En fullskalig kris för den globala kapitalismen

2008-11-06 16:30:56




Finanskrisen sprids nu till en fullskalig ekonomisk kris i hela världen. Ekonomin krymper i USA, EU och Ja­pan, samtidigt som tillväxten bromsas kraftigt i resten av världen. Värst drabbas de fattigaste länderna.

Aktiebörsernas bungyjump fortsätter, liksom bankkrisen. Bank of England uppskattar de globala bankförlusterna till 2 800 miljarder dollar (22 000 miljarder kronor).
Tusentals miljarder i olika räddningspaket har hindrat bankkonkurser, men inte upphävt kreditåtstram- ningen. Alla som har skulder – från hushåll till företag och stater – möts av allt hårdare villkor.
Samtidigt har finanskrisen nu öm­sat skinn till en ekonomisk kris för världskapitalismen. Jobb och levnads­standard är hotade för hundratals miljoner människor, liksom hela länders ekonomier.
USA-banken JPMorgan Chase tror i en rapport att hela världens ekonomi minskar med en procent under det sista kvartalet i år och första kvartalet nästa år.

För hela 2009 tror banken på en global tillväxt på bara 0,4 procent. Prognosen – som heter ”En dålig vecka i helvetet” – skulle om den infrias betyda en social och ekonomisk katastrof.
Enbart på grund av befolkningstillväxten behöver världen en tillväxt på 3 procent för att de ekonomiska tillgångarna per invånare inte ska minska. Den extremt ojämlika fördelningen av resurser gör att de fattiga får ännu mindre vid en ekonomisk nedgång.
Världsbanken har sammanställt en lista på 28 länder, varav 13 afrikanska stater, som är särskilt sårbara för det tredubbla hotet från mat- och bränsleprisökningarna, samt finanskrisen.
Krisens allvar visas av de extrema krispaketen från kapitalistiska politiker världen över. Alla privatiseringspredikanter har plötsligt blivit före- språkare av massiva statliga insatser, inklusive statligt ägande av banker och företag. Teorier och ideologier läggs åt sidan – om inget görs nu, bäddar nedgången i ekonomin för ”främlingsfientlighet, nationalism och revolution” skriver Martin Wolf, ekonomisk chefskommentator i Financial Times. För politiker och kapitalister handlar det om att försöka rädda hela det profitstyrda samhällssystemet.
I exempelvis Tyskland planerar regeringen redan nu i veckan ett paket på 50 miljarder euro (500 miljarder kronor) till industriföretag och för att öka konsumtionen. Frankrikes president Sarkozy har liknande planer för att rädda fransk industri från ”globala rovdjur” (utländska kapitalister).

De 15 euroländerna är redan i ekonomisk recession – att ekonomin krymper två kvartal i rad. EU-kommissionens nya prognos är att tillväxten blir 0,1 procent för nästa år. I ett alternativt scenario minskar ekonomin med 1 procent. Spaniens och Irlands ekonomier krymper redan, me- dan Tysklands, Italiens och Frankrikes troligen också gör det.
EU-kommissionen tror i samma prognos (den 3 november) att USA:s ekonomi krymper med 0,5 procent och Japans med 0,4 procent under 2009. I USA föll konsumtionen – som står för 70 procent av USA:s BNP – med 3,1 procent under tredje kvartalet. Mätningarna av konsumenters och direktörers förtroende för den ekonomiska utvecklingen visar rekordstora fall av index.
I EU utanför eurozonen förväntas den brittiska ekonomin krympa med 1 procent.
Den värsta krisen i Europa är dock i Öst- och Centraleuropa, vid sidan av Island.
I Ukraina har börsen i år fallit med 80 procent samtidigt som valutan tappat en stor del av sitt värde. Stålexporten, som står för 40 procent av in- komsterna från utlandet, faller nu. I förra veckan beviljades Ukraina ett lån på 16,5 miljarder dollar (127 miljarder kronor) av IMF, mot villkor om nedskärningar av statsfinanserna. Lånet motsvarar ändå bara en dryg fjärdedel av vad som behövs för att betala korta lån och räntor fram till nästa år.

I Ungern hjälpte nedskärningar, höjda räntor och ett lån från ECB (Europeiska Centralbanken) för att stoppa raset för landets valuta, forinten. Landets banker är utlandsägda och många lån är tecknade i euro, vilket gör valutaraset ännu värre. IMF, EU och världsbanken har nu lånat ut 25,1 miljarder dollar (193 miljarder kronor) och kräver bland annat att budgetunderskottet på 9 procent ska minska.
Den ungerska regeringen har bland annat lovat sänkta offentliga löner och pensioner.
Krisen i Baltikum blir också allt mer akut (se förra veckans Offensiv). Lettlands lån och underskott till utlandet beräknas nästa år bli fyra gånger större än inkomsterna från utlandet. För Estland och Litauen är skulderna 3,5 respektive 3,5 gånger större än de beräknade inkomsterna. De redan extrema nedskärningspaketen kommer att bli värre. Ett trolig utveckling är att länderna tvingas släppa koppling­en till euron och devalvera.
Även de nyaste EU-länderna Rumänien och Bulgarien står i tur för krisåtgärder.

Alla ”utvecklingsländer” kommer att drabbas av krisen. De är bero­ende både av sin export och av kapital till investeringar. Men flödet av kapital till de 30 största utvecklingsländer­na kommer att falla från 900 miljarder dollar (7 000 miljarder kronor) 2007 till 560 miljarder (4 300 miljarder) nästa år enligt en prognos från Världsbanken i oktober. I flera asiatiska länder jämförs krisen redan med den stora nedgången 1997.
I Sydkorea genomför regeringen nu åtstramningspaket och uppmanar till minskad import.
Även i Kina ­faller tillväxten kraftigt (se artikel här intill). Oljeländer som Ryssland hör också till dem som har påverkats mest.
En rad tecken pekar på att krisen för världskapitalismen kommer att förvärras:
  • Börsraset och kreditåtstramning­en slår nu hårt mot de stora hedgefonderna. Många spekulanter vill sälja eller dra sig ur, vilket bäddar för nya ras. Att dollarn och den japanska ye­nen ökat i värde på sistone är för att de som tidigare tagit lån i dessa valutor när räntan var låg nu tvingas beta­la tillbaka lånen.
  • Produktionen av stål och andra nyckelprodukter sjunker. Kinesiska Baosteel, världens största stålbolag, minskar produktionen med 10 procent fjärde kvartalet.
  • Världshandeln minskar. Baltic Dray Indiex, ett ledande index för världshandel, t ex med stål, har fallit 86 procent sedan rekordet i maj.
  • Många storföretag har enorma skulder. De blir nu föremål för stora statliga räddningspaket samtidigt som de varslar arbetare om avsked.
  • En global investeringskris har inletts, ur minskad efterfrågan och säm­re kreditmöjligheter. Investeringarna i USA föll med 1 procent det tredje kvartalet och i bostadssektorn med 19 procent.
  • Efter de senaste räntesänkningarna har centralbankerna inte mycket utrymme kvar. USA:s Federal Reserve har nu sänkt räntan till en procent. I Japan, som också är i recession, är styrräntan 0,5 procent.

De politiska effekterna av krisen är ännu bara i början. Åtskilliga makt­havare använder mer nationalistiska argument än tidigare, men de tvingas ändå än så länge till gemensamma ut­spel med andra regeringar.
Vi kommer att få se många fler okonventionella metoder för att försöka rädda det kapitalistiska systemet, som under 1930-talskrisen. Regeringarna i Väst försöker nu övertala länder med överskott, som Kina och stater i Mellanöstern, att stimulera världsekonomin. Detta skulle dock ändå inte kunna stop­pa krisen, lika lite som de hittills presenterade planerna.
Bland arbetare och ungdomar kommer kritiken att växa mot att bankerna kan få tusentals miljarder me­dan välfärden attackeras och inget görs för att rädda jobben. Detta bere- der vägen för ett växande intresse för det enda verkliga alternativet och den enda vägen ur krisen – demokratisk socialism i världsskala.
Per-Åke Westerlund

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!