige mellan den 16 mars och den 6 september i år jämfört med året innan, vilket innebär en minskning med 44 procent. Till det bör läggas cirka 5 000 färre akuta operationer vilket motsvarar 7 procent. Totalt uppgår alltså vårdskulden vad gäller operationer till cirka 70 000. 
Det finns stora skillnader mellan olika regioner. I Uppland och Västerbotten är nedgången i andelen utförda operationer 27 procent, medan den i Västmanland är 63 procent.

Utöver operationer har också både undersökningar och andra behandlingar skjutits upp, och även där finns således en vårdskuld. I många regioner har flera olika cancerscreeningar, till exempel livmoderhals, skjutits upp. 
Enligt RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, har cirka 12 procent färre människor diagnosticerats med cancer under perioden mars-augusti 2020 jämfört med året innan. Det finns tecken på att denna nedgång kvarstår även när screeningprogrammen har återupptagits. 
I region Stockholm var nedgången i antalet cancerdiagnoser 22 procent så sent som i augusti i år jämfört med året innan. Chefen för Regionalt cancercentrum, Lena Sharp, säger att ”Det är allvarligt eftersom vi kan göra mycket för att bota cancer om den upptäcks tidigt” (Aftonbladet 2/10). 
Även om cancerkirurgi och andra cancerbehandlingar (cellgiftskurer, strålbehandlingar med mera) har utförts som vanligt under den intensivaste pandemiperioden riskerar alltså följdverkningarna att bli allvarliga och i värsta fall dödliga.