En bok om USA:s djupa rasistiska rötter

av Hans Östensson // Artikel i Offensiv

Med boken Svart Historia – Slaveri – rekonstruktion – återförslavning (Förlag: Bokförläggarna Röda Rummet, 2021) har Peter Widén åstadkommit en mycket läsvärd och faktaspäckad bok om amerikansk historia från 1700-talet till idag. Detaljrikt tecknar han en historia om detta märkliga USA; dess myter, våldsamheter, rasism, och klasstrider. 

Boken ger en djup inblick i varför en rörelse som Black Lives Matter fick en så enorm sprängkraft. Rasismen är fortfarande starkt levande och så länge den historiska beskrivningen på många sätt vilar på fake news har USA svårt att gå vidare.
Boken avviker förtjänstfullt från den gängse historieskrivningen och visar tydligt hur klassaspekten präglar mycket av de lagar och ställningstaganden som genomsyrar det politiska livet idag och historiskt. Redan den ”heliga” konstitutionen är inte skapad av några ”ädla” personer med chefsideologen Madison i spetsen. ”Moraliska aristokrater” som utgående från ideal från antiken format och skrivit den amerikanska konstitutionen. 
Den är en kompromiss mellan de härskande klasserna i norr och söder. Ett fyrtiotal delegater från de olika delstaterna arbetade under några månader fram den nya författningen. Dessa delegater, många av dem var slavägare, lyckades formulera den mäktiga inledningen som säger att ”alla människor är skapade lika”. Hyckleriet framstår som gränslöst. Enda förklaringen till formuleringen måste vara att de vita grundlags-fäderna ansåg att de svarta inte riktigt var människor i samma mening som de själva.
Fortfarande tolkas varje ord i denna konstitution av tusentals jurister. Orden betraktas som så heliga att Högsta domstolen med sina nio på livstid utnämnda domare nästan betraktas som Guds sändebud, och det politiska livet utspelas i dess skugga.

I den gängse historieskrivningen avskaffades slaveriet formellt efter att nordsidan segrat i inbördeskriget. Visserligen erkänns av historieskrivarna att de svarta fortfarande inte var jämställda med de vita, och att mycket återstod att göra 1865.
Widén bygger som bygger sin bok på djupläsning av några amerikanska författares verk. Bland andra Peter Camejos bok Racism, Revolution, Reaction 1861-1877 och Douglas A Blackmons Slavery by another name. De menar att även om slaveriet formellt avskaffades kan man säga att de svarta ”återförslavades”. Villkoren för de återförslavade var inte i alla avseenden desamma som före 1865, men i många fall blev situationen till och med sämre för den afro-amerikanska befolkningen än under slaveriet.
Efter inbördeskriget där fler amerikaner dog (620,000) än sammantaget under de båda världskrigen och Vietnamkriget var landet utmattat. Radikala slavmotståndare (abolitionisterna) och Nordsidans industrikapitalistiska intressen lyckades blockera de reaktionära demokraterna – ”de vitas parti” – genom att stödja de svartas rätt till att rösta. 
Sydstaterna som förlorade kriget ville inte ge upp så lätt och för Lincoln var det viktigaste att hålla samman unionen. Även om han var emot slaveriet lät han sydstaterna hållas och Black Code-lagarna mellan åren 1866-1868 skapades. Segrarna i inbördeskriget kunde dock under några få år genomföra radikala förändringar i sydstaterna. Det var den radikala rekonstruktionens tid då allt tycktes möjligt och att segern i kriget skulle kunna innebära radikala förändringar.

Men en så radikal rörelse kunde inte få fortsätta. Det var en outhärdlig situation för de vita plantageägarna. Både i norr och söder insåg man riskerna med att släppa fram arbetarklassen, både de svarta arbetarna och de vita, och snart inleddes kontrarevolutionen i söder. 
Motståndet från Nordsidan var minst sagt halvhjärtat. Genom terror och massakrer i till exempel New Orleans och Memphis tvingades de radikala republikanerna bort från makten. Detta berodde också på att industrikapitalisterna i norr inte längre behövde de svartas röster eftersom sydstatsdemokraterna började överge sina tankar om att sprida plantageekonomin i hela USA.
Black Code-liknande lagar infördes. De svarta fick inte bära vapen, inte rösta, vita och svarta fick inte gifta sig. En afroamerikan som talade för högt inför en vit kvinna kunde sättas i fängelse. På snart varje område kom segregeringen att gälla. Beskrivningen av dessa nästan 100 år av våldsamt förtryck av de svarta är bokens viktigaste del.

Skapande av den första Ku Klux Klan-rörelsen, den andra och våldsammare kom några årtionden senare, var inte den enda paramilitära gruppen som härjade och som med terror satte skräck i den svarta befolkningen. Ett system av delstatliga fängelser byggdes där de svarta för minsta företeelse blev fängslade.
Detta kunde ske på många sätt. Storbolagen kunde tvinga de svarta att skriva på ett kontrakt som måste följas, annars blev det hårda bestraffningar och fängelsestraff och de stora bolagen kunde ”hyra” arbetskraften. Även den lokala sheriffen och fredsdomaren kunde sätta de svarta i fängelse och göra dem tillgängliga för det lokala företaget.
Eftersom varje förseelse, och det fanns oändligt många, kunde resultera i ett fängelsestraff kunde de stora företagsägarna och de mindre företagen knyta de svarta till sig i slavliknande förhållanden.
Hela södern präglades av delaktighet i systemet. Huvudsyftet var att skapa en undergiven, billig arbetarklass som inte organiserade sig.
Ett annat sätt att binda de svarta till sig var skapandet av den så kallade sharecroppingen, där de svarta genom att arrendera en jordplätt och låna av jordägaren till utsäde och utrustning, satte sig i skuld till jordägaren. Jordägarna dikterade villkoren och skuldsättningen blev ofta livslång. För en skuldsatt var det förbjudet att flytta.
Radikala krav på jordreform motarbetades med frenesi, även från Nordsidans industrikapitalistiska intressen.

Boken är oerhört rik på beskrivningar hur förtrycket av de svarta kunde pågå och accepteras i århundraden. Vad som gör Widéns bok så läsvärd är att han lägger ett klassmässigt raster över retoriken och visar att bakom de högstämda orden låg en strävan från de ledande samhällsklasserna att behålla sin makt och hålla tillbaka arbetarklassen. Detta märks också av beskrivningen av de stora politiska partierna som agerar för att stödja sin klass.
Vad har denna våldsamma historia för inverkan på dagens USA? Fortfarande är valdeltagandet litet. Endast 6 procent av befolkningen röstade vid det första valet efter befrielsen från England. Fortfarande är det kapitalet, idag finanskapitalet, som styr. Fortfarande gör tongivande krafter allt för att hindra alltför radikala kandidater att komma fram – se på hur det demokratiska etablissemanget kraftsamlade för att hindra den radikala ”socialdemokratiska” kandidaten Bernie Sanders att nå framgång.
Uppkomsten av de högerreaktionära antidemokratiska grupper som idag finns i USA har skapats ur den historiska myllan och utgår från samma konspiratoriska och rasmässiga föreställningar som har präglat den amerikanska historien.
Widéns bok är viktig för att förstå USA och bör läsas av många politiskt intresserade.

Författare: Peter Widén
Förlag: Röda Rummet
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 256

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!